Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Dubbla grova rättegångsfel i miljontvist

NORRKÖPING Svea hovrätt meddelade den 21 januari 2014 dom i ett mål mellan Lacris AB och dödsboet efter Gustaf. Högsta domstolen har därefter anfört följande.

Tvisten gällde krav på ersättning för arbete med försäljning av dödsboets fastighet Vedgårdsholmen 15 i Kalmar. Lacris gjord e gällande att dess företrädare Christer Larsson hade fått i uppdrag av dödsboet att hitta en köpare till fastigheten och att bolaget hade rätt till ersättning för det arbete som Christer Larsson utfört i samband med att en försäljning kom till stånd. Dödsboet bestred att något uppdragsavtal hade träffats och att rätt till provision för försäljningen förelåg.

Hovrätten bedömde att dödsboet genom passivitet och realhandlande hade inträtt som part i ett uppdragsavtal med Christer Larsson. Vidare angavs i hovrättens dom att dödsboet inte hade ifrågasatt att Lacris hade rätt till mäklarprovision om avtal förelåg, men att dödsboet hade invänt att ersättningen i så fall skulle jämkas till noll. Hovrätten, som inte fann skäl att jämka ersättningen, förpliktade dödsboet att betala ersättning till Lacris med som skäliga ansedda 0,5 procent av köpeskillingen, dvs. drygt 2,5 miljoner kr. Vidare ålade hovrätten dödsboet att ersätta viss del av Lacris rättegångskostnader, vilka hovrätten angav att dödsboet hade vitsordat som skäliga i och för sig.

Dödsboet har som grund för sin klagan över domvilla anfört att grova rättegångsfel har förekommit i hovrätten, såväl när det gäller prövningen i sak som prövningen av rättegångskostnadsfrågan, och att det därför ftnns skäl att undanröja domen och återförvisa målet till hovrätten för fortsatt behandling.

I sakfrågan har dödsboet gjort gällande att hovrätten underlåtit att pröva ett antalled vid bedömningen av frågan huruvida rätt till mäklarprovision förelåg. De frågor hovrätten inte har gjort någon prövning av är dels vilket innehåll uppdragsavtalet hade, dels huruvida kraven på anvisning av kÖparen till uppdragsgivaren samt orsakssamband mellan Christer Larssons arbete och den överlåtelse som skedde var uppfyllda.

I rättegångskostnadsdelen har rättegångsfelet enligt dödsboet bestått i att hovrätten felaktigt angett att dödsboet vitsordat Lacris kostnadsyrkande som skäligt i och för sig. Därmed har hovrätten underlåtit att pröva skäligheten av yrkandet.

Lacris har angett som sin inställning att hovrätten inte har begått några rättegångsfeL

Hovrätten har yttrat sig. Enligt hovrättens bedömning har det inte :förekommit något rättegångsfel under handläggningen av målet. Bedömning i frågan om talan har prövats i dess helhet

En dom ska enligt 59 kap. l § första stycket 4 rättegångsbalken undanröjas på grund av domvilla om det i rättegången förekommit något annat grovt rättegångsfel än sådant som avses i bestämmelsens övriga punkter och felet kan antas ha inverkat på målets utgång. Sådant rättegångsfel föreligger när någon för förfarandet normerande processföreskrift har blivit åsidosatt eller felaktigt tillämpad.

Det kan inledningsvis konstateras att en stor del av den bevisning som dödsboet åberopade i tingsrätten och hovrätten hade som angivet bevistema att kraven på anvisning och orsakssamband inte var uppfyllda. Tingsrättens redovisning av partemas talan och domskälen behandlar till övervägande del frågan huruvida avtalsbundenhet hade uppstått. Det kan dock antas hänga samman med tingsrättens bedömning att så inte var fallet. Tingsrätten saknade därmed anledning att närmare pröva om dödsboet inom ramen för påstått uppdrag var skyldigt att utge yrkad provision till Christer Larsson.

I dödsboets svarsskrivelse till hovrätten berörs frågorna om avtalsinnehåll, anvisning och orsakssambanq endast mycket kort. Dödsboet anger dock att det är diskutabelt i vad mån Christer Larssons arbete haft relevans för köparens intresse av att förvärva fastigheten och att det, för det fall det anses att avtal ingåtts, är tvistigt vad avtalsinnehållet är. Dödsboet anger även att samma bevisning åberopas som i tingsrätten.

Av den ljudinspelning från dödsboets sakframställning i hovrätten som har getts in i Högsta domstolen framgår att tyngdpunkten i presentationen av dödsboets talan ligger på frågan om avtalsbundenhet Ombudet säger dock i ett tidigt skede av sakframställningen att om man finner att avtalsbundenhet har uppstått får man gå vidare till att bedöma frågor om anvisning och orsakssamband. När ombudet ombeds sammanfatta grunderna för dödsboets bestridande nämns i detta avseende endast att det bestrids att dödsboet har tillgodogjort sig en tjänst så att betalningsskyldighet har uppstått.

Av hovrättens dom framgår att hovrätten, efter att domstolen funnit att bindande avtal hade uppkommit, inte uttryckligen berör frågorna om avtalsinnehåll, anvisning och orsakssamband, frågor som det hade ålegat Lacris att åberopa och bevisa. I stället anger hovrätten att dödsboet inte ifrågasatt att Lacris har rätt till mäklarprovision om avtalsbundenhet uppstått och går därefter över till att pröva storleken på den ersättning som ska utgå. Hovrätten har dock i sitt yttrande över domvilloklagan angett att det ligger i dess bedömning av avtalsbundenheten att kraven på anvisning och orsakssamband var uppfyllda.

Dödsboets sätt att utföra talan måste förstås så att dödsboet inte godtog Lacris ståndpunkter i frågorna om avtalsinnehåll, anvisning och orsakssamband. Dessa frågor är i sig skilda från frågan om avtalsbundenhet och de kan i konsekvens med det inte anses ha blivit prövade som en del av den frågan, särskilt som detta inte kommit till uttryck i hovrättens dom G fr NJA 2015 s. 918). Hovrättens prövning har därmed inte omfattat alla de led som ett bifall till Lacris talan förutsatte och som var tvistiga mellan parterna. Denna uriderlåtenhet får antas ha inverkat på målets utgång i sak. Därmed finns förutsättningar att bifalla dödsboets yrkande i denna del. Bedömning i rättegångskostnadsfrågan

När det gäller rättegångskostnadsfrågan framgår det av den utredning som lagts fram av dödsboet att Lacris begärde ersättning för arbete i hovrätten med knappa 570 000 kr medan dödsboets motsvarande krav uppgick till dryga 180 000 kr. På Lacris kostnadsräkning har det i marginalen antecknats "överlåter" och på dödsboets "vitsordar". Av en mej !korrespondens mellan parternas ombud samma dag som domen gavs framgår att båda ombuden var av uppfattningen att Lacris vid huvudförhandlingen vitsordade dödsboets kostnadsräkning medan dödsboet överlämnade skäligheten av Lacris yrkande till rättens bedömning.

Det står klart att en förväxling har skett i fråga om partemas inställning i kostnadsfrågan. A v hovrättens dom framgår att någon prövning av skäligheten av Lacris yrkande därmed inte har skett. Mot bakgrund av detta har grovt rättegångsfel förekommit som kan antas ha inverkat på målets utgång i frågan om rättegångskostnader. Denna fråga kommer emellertid under alla förhållanden att behöva bli föremål för ny prövning i hovrätten med hänsyn till Högsta domstolens ställningstagande att dödsboets talan inte har prövats i dess helhet.

Nämndeman döms för bedrägerier

Norrköping Stockholms tingsrätt har idömt en nämndeman för grova bedrägerier. Bedrägerierna har bestått i att nämndemannen för sin tjänstgöring i domstol begärt ersättning för inkomstförlust i form av löneavdrag trots att han inte haft någon anställning. Tingsrätten har också dömt en person för medhjälp till flera av bedrägerierna.

Nämndemannen påbörjade sin tjänstgöring i Södertörns tingsrätt år 2013 och var verksam fram till våren 2018. Mannen har också varit verksam i Förvaltningsrätten i Stockholm. Nämndemannen polisanmäldes i samband med ett tv-inslag i programmet Kalla fakta under våren 2018.

Nämndemannen har begärt och fått ersättning med över 1,2 miljoner kr. Det har rört sig om ersättning för inkomstförlust. Nämndemän har rätt till sådan ersättning men det förutsätter att man haft ett verkligt inkomstbortfall vanligen i form av löneavdrag. Nämndemannen har begärt ersättning för inkomstförlust vid sammanlagt 361 tillfällen. Det visade sig emellertid att mannen inte hade någon verklig anställning.

Nämndemannen har uppgett att han hade en fingerad lön som aldrig betalades ut men som var avsedd att tjäna som underlag för hans och hans kompanjons ekonomiska reglering i framtiden när en produkt de höll på att utveckla hade avyttrats. Tingsrätten har emellertid underkänt denna förklaring.

Tingsrätten har gått igenom omfattande skriftlig bevisning, bl.a. lönespecifikationer som inte motsvaras av någon anställning och intyg från en "arbetsgivare" som inte har existerat. De sistnämnda intygen har underskrivits av nämndemannens kompanjon som därför döms för medhjälp till bedrägeri.

Bland annat på grund av bedrägeriernas omfattning och att nämndemannen missbrukat allmänt förtroende har tingsrätten bedömt bedrägerierna som grova brott. Nämndemannen döms till fängelse i ett år och åtta månader och ska också betala tillbaka den felaktiga ersättning han fått.

Surrogatarrangemang erkänns i Sverige

Norrköping Ett svenskt sambopar genomförde ett surrogatarrangemang i Kalifornien, USA, med donerat ägg och spermier från mannen. En amerikansk domstol förklarade att den svenska kvinnan var barnets rättsliga mor. Enligt Högsta domstolen är det nödvändigt att erkänna domen för att tillgodose barnets rätt till privatliv och för att uppfylla principen om barnets bästa.

Surrogatarrangemang aktualiserar, som också lagstiftaren har konstaterat, flera komplicerade etiska och juridiska frågeställningar. Surrogatmoderskap är inte en tillåten metod för assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård. Det finns inte heller några lagregler som ger stöd för att erkänna sådana utländska domar på moderskap som förekommer i länder som tillåter surrogatarrangemang.

Vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet. Barn har också, som del i rätten till respekt för privatliv som regleras i Europakonventionen, rätt att få sin föräldrarelation och därmed sin identitet erkänd. En brist på ett sådant erkännande är till betydande nackdel för barnet i en mängd avseenden.

När det har etablerats en faktisk familjerelation mellan barnet och den i en utländsk dom utpekade modern, kan det enligt Högsta domstolen vara nödvändigt att erkänna den utländska domen trots att den person som anges som moder inte fött barnet och det saknas svenskt lagstöd för ett erkännande. Det förutsätter dock att barnets rättigheter inte kan tillgodoses på annat lämpligare sätt som också är förenligt med barnets bästa.

Det i målet aktuella barnet föddes 2015. Barnet har sedan dess vistats i Sverige och då huvudsakligen hos den i domen utpekade modern. Samboparet separerade våren 2016. Svensk domstol har fastställt att mannen är barnets far. Eftersom paret inte längre är sammanboende möjliggör inte adoptionsreglerna att de blir föräldrar tillsammans. Adoption är därför inte ett bra alternativ i denna situation. Det finns enligt Högsta domstolen inte heller i övrigt något sätt att tillgodose barnets rätt till privatliv och principen om barnets bästa, förutom att erkänna domen. Den amerikanska domen har därför erkänts i Sverige.

I ett särskilt tillägg konstaterar Högsta domstolen att erkännandet innebär att flera viktiga principer i svensk lagstiftning på området för assisterad befruktning får ge vika eller annars inte fullt ut kan upprätthållas och att följdfrågor uppkommer som inte kan hanteras inom ramen för en dom. Det finns därför anledning för lagstiftaren att utreda de frågor som aktualiseras.

Skickade faktura när förhållandet sprack

Norrköping Parterna hade en relation som tog slut i oktober förra året. Mannen hjälpte kvinnan med trädgårdsarbete och renoveringar på hennes fastighet utan att det reglerades genom avtal. 

I mars skickade mannen en faktura från sitt bolag till sin fd sambo med krav på 282 000 kronor för utfört arbete i bolagets namn. Hon vägrade betala och han instämde henne till tingsrätten med påståenden om muntligt avtal om arbeten på löpande räkning; alt. att han hade - som bolagets företrädare - befogad anledning att tro att ett avtal förelåg alt. att kvinnan skulle få en obehörig vinst eftersom hon fått arbetet utfört trots allt och fastigheten har stigit i värde under tiden arbetet pågick.

Tingsrätten anförde att muntligt avtal inte var styrkt då ord stod mot ord. Vidare anfördes att arbetet utfördes när paret hade ett kärleksförhållande och därmed föreligger ingen presumtion att sambon har utfört arbetet för bolagets räkning enbart med anledning av att han uppgett att så är fallet och att arbetet hade en anknytning till hans företag. Jfr även NJA 2001 s. 155 där det anfördes att ett arbete kan presumeras ha utförts av bolaget om en anställd uppger att det har utförts för bolagets räkning och arbetet har nära anknytning till bolagets näringsverksamhet. Men där var det fråga om köp av en segelbåt och köparen och säljaren hade inte något förhållande förutom det rent affärsmässiga avseende försäljningen. HD ansåg att säljaren hade sålt båten i sin yrkesmässiga verksamhet. Slutligen i fråga om obehörig vinst anfördes att bevisbördan ligger på sambon som inte förmådde styrka att han utfört arbetet i sin näringsverksamhet på grund av relationen till sin sambo.

Slutsatsen blir att om en kärleksrelation föreligger mellan två parter så kan inte den ena parten - utan avtal - begära ersättning av den andre för utförda arbeten.  

Ansvar för felparkeringsavgift

Norrköping En bil såldes mot full betalning till en person med falsk identitet som registrerades som bilens ägare. Därefter felparkerades bilen. Sedan säljaren på grund av köparens falska identitet på nytt registrerats som ägare var frågan i målet om säljaren skulle bli ansvarig för betalning av felparkeringsavgiften. Högsta domstolen har besvarat frågan med ett nej.

Enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift ska normalt den som är registrerad som ägare till ett fordon svara för felparkeringsavgifter, om inte ägaren har blivit frånhänd fordonet genom brott.

I det fall som Högsta domstolen nu har prövat hade en bilfirma sålt en bil till en person som utgav sig för att vara någon annan och som registrerades som ägare. Bilen felparkerades och parkeringsanmärkning utfärdades. Sedan den felaktiga registreringen tagits bort blev säljaren på nytt, utan egen medverkan, registrerad som bilens ägare och påförd felparkeringsavgiften. Säljaren invände att denne hade blivit frånhänd bilen genom brott.

Högsta domstolen uttalar sig i avgörandet om innebörden av uttrycken ”frånhänd genom brott” och ”ägare” i samband med ansvaret för en felparkeringsavgift. Domstolen kommer fram till att säljaren inte har blivit frånhänd bilen genom brott och inte på den grunden kan befrias från betalningsansvaret för felparkeringsavgiften. Däremot slår domstolen fast att det förhållandet att säljaren, utan ny överlåtelse av bilen, på nytt registrerats som ägare inte medför att säljaren också i ett fall som detta ska anses som ägare enligt lagen om felparkeringsavgift.

Säljaren behöver alltså enligt Högsta domstolen inte betala felparkeringsavgiften.

Ifrågasatt ingripande mot en banderoll på ett studentflak

Norrköping Elever på en gymnasieskola monterade en banderoll på ett studentflak. Banderollen hade texten ”#Metoo för kvinnor som försökt ligga sig till framgång men misslyckats”. En lärare på skolan ansåg att banderollen inte var förenlig med skolans värdegrund och beordrade eleverna att ta ned den. Frågan i JO:s ärende är om det var förenligt med elevernas yttrandefrihet. Texten på banderollen hade orsakat en hätsk stämning mot klassen, och det fanns en oro för klassens trygghet. Enligt JO får det därmed anses klart att det fanns en konkret risk för att banderollen skulle ha orsakat ordningsstörningar på skolan. JO har därför ingen invändning mot att skolan beordrade eleverna att ta ned banderollen.

 

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar