Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Domare erkände brott mot tystnadsplikten

Norrköping Under hösten 2017 föredrogs mål nr XXX om skattetillägg i Högsta förvaltningsdomstolen. AA var ordförande i målet. Den 12 november 2017 skickade AA ett e-postmeddelande innehållande ett utkast till dom i målet till en person som inte var ledamot i domstolen. Utkastet omfattade domen i dess helhet inklusive den skiljaktiga mening som AA och en annan ledamot stod bakom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade dom i målet den 28 november 2017. Domen var likalydande med det utkast som AA hade skickat den 12 november.

Justitiekanslerns bedömning.

AA har under förundersökningen vitsordat de faktiska omständigheterna och förklarat sig beredd att underkasta sig ansvar för brott mot tystnadsplikt. Hon har vidare förklarat att hon har skickat meddelandet medvetet men att hon har agerat av välvilja mot domstolen och av en strävan att få till ett så korrekt domslut som möjligt. Mottagaren av utkastet är en nära vän till henne och en framstående expert på skattetillägg. Hon hade tillsammans med mottagaren diskuterat rättsfrågorna i målet och syftet med att skicka utkastet var att sätta punkt för diskussionerna och visa mottagaren resultatet av deras tankemödor. AA har tillstått att hon hade varit beredd att ändra sin skiljaktiga mening och även försöka få till en ändring av domen om mottagaren hade återkommit med något nytt av avgörande betydelse.

Justitiekanslern konstaterar att AA har känt till bestämmelsen om sekretess för en uppgift om innehållet i en ännu inte meddelad dom och att hon trots det skickat ett utkast av domen till en utomstående person. Hon har i skriftväxlingen med mottagaren dessutom understrukit att utkastet inte får spridas längre än till mottagarens make. Det är härigenom klarlagt att AA gjort sig skyldig till uppsåtligt brott mot tystnadsplikt.

Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts och det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter (20 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken). AA har inte agerat i syfte att skada något av de intressen som den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda. Fastmer har hennes kontakter med mottagaren skett i syfte att få till en så riktig dom som möjligt. Det syftet hade emellertid AA kunnat uppnå utan att bryta mot sekretessen. Trots det nu sagda bör ändå viss hänsyn tas till de avsikter som låg bakom AA:s agerande (jfr JK:s beslut den 14 februari 1983 med diarienummer 186-83-22).

Det har inte heller framkommit någonting som tyder på att uppgifterna fått annat än en begränsad spridning.Med hänsyn till att mottagaren inte hade något egentligt intresse av målets utgång har risken för ytterligare spridning av innehållet i domen inte heller varit särskilt stor. Det är naturligtvis av största vikt att sekretessen för innehållet i ej meddelade domar och beslut upprätthålls. Trots det kan det med hänsyn till de särskilda omständigheterna i det här fallet inte anses att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom att åtal underlåts. Det kan också antas att ett åtal för brott mot tystnadsplikt i ett fall som det här inte skulle föranleda någon annan påföljd än böter.

Mot den angivna bakgrunden bör AA meddelas åtalsunderlåtelse. Ärendet här avslutas med den allvarliga kritik som ligger i att AA bedöms ha begått ett brott i tjänsten.

 

 

Får man utan samtycke publicera från Facebook?

Norrköping Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om det var tillåtet enligt upphovsrättslagen för en tidning att på sin webbplats publicera fotografier som tidningen hade hämtat från en Facebook-sida. Domstolen har funnit att publiceringen var tillåten eftersom den skedde i samband med rapporteringen av en aktuell händelse.

Inför valet av en partiledare år 2015 publicerade Dagens Nyheter (DN) en artikel på sin webbplats DN.se och återgav där tio fotografier som hade hämtats från en persons Facebook-sida. DN återgav även fem av fotografierna via Twitter. Fotografierna skildrade bl.a. partiledarkandidaten vid ett militärfordon under en resa i Israel. DN publicerade fotografierna utan att fråga rättighetshavaren till fotografierna (i det här fallet personen som hade Facebook-sidan) om tillstånd. Rättighetshavaren väckte därför talan mot DN och krävde ersättning enligt upphovsrättslagen för publiceringarna av fotografierna.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att DN:s publiceringar har skett i enlighet med de bestämmelser i upphovsrättslagen och EU-rätten som, under vissa förutsättningar, ger rätt att i en tidning återge fotografier i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. Domstolen har vidare bedömt att denna rätt även omfattar digitala publikationer, i detta fall DN.se och DN via Twitter. En av förutsättningarna för att DN:s publiceringar skulle vara tillåtna var att fotografierna lovligen hade offentliggjorts innan DN:s publiceringar. I den frågan kom domstolen fram till att fotografierna tidigare var lovligen offentliggjorda, eftersom rättighetshavaren själv hade laddat upp fotografierna på Facebook på ett sådant sätt att de gjorts tillgängliga för ett stort och obestämt antal personer. En annan förutsättning för att publiceringarna skulle vara tillåtna var att de skedde i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. I denna del har domstolen fäst vikt vid att det mot bakgrund av den pågående Mellanösternkonflikten fanns ett informationsintresse för att partiledarkandidaten förekom på bl.a. ett fotografi vid ett militärfordon i Israel. Domstolen har därför kommit fram till att DN inte är skyldigt att ersätta rättighetshavaren för publiceringarna av fotografierna.

Festerna var otillbörliga

Norrköping Föreningen Svenska Tonsättare (FST) höll 2012 sin årliga julmiddag på Stockholm Waterfront Congress Centre och 2013 på Winterviken. Föreningen Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP) höll
2012–2014 sina årliga vårfester på Grand Hôtel. Som gäster vid de olika tillställningarna närvarade bl.a. företrädare för två myndigheter, Statens musikverk och Statens kulturråd. Hovrätten har dömt företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. Tre myndighetsföreträdare har samtidigt dömts för mutbrott och tagande av muta.

De nu dömda personerna åtalades vid tingsrätten för bestickning och givande av muta respektive mutbrott och tagande av muta. Enligt åtalet hade myndighetsföreträdarna genom att närvara vid julmiddagarna och vårfesterna tagit emot otillbörliga förmåner och därför gjort sig skyldiga till de åtalade brotten. Tingsrätten ogillade åtalet. Enligt tingsrätten hade det varit motiverat för myndigheterna att närvara vid tillställningarna för att kunna följa det som händer på musikområdet. Tingsrätten tog vid sin bedömning hänsyn till bl.a. att tillställningarna varit branschträffar med stor och bred närvaro.

Åklagaren överklagade tingsrättens dom. Hovrätten ändrar nu domen och dömer företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. De tre myndighetsföreträdarna, däribland en tidigare generaldirektör för Statens musikverk, döms för mutbrott och tagande av muta.

I domen tar hovrätten bl.a. fasta på att Statens musikverk och Statens kulturråd har i uppdrag att fördela statsbidrag inom kulturområdet. Till skillnad från tingsrätten gör hovrätten bedömningen att myndigheternas bidrags- tilldelning utgör myndighetsutövning och att de tilltalade myndighetsföreträdarna har haft tjänsteställningar med särskilt höga krav på integritetsskydd. Enligt hovrätten har därför utrymmet för dem att ta emot förmåner varit mycket begränsat. Hovrätten anser att värdet av tillställningarna överstiger vad som är normal representation och att det inte kan ses som en naturlig del i deras arbete att bli bjudna på dessa.

Sammantaget anser hovrätten att förmånerna varit otillbörliga. De tilltalade döms därför för de åtalade brotten till böter. Samtidigt åläggs de två föreningarna företagsbot.

Friar från rattfylleri, hade tvilling

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska fällas till ansvar för rattfylleri, 4 § första stycket trafikbrottslagen (1951:649), enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har kört moped efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,19 promille. Det hände den 21 juli 2016 på Mellangården, Linköping, Linköpings kommun. NN begick gärningen med uppsåt.

NN invände.

Att det var hans tvillingbroder som kört mopeden.

Tingsrätten fällde men hovrätten friade med följande.

Det händelseförlopp som NN har redogjort för är i sig inte osannolikt, även om det naturligtvis förutsätter att vissa tillfälligheter sammanföll. Om det gick till på det sätt som NN beskrivit är det dock naturligt att polismännen uppfattade situationen som sådan att det måste ha varit NN som körde mopeden. Polismännen måste emellertid anses ha redogjort för en kortare tidslucka, där det i och för sig fanns utrymme för NN att byta plats med sin bror invid mopeden. För hovrätten framstår det inte heller som särskilt sannolikt att såväl vittne 1 som vittne 2 och vittne 3 medvetet skulle lämna felaktiga uppgifter inför rätten. Vid en samlad bedömning av bevisningen finner hovrätten det inte styrkt att NN gjort sig skyldig till rattfylleri. Han ska därför frikännas.

 

Kallade hovrätten korrupt

Norrköping I ett hyresmål har klaganden tilltalat och hänvisat domaren vid hovrätten som "din korrupta hora", "hovrättens korrupta horor", "Svea hovrätts korrupta horor" och "hovrättens korrupta jäviga horor". Han har fått tillfälle att yttra sig över om uttalandena är otillbörliga och om han därmed ska dömas till penningböter i anledning av detta, men har inte avhörts i frågan.

Hovrätten anförde.

Den som i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt döms till penningböter (se 9 kap. 5 § rättegångsbalken). NN har genom vad som citerats ovan uttalat sig otillbörligt i rättegångsskrift. Han ska därför dömas till penningböter. Med hänsyn till att uttalandena skett vid upprepade tillfällen bestäms bötesbeloppet till 2 000 kr.

 

 

Friades av en Norgehistoria i tingsrätten

Norrköping NN har olovligen använt alprazolam som är narkotika. Det hände den 19 september 2017 i XX eller en tid dessförinnaa på annan plats i landet. NN begick gärningen med uppsåt och friades i tingsrätten med fälldes i hovrätten för ringa narkotikabrott.

NN invände att han tagit narkotikan i Norge. I Norge blev han bjuden på någet som han då inte visste var narkotika. Analysresultat visade senare att det var alprazelam, så det måste ha varit alprazolam. Tingsrätten anförde att hans redogörelse inte är så pass osannolik att den helt kan lämnas utan avseende och friade.

Hovrätten anförde.

Det är klarlagt att NN vid kontroll hade alprazolam, som är narkotika, i kroppen. I frågan om han som han påstått, intagit narkotikan i Norge, eller om intaget, som åklagaren påstått i gämingsbeskrivningen, skett i Sverige, gör hovrätten följande överväganden. NNs berättelse om den påstådda norgeresan är påfallande innehållslös. Han har inte lämnat några konkreta uppgifter om resväg, sällskap eller platser. NNs uppgifter om norgeresan framstår som en efterhandskonstruktion och är sådana att hovrätten bortser från dem vid bedömningen av vad som är bevisat. Enligt hovrättens bedömning är det med tillräcklig_grad av säkerhet bevisat att NN uppsåtligen intagit narkotika i enlighet med vad som åklagaren påstått i gämingsbeskrivningen.

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar