Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Ett barn ska inte överflyttas till sin pappa i Belgien

Norrköping En svensk kvinna som flyttade till Belgien fick där ett barn i juni 2015 tillsammans med en belgisk man. I januari 2018 åkte kvinnan och barnet till Sverige för att vistas här. I december 2018 ansåg mannen att kvinnan olovligen höll kvar barnet i Sverige och ansökte om att barnet skulle överflyttas till honom. Högsta domstolen har funnit att barnet i december 2018 hade hemvist i Sverige och har därför avslagit ansökan.

Sverige och Belgien är anslutna till Haagkonventionen som innehåller bestämmelser som ska se till att återföra ett barn till en förälder när den andra föräldern olovligen för bort eller håller kvar barnet i ett annat land. Inom EU finns det dessutom kompletterande regler i den s.k. Bryssel II-förordningen.

En ansökan om överflyttande kan bifallas endast om barnet omedelbart före det påstådda olovliga bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i den stat till vilken återlämnande begärs. Begreppet hemvist tar sikte på rent faktiska förhållanden och utgörs av den plats som avspeglar var barnet är integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Vilka omständigheter som är relevanta varierar beroende på barnets ålder. När det gäller ett litet barn är det framför allt familjeförhållandena som är relevanta och som fastställs av den eller de personer som barnet bor tillsammans med och som rent faktiskt tar hand om barnet och sörjer för dess omvårdnad.

Barnet, som kom till Sverige när det var två och ett halvt år, hade vistats här i cirka elva månader då pappan gjorde gällande att mamman olovligen höll kvar barnet. Det är en förhållandevis lång tid för ett så litet barn. Mamman och barnet hade under 2018 varit i Belgien vid några tillfällen, men det hade varit fråga om kortare vistelser. Senaste gången var i september 2018. Barnet gick i svensk förskola sedan augusti 2018. Pappan hade inte vid något tillfälle under 2018 ensam haft ansvaret för barnet. Barnet hade under hela sitt liv bott tillsammans med mamman som var den som rent faktiskt hade haft ansvaret för barnet och huvudsakligen sörjt för dess omvårdnad, särskilt under 2018.

Högsta domstolen anser att i mitten av december 2018 var Sverige den plats där barnet var integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Barnet hade således vid den tidpunkten hemvist i Sverige. Högsta domstolen avslår därför ansökan om överflyttning.

 

Hets mot folkgrupp: "apornas och svinens avkommor"

Norrköping NN har hållit ett tal på arabiska på Gustav Adolfs torg i Helsingborg under en demonstration som anordnats av Svensk-Palestinska centret i Helsingborg. Under talet uttalade NN att judarna är apornas och svinens avkommor. Talet filmades och lades upp på Svensk-Palestinska centrets facebook-sida. Ett par veckor senare polisanmäldes händelsen av den Judiska Församlingen i Nordvästra Skåne.

Tingsrätten anförde.

För att NN ska dömas för hets mot folkgrupp i detta fall krävs att missaktningen riktats mot judar med anspelning på judars trosbekännelse. Tingsrätten konstaterar att ordet “jude” betyder en person som ansluter sig till den judiska tron. Ordet jude är inte heller synonymt med regimen i Israel. Redan ordalydelsen i sig talar alltså starkt för att det är gruppen judar som den missaktning NN uttryckt riktats mot. NN har vidare uppmanats och hållit talet i egenskap av imam. Han har under talet inte gjort någon distinktion mellan judar i allmänhet och Israels regim. NN har istället målat upp en bild av en lång och pågående motsättning mellan judar och muslimer, bl.a. med hänvisning till muslimska profeter och splittrade stammar. Tingsrätten bedömer att det tydligt framgår av talet i sin helhet att det anspelar på religiösa motsättningar mellan grupperna. NNs invändning om att han under sin uppväxt fått lära sig att ordet judar är synonymt med Israels regim och att ordet ofta används som beteckning på Israels ledning eller militärmakt framstår mot den bakgrunden som en efterhandskonstruktion. Tingsrätten lämnar invändningen utan avseende. Tingsrätten finner därför styrkt att NN uppsåtligen uttryckt missaktning mot judar med anspelning på deras trosbekännelse.

 

 

 

Mobil i handen under körning räcker för fällande dom

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för brott mot trafikförordningen (4 kap. 10 e § och 14 kap. 3 § l p. c trafikförordningen [1998:1276]) enligt följande gärningsbeskrivning: NN har hållit en mobiltelefon i handen och använt den samtidigt som han körde personbil. Det hände den 29 mars 2019 på Tulegatan i höj d med nr 50, Sundbybergs stad. NN begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Hovrätten anförde.

Enligt 4 kap. 10 e § trafikförordningen får en bilförare använda en mobiltelefon endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet. Föraren får inte använda telefonen på ett sådant sätt att han håller den i handen.

NN har berättat att han pratade i telefon under färden, men förnekat att han höll mobiltelefonen i handen. Hovrätten instämmer emellertid i tingsrättens bedömning att det genom vittnet AAs uppgifter är bevisat att NN har hållit en mobiltelefon i handen. NNs egna uppgifter om att mobiltelefonen låg i hans knä under hela färden och att han i stället hållit i ett solglasögonfodral är således motbevisade. NN ska därför dömas för brott mot trafikförordningen i enlighet med åtalet. Påföljden ska bestämmas till penningböter.

Vikariat och möjlighet till A-kassa tillräckligt för uppehållstillstånd

Norrköping BN ansökte i november 2017 om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till CB som är bosatt här. Migrationsverket beslutade den 13 april 2018 att avslå hennes ansökan. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Relationen mellan BN och CB framstår som seriös och är därmed av ett sådant slag att hon får beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716), förutsatt att CB uppfyller försörjningskravet i 9 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). CB uppfyller försörjningskravets del om att förfoga över en bostad av skälig standard och lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den. Han har även genom en tidsbegränsad anställning till och med den 3 juni 2018 lön som för tillfället uppfyller försörjningskravet. Vid en framåtsyftande bedömning är det dock inte visat att försörjningsmedlen även fortsättningsvis kommer att vara stabila och regelbundna.

Migrationsöverdomstolen anförde.

Huvudfrågan i målet är om en anknytningsperson som haft flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare och som härutöver är medlem i en arbetslöshetskassa kan anses uppfylla försörjningskravet. Det är ostridigt att förhållandet mellan BN och CB är seriöst och av ett sådant slag att BN kan beviljas uppehållstillstånd om CB uppfyller försörjningskravet. Den lön som CB för närvarande har är i sig tillräcklig för att försörja honom och BN.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen dels ska kunna försörja sig själv och den anhörige utlänningen, dels ha en bostad av en tillräcklig storlek och standard. Det framgår inte av förarbeten eller praxis vilken varaktighet som försörjningsförmågan bör ha för att försörjningskravet ska vara uppfyllt.

Migrationsöverdomstolen har gällande bostadskravet uttalat att det ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen faktiskt förfogar över en bostad under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver (MIG 2011:16).

Enligt Migrationsöverdomstolen finns det även skäl att ställa motsvarande krav på varaktigheten gällande försörjningsförmågan. Det innebär att kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen har en tillräckligt stor arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha sådan inkomst i vart fall under ett år framöver. Detta överensstämmer även med det synsätt som EU-domstolen har gett uttryck för i Chakroun.

Det är ostridigt att CB uppfyller bostadskravet. BN får därmed beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB om han uppfyller kravet på att kunna försörja dem båda och det inte finns några särskilda skäl som talar mot att tillstånd ges. CB ska då efter avdrag för bl.a. skatt och boendekostnad ha en inkomst som uppgår till minst förbehållsbeloppet för utmätning. CB:s boendekostnad får anses utgöra hälften av hyran eftersom han delar bostaden med sin mor. CB:s nuvarande anställning gäller till och med september 2019. Av utredningen i målet framgår att han kontinuerligt har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare sedan juni 2016. Han har tidigare fått en ny tidsbegränsad anställning i samband med att den föregående har löpt ut. Det finns inte något som talar emot att han fortsatt, precis som hittills, kommer att erbjudas nya anställningar hos sin arbetsgivare med samma lönevillkor, i vart fall för en tid framöver. CB har vidare varit medlem i en arbetslöshetskassa i mer än 12 månader och det har inte kommit fram annat än att han därmed vid en eventuell arbetslöshet har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Det finns alltså i nuläget inget som tyder på att hans arbetsrelaterade inkomst kommer att försämras på ett avgörande sätt. Mot denna bakgrund framstår det sammantaget vid den konkreta och individuella prövning som måste göras, som sannolikt att CB kommer att ha tillräckliga arbetsrelaterade inkomster under i vart fall ett år framöver. Försörjningskravet är därmed uppfyllt i sin helhet. Det har i övrigt inte kommit fram några särskilda skäl mot att bevilja BN uppehållstillstånd. Det innebär att samtliga förutsättningar för att bevilja henne uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB enligt 5 kap. 3 a § utlänningslagen är uppfyllda.

Uppehållstillståndet ska enligt 5 kap. 8 § första stycket utlänningslagen vara tidsbegränsat eftersom paret inte har sammanbott utomlands och det inte på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Tiden för uppehållstillståndet bestäms till och med den 7 juni 2021 då giltigheten av BN:s pass går ut. Hon ska även i enlighet med 6 kap. 3 § utlänningslagen beviljas arbetstillstånd för samma tid. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och beviljar BN tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd till och med den 7 juni 2021.

Nakenbilder på Facebook

Norrköping Mannen la ut nakenbilder och filmer på sin Facebook, han fälls i tingsrätten och hovrätten men hovrätten halverar kränkningsersättningen eftersom det inte var fråga om "allvarligare integritetskränkning".

Hovrätten anförde:

"Även med beaktande av de invändningar som A har fört fram finner hovrätten lika med tingsrätten styrkt att det är A som i enlighet med åtalet uppsåtligen har spritt bilder/filmer av målsäganden till åtminstone ett tiotal personer, att bilderna insatta i sitt sammanhang är identifierbara som målsäganden och att åtminstone några av dem är sådana att de omfattas av bestämmelsen om olaga integritetskränkning. Spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada för målsäganden och spridningen har inte varit försvarlig. Tingsrättens dom ska stå fast i fråga om skuld och påföljd.

"Praxis beträffande kränkningsersättning på grund av olaga integritetsintrång är begränsad. Brottsoffermyndigheten har i sitt ärende 1500/2019 beslutat om kränkningsersättning med 10 000 kr när en bild på en högstadieflickas bara bröst lagts ut och spritts på bl.a. flickans skola via Instagram. I underrättsavgöranden synes domstolarna ofta iaktta en viss försiktighet när kränkningsersättning bestäms, och en så hög kränkningsersättning som 20 000 kr har i allmänhet krävt en allvarligare integritetskränkning än som här kan anses vara aktuell. Enligt hovrättens bedömning är det en allmänt försvårande omständighet när bilder, som här, sprids på ett sätt som ökar risken för en okontrollerad vidarespridning. Trots det ger tillgänglig praxis inte stöd för att i detta fall bestämma kränkningsersättningen till högre belopp än 10 000 kr. I övrigt finner hovrätten inte skäl att frångå tingsrättens bedömning."

Nämndeman stängs av

Norrköping Helsingborgs tingsrätt har beslutat att stänga av en nämndeman som för tillfället tjänstgör i det stora narkotikamålet. Detta efter att det framkommit att hon pratat om målet med en annan nämndeman under en bussresa, vilket flera medresenärer hörde.

Genom att nämndemannen stängs av med omedelbar verkan kan hon inte längre sitta kvar i det stora narkotikamålet där 65 huvudförhandlingsdagar av totalt 105 inplanerade har avklarats.

Nämndemannen stängs av i sex månader.

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar