Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Falsk "läkare" döms till sex års fängelse, men ej utvisning

Norrköping Modus operandi var följande:

Fall 1. En man "läkaren/bedragaren" ringde och presenterade sig som Mohammed, läkare på målsägandes vårdcentral. Han sade att han hade sett att hon var sjuk och att hon behövde få medicin genast. Han berättade att det skulle finnas en väldigt dyr medicin i England och den skulle kosta 30 000 kr. Det var väldigt bråttom och hon blev stressad. Han beställde en taxi till henne och hon fick åka till SE-banken i Nordstan. Mannen som ringde hade gett henne ett namn och ett kontonummer dit pengarna skulle överföras. Han sade även att hon skulle få tillbaka sina pengar och kostnaden för taxiresan senare samma dag, men han nämnde inte hur det skulle gå till. Hon förde i alla fall över 30 000 kr till det konto som hon fått uppgift om. Hon tror att mannen ringde från England, men hon kommer inte ihåg telefonnumret. Om det finns ett telefonnummer antecknat i hennes förhör är det mycket troligt att det är hon som har skrivit ned det och lämnat det till polisen. Det var ganska direkt efter besöket på banken som hon tänkte ”vad har jag gjort”. Även taxichauffören som hade väntat på henne utanför banken sade att det var något som var konstigt. Efter händelsen kände hon sig trött och ledsen under flera månader.

Fall 2. Hon blev uppringd av en okänd person som presenterade sig som överläkare vid något sjukhus, kanske S:t Göran. Han berättade att han hade tillgång till en fantastisk medicin från USA och den skulle kosta 35 000 kr. Hon sade då att hon bara hade 10 000 kr tillgängligt och han nöjde sig med det. När hon hade fört över pengarna insåg hon att hon hade blivit lurad och eftersom det var hon själv som hade genomfört transaktionen kunde banken inte hjälpa henne. Mannen som ringde var väldigt trevlig och hon tyckte att han talade lite skorrande. Han talade väldigt bra svenska och hon blev lite paff när hon fick domen och såg att han var spansk. Det är riktigt att hon vid förhör sade att det lät lite skånskt eller småländskt. Det var dumt av henne att säga att hon var säker, men hon trodde inte att han var invandrare.

Så fortsätter målet i över 70 åtalspunkter. 

Hovrätten anför.

De åtalade gärningarna har inletts med en telefonkontakt och det har i allmänhet varit en person som påstått sig vara läkare som har ringt upp målsägandena. I ett par fall har den som ringt samtalen utgett sig för att vara en släkting eller bekant till målsäganden. Som tingsrätten anfört finns det ett samband mellan gärningarna på så sätt att vissa gärningsmoment återkommer i åtalspunkterna på ett sätt som mycket starkt talar för att det är fråga om samma gärningsman/gärningsmän som ligger bakom de åtalade gärningarna. Det finns även andra kopplingar mellan åtalspunkter som på samma sätt talar för att det i allt väsentligt handlar om samma gärningsman/gärningsmän. Det finns inte heller skäl att ifrågasätta åklagarens uppgift om att några liknande bedrägerier – såvitt polisen känner till – inte inträffat efter det att "gärningsmannen/läkaren" greps.

Hovrätten anser att brottslighetens straffvärde är så högt att det är uteslutet med en annan påföljd än ett långt fängelsestraff. Straffvärdet är dock lägre än tingsrätten bedömt och det motsvarar - med beaktande även av att NN varit häktad med restriktioner under en längre tid - enligt hovrättens bedömning fängelse i fem år.

Åklagaren hade yrkat på utvisning men hovrätten anförde. Förbudet mot utvisning är absolut och innebär i praktiken detsamma som om utlänningen erhållit svenskt medborgarskap. Det är ostridigt i målet att NN kom till Sverige långt innan 15 års ålder, att han erhöll permanent uppehållstillstånd när han var tio år samt att han vistats här betydligt längre tid än fem år. Bestämmelsen innehåller inte något undantag som ger möjlighet för hovrätten att nu utvisa NN. Att NN frivilligt har utvandrat från Sverige och att han saknar uppehållstillstånd här sedan år 2003 har vid denna prövning inte någon betydelse. Inte heller uppgiften om att Migrationsverket under år 2010 har beslutat att utvisa NN får betydelse vid denna prövning. Liksom tingsrätten ogillar hovrätten alltså åklagarens yrkande om utvisning.

 

 

 

Rockydomen

Norrköping Tingsrätten dömer alla tre för misshandel till villkorlig dom. Tingsrätten konstaterar att det inte förelegat någon nödvärnssituation och att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar. Det är dock inte bevisat att de slagit målsäganden i huvudet med en flaska eller i övrigt misshandlat honom med hela eller trasiga flaskor. Målsäganden får skadestånd för kränkning och sveda och värk, men med lägre belopp än han begärt. De tilltalade ska, var och en utifrån sin ekonomiska förmåga, betala tillbaka statens kostnader för offentliga försvarare och målsägandebiträde.

De tilltalade har gjort en invändning om nödvärn. Mot bakgrund av uppgifter från två vittnen anser tingsrätten det klarlagt att det inte funnits något påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp som gett de tilltalade rätt att använda våld. Någon nödvärnssituation har alltså inte förelegat. Inte heller kan de tilltalade ha uppfattat det så.

Tingsrätten anser att det är bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar när han låg ned. Artisten har därutöver kastat målsäganden till marken och stampat honom på armen. Det är inte bevisat att artisten agerat tillsammans och i samförstånd med de två övriga och han döms därför bara för sitt eget agerande. De två andra har dock agerat tillsammans och i samförstånd.

Målsäganden har berättat att han i ett inledande skede fick ett slag i bakhuvudet med en glasflaska. Utredningen i denna del går åt olika håll. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att det inte är bevisat att någon av de tilltalade utdelat något sådant slag.

Tingsrätten anser att det är bevisat att målsäganden tillfogats skärskador på armarna någon gång i samband med sammanstötningen med de tilltalade men att det inte gått att klarlägga exakt hur han fått dem och av vem. Det är inte bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med hela eller trasiga flaskor. I den delen tar tingsrätten bl.a. fasta på att det på stillbilder från en mobilfilm syns att de tilltalade inte håller något i händerna i detta skede av misshandeln.

Tingsrätten anser att det funnits både försvårande och förmildrande omständigheter vid misshandeln. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att misshandeln inte varit av så allvarligt slag att fängelse måste övervägas som påföljd i första hand. Påföljden bestäms därför till villkorlig dom. Eftersom det inte funnits tillräckliga skäl att döma till fängelse ska det inte heller övervägas att förena den villkorliga domen med samhällstjänst. Med hänsyn till att de tilltalade varit frihetsberövade i 31 dagar ska, i enlighet med HD:s praxis, den villkorliga domen inte förenas med böter.

Dom om regaliestöld i Strängnäs

Norrköping Svea hovrätt har fastställt den dom från Attunda tingsrätt där en man dömdes för grov stöld i Strängnäs domkyrka av begravningsregalier för Karl IX och hans hustru drottning Kristina. De stulna regalierna har värderats till 65 miljoner kronor. I februari i år dömde Eskilstuna tingsrätt en annan man för samma stöld.

Attunda tingsrätt dömde i det nu aktuella målet mannen, som helt förnekade inblandning i stölden, till tre års fängelse. Straffet sattes lägre än det egentliga straffvärdet eftersom mannen dels nyligen dömts till ett flerårigt fängelsestraff för annan brottslighet, dels bidragit till att föremålen kunde återfinnas. Hovrätten har nu gjort samma bedömning som tingsrätten.

Stáňa godkänns som förnamn

Norrköping Skatteverket anförde i kammarrätten.

Skatteverket yrkar att namnet Stáňa nte ska godkännas som förnamn och anför bl.a. följande. Svenska är huvudspråk i Sverige och ska användas av bl.a. svenska domstolar och myndigheter enligt 10 § språklagen (2009:600). Varken i språklagen eller i lagen (2016:1013) om personnamn finns det anvisningar om vilka tecken som får användas i personnamn. I viss utsträckning kan Skatteverket registrera ett namn med tecken utöver de som förekommer i det svenska alfabetet, nämligen de specialtecken som följer av den internationella teckenstandarden ISO 8859/1 och därmed har stöd i systemet. Detta bör dock uppfattas som en service och inte utgöra ett krav enligt författning. De tecken som inte ryms i ISO 8859/1 har inte stöd i systemet och kan därför inte användas. Om ett sådant tecken ändå skulle godkännas kan det inte återges korrekt, vilket kan medföra problem för den enskilde och skapa osäkerhet i samhället kring personens namn.

Kammarrätten avslog överklagande och instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Enligt förvaltningsrätten kan inte namnet Stáňa  anses väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära namnet. Det kan inte heller anses olämpligt som förnamn av någon annan anledning. Det finns därmed inget hinder mot att godkänna XXs ansökan. Överklagandet ska därför bifallas.

 

Bostadsbidrag vid månggifte

Norrköping Månggifte är förbjudet i Sverige, men accepteras om det ingåtts i ett land där det är lagligt. Det svenska socialförsäkrings- och pensionssystemet är dock inte anpassat för polygama familjer. Hur ska man se på situationen när makar i polygama äktenskap är folkbokförd på olika adresser vid ansökan om bostadsbidrag? 

Kammarrätten anförde i praktiken en presumtion för samlevnad inom äktenskap och maken ska styrka att hen är ensamstående. Enbart folkbokföring räcker inte enligt kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att ta upp makans överklagande och meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen kommer att fokusera på tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag när makar i ett polygamt äktenskap är folkbokförda på skilda adresser.

 

Sov under förhandling

Norrköping Migrationsverket beslutade i juli 2017 att bl.a. avslå klagandens ansökan om asyl och att utvisa honom.

Klaganden överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och begärde bl.a. att det skulle hållas en muntlig förhandling i målet. Migrationsdomstolen höll en muntlig förhandling där klaganden berättade om sina asylskäl.

Målet i migrationsdomstolen avgjordes av en lagfaren domare och tre nämndemän. Domstolen avslog överklagandet i dom den 10 maj 2019. Den huvudsakliga motiveringen vad gällde klagandens skyddsskäl var att det fanns tillförlitlighetsbrister i hans asylberättelse. En av nämndemännen var skiljaktig och ansåg att klaganden framfört skyddsskäl som medförde att han skulle beviljas uppehållstillstånd som flykting.

Klaganden yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd, flyktuigstatusförklaring och resedokument, i andra hand uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring, i tredje hand uppehållstillstånd på grund av att ett återsändande av honom till hemlandet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande och i fjärde hand att målet ska återförvisas till migrationsdomstolen för förnyad handläggning. Till stöd för sitt yrkande om återförvisning anför han att en av nämndemännen sov under förhandlingen. Klaganden åberopar skrivelser från sin behandlande psykolog och sin före detta gode man vilka närvarade vid förhandlingen. I skrivelserna anför de bl.a. att de observerade att en av nämndemännen somnade till vid flera tillfällen under förhandlingen, både före och efter pausen.

Migrationsöverdomstolen anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande. Klaganden begärde muntlig förhandling i migrationsdomstolen och domstolen ansåg att det fanns behov av en sådan förhandling. (Jfr 16 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen [2005:716] och MIG 2009:30.).

Migrationsöverdomstolen anser att det inte finns skäl att ifrågasätta de uppgifter som har lämnats om händelseförloppet vid migrationsdomstolens muntliga förhandling.

Med hänsyn till det som kommit fram ska migrationsdomstolens dom undanröjas, utom vad gäller ersättning till det offentliga biträdet och beslutet om sekretess, och målet visas åter till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar