Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Ett barn ska inte överflyttas till sin pappa i Belgien

Norrköping En svensk kvinna som flyttade till Belgien fick där ett barn i juni 2015 tillsammans med en belgisk man. I januari 2018 åkte kvinnan och barnet till Sverige för att vistas här. I december 2018 ansåg mannen att kvinnan olovligen höll kvar barnet i Sverige och ansökte om att barnet skulle överflyttas till honom. Högsta domstolen har funnit att barnet i december 2018 hade hemvist i Sverige och har därför avslagit ansökan.

Sverige och Belgien är anslutna till Haagkonventionen som innehåller bestämmelser som ska se till att återföra ett barn till en förälder när den andra föräldern olovligen för bort eller håller kvar barnet i ett annat land. Inom EU finns det dessutom kompletterande regler i den s.k. Bryssel II-förordningen.

En ansökan om överflyttande kan bifallas endast om barnet omedelbart före det påstådda olovliga bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i den stat till vilken återlämnande begärs. Begreppet hemvist tar sikte på rent faktiska förhållanden och utgörs av den plats som avspeglar var barnet är integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Vilka omständigheter som är relevanta varierar beroende på barnets ålder. När det gäller ett litet barn är det framför allt familjeförhållandena som är relevanta och som fastställs av den eller de personer som barnet bor tillsammans med och som rent faktiskt tar hand om barnet och sörjer för dess omvårdnad.

Barnet, som kom till Sverige när det var två och ett halvt år, hade vistats här i cirka elva månader då pappan gjorde gällande att mamman olovligen höll kvar barnet. Det är en förhållandevis lång tid för ett så litet barn. Mamman och barnet hade under 2018 varit i Belgien vid några tillfällen, men det hade varit fråga om kortare vistelser. Senaste gången var i september 2018. Barnet gick i svensk förskola sedan augusti 2018. Pappan hade inte vid något tillfälle under 2018 ensam haft ansvaret för barnet. Barnet hade under hela sitt liv bott tillsammans med mamman som var den som rent faktiskt hade haft ansvaret för barnet och huvudsakligen sörjt för dess omvårdnad, särskilt under 2018.

Högsta domstolen anser att i mitten av december 2018 var Sverige den plats där barnet var integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Barnet hade således vid den tidpunkten hemvist i Sverige. Högsta domstolen avslår därför ansökan om överflyttning.

 

Läkarstudent får fortsätta studera

Norrköping
Lunds universitet har överklagat ett beslut från Högskolans avskiljandenämnd som gäller om en student kan avskiljas från sin pågående läkarutbildning efter att av ha dömts till två års fängelse för våldtäkt. Förvaltningsrätten bedömer inte att den studerande utgör en påtaglig risk för andra i sin utbildningsmiljö, vilket enligt lagen är en nödvändig förutsättning.

Målet gäller en läkarstudent som av tingsrätten dömts till två års fängelse för våldtäkt. Att en student har dömts för allvarlig brottslighet är i sig inte tillräckligt för att avskiljas från studierna. Till skillnad från Högskolans avskiljandenämnd gör förvaltningsrätten bedömningen att det inte krävs en lagakraftvunnen dom från allmän domstol för att vid prövningen utgå ifrån att studenten ifråga har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Detta innebär att domstolen gått vidare och gjort en riskvärdering.

Vid denna riskvärdering konstateras att det inte framkommit något som objektivt talar för att den studerande utgör en påtaglig risk för andra i sin utbildningsmiljö, vilket enligt lagtextens ordalydelse utgör en nödvändig förutsättning för att kunna avskiljas från utbildningen.

Bostadskooperationen HSB får inget mångmiljonskadestånd

Norrköping Bostadskooperationen HSB hade fått skattetillägg på närmare 76 miljoner kronor i kölvattnet efter en fastighetstransaktion som i praktiken innebar ett skatteundandragande. Naturligtvis ska ju inte en bostadskooperation vara i gråzonen för att undandra beskattning och i detta fall hade dessutom en advokat bedömt risken för skattetillägg som ”liten”. HSB var missnöjda och ville att advokaten skulle betala skadan och du väljer HSB en liten advokatbyrå som ska fajtas mot en av sveriges största advokatbyråer där advokaten arbetade som naturligvis som sitt ombud väljer sveriges främsta advokater till sitt försvar. Hur slutar tvisten?

Som grund för talan anförde HSB och Sundsfastigheter i huvudsak att Setterwalls haft i uppdrag att lämna HSB råd i det uttalade syftet att så långt som möjligt undvika risken för skattetillägg samt att advokaten vid utförandet av uppdraget lämnat felaktig information i följande avseenden.

• Att de skrivelser som HSB gett in till Skatteverket hade utlöst verkets utredningsskyldighet.

• Att fastighetsbolagen vid tidpunkten inte hade kunnat minska risken for skattetillägg genom att lämna ytterligare uppgifter till Skatteverket.

• Att de av fastighetsbolagen ingivna skrivelserna hade varit tillräckliga för att fastighetsbolagen skulle anses ha lämnat en frivillig rättelse alternativt ett öppet yrkande som kunde jämställas med frivillig rättelse. 20.

Hovrätten anförde.

Hovrätten har kommit tram till att advokatens uppdrag varit att lämna HSB och Sundsfastigheter råd i det uttalade syftet att så långt som möjligt undvika risken for skattetillägg samt att advokaten agerat vårdslöst vid utförandet av detta uppdrag. Vidare har hovrätten bedömt att det funnits adekvat kausalitet mellan vårdslösheten och den skada som Sundsfastigheter drabbats av genom de aktuella skattetilläggen. Hovrätten har mot denna bakgrund bifallit Sundsfastigheters skadeståndsyrkande. Eftersom Sundsfastigheter fått framgång med sin talan har hovrätten bedömt att HSB inte åsamkats någon skada. Hovrätten har därför funnit att HSB:s skadeståndsyrkande ska ogillas.

HD anförde senare.

Ett sätt att beakta risken i en vidtagen transaktion är att ställa den i relation till advokatens aktsamhet. Av rättspraxis framgår att domstolarna i en helhetsbedömning av omständigheterna har beaktat att uppdragsgivaren, inte varit omedveten om att förfarandet innebar vissa risker (jfr "Bankens skatterådgivning" s. 607). Vidare har i rättspraxis beaktats att uppdragsgivaren varit medveten om de särskilda risker som ett förfarande innebar (jfr "Bergs fondkommission" NJA 1995 s. 693 om handel med indexoptioner). Av rättspraxis kan alltså den slutsatsen dras att uppdragsgivarens medvetenhet om sitt eget risktagande ska beaktas vid bedömningen av rådgivarens aktsamhet.

Ytterligare en aspekt av uppdragsgivarens tidigare risktagande är att det många gånger kan vara mindre lämpligt att möjliggöra för uppdragsgivaren att övervältra ansvaret för en risk som uppkommit till följd av agerandet på en senare anlitad rådgivare som fått i uppdrag att skademinimera. Även den aspekten bör ges genomslag vid aktsamhetsbedömningen.

Utgångspunkten är att den skadelidande har bevisskyldigheten för de påstådda faktiska omständigheter som ska ligga till grund för bedömningen av oaktsamheten. Emellertid kan det för en i bedömningen ingående omständighet ha utvecklats särskilda bevisregler. Så är fallet t.ex. med frågan om vilket innehåll ett avtal har, där det inom den allmänna avtalsrätten har utvecklats särskilda regler. Vidare anses den part som påstår att motparten varit medveten om en risk ha bevisskyldighet för att sådan medvetenhet föreligger. Detsamma torde gälla påståenden om att motparten har haft viss kunskap om faktiska förhållanden.

Utredningen visar att HSB:s företrädare, bl.a. efter vad som anförts av Ernst & Young vid revisionen, var medvetna om att ett yrkande om ändrad beskattning eller i vart fall ett öppet yrkande var det säkraste sättet att undvika skattetillägg. Det måste vägas in i bedömningen också att Sören Brekell blev inkopplad på ärendet i ett skede när det redan var klart att de lämnade deklarationerna innehöll oriktiga uppgifter och att en utgångspunkt för rådgivningen var att risken för skattetillägg skulle minimeras utan att HSB och fastighetsbolagen behövde yrka att bli beskattade för vinsten av fastighetsförsäljningarna.

Advokatens rådgivningsuppdrag omgavs av ganska snäva gränser och avsåg alltså att i efterhand avvärja vissa risker som uppstått genom den ursprungliga transaktionen. HSB;s tidigare risktagande och dess företrädares medvetenhet om riskerna med att i situationen efter förhandsbeskedet i Cypernmålet inte öppet yrka upptaxering är omständigheter som ska vägas in vid bedömningen av om advokaten har varit oaktsam.

Vid en samlad bedömning är omständigheterna i målet inte sådana att advokaten vid sin rådgivning kan anses ha varit oaktsam.  

 

Härvan kring Östersunds FK

Norrköping
Ångermanlands tingsrätt har igår dömt de tre åtalade personerna till fängelsestraff. En person döms för bl.a. grov trolöshet mot huvudman och grovt bokföringsbrott till fängelse 3 år. En döms bl.a. för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman och grova bokförings-brott till fängelse 2 år och 6 månader. En tredje person döms för bl. a. grov trolöshet mot huvudman till fängelse 2 år.

Tingsrätten gör bedömningen att de fakturor åtalet avser till största delen omfattar arbete som inte utförts. Bedömningen grundas på att de åtalade kommit överens om en brottsplan och att en av dem styrt hur olika fakturor skulle utformas och skickas. Utredningen visar bl. a. att det fakturerande bolaget inte hade tillräckligt med personal för att utföra arbete i den omfattning fakturorna angav och inte heller tillräcklig tillgång till drivmedel. Åtalet ogillas beträffande vissa fakturor som inte attesterats av åtalad person. Brotten är också preskriberade avseende några fakturor.

Bokföringsbrotten är en följd av brottsligheten ovan. En av de åtalade döms för grovt skattebrott som inte har något samband med övrig brottslighet. Den personen åläggs också skattetillägg.

Vid straffmätningen beaktar tingsrätten att brottsligheten varit planerad och avser stora belopp samt innebär missbruk av en förtroendeställning. Beträffande två åtalade tas hänsyn till att de fått sluta sin anställning till följd av brotten.

De åtalade döms att solidariskt betala skadestånd för ekonomisk skada till två målsägande med 9,2 resp. 4,4 mkr. Skadeståndsyrkandet för utredningskostnader ogillas. Tingsrätten ogillar också yrkandena om förverkande av utbyte av brott med hänsyn till skadeståndsskyldigheten. Kvarstaden hävs.

Två av de åtalade får näringsförbud under 5 år och ett bolag döms till företagsbot om 500 000 kr.

Grupp anonyma advokater

Norrköping En grupp som kallar sig "anonyma advokater" har anmält en advokat som under pågående mål - på instagram - noterade "I wanna go home”. Bland annat hade advokaten taggat ett inlägg med ”I Wanna go home! #Stockholm #dag3av8 #missmykids #lawyeronduty #falun #försvarsadvokat #dreamteam”. Advokatsamfundets disciplinnämnd ansåg att inlägget inte var förenligt med god advokatsed och tilldelade en erinran.

Advokaten själv har i replik i Dagens Juridik bl.a. anfört: "Tidigare har det varit förbjudet att marknadsföra sig över huvud taget och det har skapat en tradition inom vilken det anses ”ofint” att marknadsföra sig genom att tala om sina framgångar. Att något är ofint är dock inte samma sak som att det är oetiskt". Hon anser att "därför är det problematiskt när jag som advokat varnas av advokatsamfundet för att jag skrivit ett inlägg på sociala medier som handlar om att en oskyldigt anklagad klient blivit frisläppt (och så småningom frikänd) från ett grovt brott. Särskilt då jag inte hade behandlats på samma sätt om jag uttalat mig i något av de många mål där jag uppträder som målsägandebiträde".

 

 

 

 

Facebookinlägg om muslimer inte straffbart

Norrköping Åklagaren väckte åtal mot NN enligt följande:

NN har den 28 april 2017 på XXX, eller annan okänd plats i riket, publicerat en kommentar till ett inlägg i Facebook-gruppen "Stå upp för Sverige" och på så vis spridit ett meddelande vari han uttryckt missaktning mot muslimer med anspelning på deras trosbekännelse genom att skriva "Muslimerna är ett jäkla pack. Dom gapa och skrika om att vi inte respektera deras religion men svinen vägra respektera kristendomen. Jävla vilka dubbelmoral.".

Tingsrätten dömde för hets mot folkgrupp, 16 kap 8 § 1 st brottsbalken med påföljd m.m. om skyddstillsyn.

Hovrätten friade med följande motivering.

NN har uppgett att hans syfte med att skriva kommentaren var att ge uttryck för en frustration som han kände över att muslimer enligt hans uppfattning särbehandlas samt att förmedla sin åsikt att alla bör följa samma regler. NN:s ordval är nedsättande för muslimer. Hans kommentar överskred gränsen för saklighet. Även om NN tveklöst hade kunnat förmedla sitt budskap på ett mindre kränkande sätt, relaterar hans inlägg till innehållet i artikeln och ger uttryck för hans uppfattning i en fråga som var föremål för debatt. Vid en helhetsbedömning av meddelandet och det sammanhang som meddelandet lämnats i anser hovrätten att det varken kan anses vara nödvändigt eller proportionerligt att inskränka NN:s yttrandefrihet i detta fall. NN:s agerande är därför inte straffbart såsom hets mot folkgrupp. Åtalet ska således ogillas.

 

Kommentar: Det straffbara området omfattar inte alla meddelanden av nedsättande eller förnedrande natur. För att ett meddelande ska vara straffbart krävs enligt lagförarbetena att det är fullt klart att det överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. I förarbetena anges också att påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs i en fri och öppen debatt inte omfattas av kriminaliseringen. (Prop. 2001/02:59 s. 15 och 36.)

Utrymmet för att inskränka yttrandefriheten är särskilt begränsat när det gäller politiska yttranden eller vid debatt i frågor av allmänt intresse. (Se t.ex. NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467 samt Europadomstolens domar Jerusalem v. Austria, no. 26958/95, ECHR 2001 II och Vejdeland and Others v. Sweden, no. 1813/07, ECHR 2012.)

 

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar