Logga in
Logga ut
Bevisbörda vid biljettkontroll. Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Felaktig delgivning utgör omständighet för domvilla

Lindö Högsta domstolen har i dom 160330 i mål nr Ö 4922-15, avgjort en fråga om domvilla vid felaktigt delgivning. Målet är från 2009 men visar att felaktigt delgivning innebär att målet måste tas om.

Bakgrunden vara att Jan i en tredskodom förpliktades att betala visst belopp till Aktiebolaget Väsbyhem avseende hyra. Domen vann laga kraft. För delgivning av ansökningen om stämning, med föreläggande att inkomma med svaromål vid äventyr av tredskodom, använde tingsrätten vanlig delgivning med s.k. vitt kort enligt 16 § delgivningslagen. Sådan delgivning sker genom att handlingen skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Delgivning ska anses ha skett när den som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen (18 §). Jan har gjort gällande att han inte har blivit delgiven ansökningen om stämning. Ett delgivningskvitto som är undertecknat med den söktes namn kan i regel godtas som tillräckligt bevis för att den sökte är delgiven den handling som har kvitterats. Det ankommer normalt på den som gör gällande att han eller hon likväl inte har tagit emot handlingen, och att någon annan olovligen har tecknat namnet, att lämna en plausibel förklaring till detta och dessutom lägga fram åtminstone någon bevisning som stöder förklaringen. (Se NJA 2008 s. 890.) Enligt en anteckning i tingsrättens målhanteringssystem delgavs Jan med delgivningskvitto den 2 mars 2009 på adress Västerleden 16 B i Enköping. Kvittot finns emellertid inte längre kvar. Det är att märka att om en part i ett mål har förelagts att svara skriftligen och målet avgörs utan att parten har svarat, så får bevis om att parten har delgivits föreläggandet inte gallras bort (37 § andra stycket förordningen om mål och ärenden i allmän domstol). I Jan klagan över domvilla ligger ett påstående om att det är någon annan som har skrivit under delgivningskvittot med hans namn. Vid bedömningen av om det har lagts fram tillräckliga bevis som stöder påståendet har det betydelse att delgivningskvittot inte längre finns kvar. Det kan i en situation som den förevarande inte krävas någon närmare förklaring när det gäller vem som kan ha skrivit under kvittot. Vad som har framkommit i målet ger tillräckligt stöd för att Jan Åldemo inte har delgivits ansökan.

 

Bevisbörda vid biljettkontroll.

Norrköping Vid en biljettkontroll den 15 februari 2017 kl. 21.04 vid stationen Kungsträdgården Si Stockholm utfärdades en tilläggsavgift om 1 560 kr till en person som rest med kollektiv persontrafik i AB Storstockholms Lokaltrafiks (SL) regi med studentbiljett men utan att kunna uppvisa en studentlegitimation. Personen uppvisade inte heller legitimation, men uppgav NNs namn, adress och personnummer till kontrollanten, KK, som stoppade hen. Efter att NN mottog betalningspåminnelse för tilläggsavgiften ovan bestred hon betalningsansvar med hänvisning till att det inte hade varit hon som stoppades, och att någon annan således hade uppgett hennes personuppgifter.

KK uppgav. Han har arbetat som biljettkontrollant i ett och ett halvt år och han utför ca 800-1000 biljettkontroller varje dag. Det varierar relativt mycket hur många tilläggsavgifter han utfärdar per dag, men han uppskattar att det rör sig om 0-25 stycken. En biljettkontroll då resenären saknar legitimation går till på följande sätt. Kontrollfrågor ställs, bl.a. personnummer, fullständigt namn och adress. Dessa uppgifter kontrolleras samtidigt mot ett register i en handdator som han bär med sig. Om resenären inte kan lämna uppgifter som överensstämmer med uppgifterna i registret kallas i förlängningen på ordningsvakt som sedan griper personen. Han antecknar också kortnummer på accesskoliet och anledningen till varför tilläggsavgiften utfärdas. Han har inte rätt att visitera resenären eller fråga om resenären kan uppvisa exempelvis ett bankkoli för att identifiera sig med. Han följer alltid dessa rutiner. 

Tingsrätten anförde.

Frågan i målet är om det var NN som blev stoppad av biljettkontrollanten KK vid aktuell tid och plats. I den situation som nu är ifråga, dvs. när en resenär vid biljettkontroll har uppgett personuppgifter i form av personnummer, adress m.m. som överensstämmer med svarandens, åligger det svaranden att bevisa att det inte var hen som kontrollerades. Enbart en berättelse från svaranden till innebörd att det inte var hen som stoppades i biljettkontrollen kan sällan innebära att ett käromål ska ogillas. Detta följer av Svea hovrätts dom den 14 december 2016 i mål FT 4446-16 __ och det kan också tilläggas att en annan ordning i förlängningen skulle förhindra ett rationellt sanktionssystem av resenärer som på något sätt reser utan giltig biljett.

Tingsrätten finner vid en samlad bedömning att NN har visat att det inte var hon som stoppades av KK vid den aktuella tidpunkten. Käromålet ska därför ogillas.

Hovrätten fastställde tingsrättens dom och den ligger nu för prövning hos HD.

 

 

Hot, våld och misskötsamhet

Norrköping I ett familjemål påstår mamman att pappan är våldsam och barnet är rädd för pappan. Han hade inte träffat barnet på fem år och vill få igång en umgängeskontakt - hovrätten anförde.

Utredningen visar att barnet hyser rädsla inför ett umgänge med pappan. Det har, som ovan konstaterats, inte framkommit något som ger anledning att tro att hennes rädsla är befogad. Utredningen visar i stället att barnets rädsla av allt att döma bottnar i den påverkan hon fått från mamman när det gäller synen på pappan. 

Det har inte framkommit något i målet som gör att pappans lämplighet som umgängesförälder kan ifrågasättas.

Enligt hovrätten bör barnet ges möjlighet att knyta kontakt med sin pappa. En sådan kontakt måste av nödvändighet regleras genom ett beslut om umgänge. Ett umgänge bör komma till stånd så snart som möjligt. Barnets rädsla for pappan försvårar onekligen förutsättningarna för umgänge, men i likhet med tingsrätten anser även hovrätten att hennes långsiktiga intresse av kontakt överväger det obehag som hon kan komma att känna i början av ett umgänge. Detsamma gäller förhållandet att barnet inte träffat pappan på flera år. För att på bästa sätt underlätta umgänget bör detta utökas gradvis och inledningsvis ske i närvaro av ett umgängesstöd. Det av tingsrätten beslutade umgänget med umgängesstöd är väl avvägt. Det bör dock inte överlåtas till annan att bestämma tid eller plats för umgänget (jfr JO:s beslut den 23 juni 2015 i ärende dnr 7131-2014). Tingsrättens dom i denna del bör därför ändras på så sätt att det i beslutet anges tid och plats för umgängets inledande och avslutning.

Tingsrätten har begränsat umgängesbeslutet till att enbart avse umgänge i närvaro av umgängesstöd. En sådan begränsning framstår varken som påkallad eller lämplig i detta mål (prop. 2009/10:192 s. 12). Det bör därför förordnas även om umgänge som sker utan umgängesstöd, att gälla från ett visst bestämt datum. Efter en långsam upptrappning bör detta umgänge övergå till ett s.k. normalumgänge i enlighet med vad pappan har yrkat i hovrätten.

 

 

 

Pappa vinner efter fem år

Norrköping P och M har tillsammans barnet B, född år 2009. Barnet bor hos mamman. Parterna har gemensam vårdnad. Tingsrätten har i interimistiskt beslut den 14 oktober 2016 forordnat att barnet ska ha rätt till umgänge med pappan varje söndag mellan kl.12.00-14.00 i närvaro av umgängesstöd, eller annars den dag och tid som umgängesstöd kan medverka. Något umgänge enligt beslutet har dock inte skett. Något umgänge mellan barnet och pappan har inte skett sedan sommaren 2013.

Tingrätten anförde.

Barnet fyller åtta år i år och har inte träffat pappan sedan sommaren 2013. Det har framställts flera allvarliga anklagelser mot pappan - väldigt få av dessa har kunnat preciseras och ingen av dem har lett till någon fällande dom mot pappan. Det är inte möjligt för tingsrätten, utifrån den utredning som finns tillgänglig, att få en klar bild av vad som hänt i parternas tidigare relation och tiden därefter.

Vad som dock står klart är att barnet har uppgett att hon är rädd för pappan och att hon inte vill träffa honom. Hennes vilja ska beaktas men sett till hennes ålder och hur länge sedan hon var i direkt kontakt med honom kan det inte ha en avgörande betydelse i målet.

Familjerätten har, i tingsrättens mening, fäst allt för stor vikt vid barnets uppgifter om rädsla. Utredarna antecknar själva att barnet rabblar upp uppgifter om hot och våld utan att ge uttryck för någon faktiskt känsla. Utredarna framhåller även att barnet framstår som ovanligt lugn för att nyss ha varit i närheten av den man som skulle ha hotat och slagit både henne och hennes mamma. Det står klart att barnet inte vill träffa pappan men hur familjerätten kommit fram till att detta inte ens bör ske med umgängesstödjare är svårbegripligt. Risken för våld eller hot måste framstå som nästintill obefintligt vid umgänge med umgängesstödjare närvarande.

Tingsrätten finner mot denna bakgrund att det inte föreligger tillräckligt konkreta uppgifter om våld eller hot från pappans sida för att helt utesluta umgänge. Det föreligger en stark risk för att barnet förlorar kontakten med sin pappa och får en befäst bild av honom i ung ålder om hon inte ges möjlighet att träffa honom. Det bör därför förordnas om umgänge mellan barnet och pappan.

Baserat på den utredning som presenterats i målet kan tingsrätten inte dra några slutsatser om hur ett umgänge utan umgängesstödjare skulle fungera. Ett sådant umgänge är beroende av hur barnet reagerar vid de inledande kontakterna. Med hänsyn till barnets uppgifter om rädsla och utredningen i övrigt finner tingsrätten att det inte är lämpligt att i detta läge besluta om umgänge utan umgängesstöd.

 

Falsk budgivare avslöjades

Norrköping Åklagaren anförde.

C och P har tillsammans och i samförstånd lämnat ett falskt bud på en bostadsrätt, vilket förmått D att bjuda cirka 400 000 kronor mer för bostadsrätten än han annars skulle ha gjort. C har därefter, med utnyttjande av det falska budet, ingått avtal med D om överlåtelse av bostadsrätten till en köpesumma som varit för hög. De lurade på det sättet D att betala för mycket för bostadsrätten. Det hände mellan den 25 maj 2016 och den 27 maj 2016 på okänd plats i Sverige. C och P handling innebar vinning för dem och skada för D med cirka 400 000 kr.

Tingsrätten anförde.

Sammantaget anser tingsrätten att det inte finns någon annan rimlig förklaring än att syftet med det bud om 3 400 000 kr som P lade var att driva upp köpeskillingen för lägenheten. Omständigheterna är också sådana att det är visat att C måste ha varit delaktig i att det falska budet skulle lämnas i förhoppningen att hon skulle få ett högre pris för lägenheten. De har alltså tillsammans planerat och beslutat att P skulle lämna det falska budet och D har därigenom betalat ett högre pris för lägenheten än vad han skulle ha gjort om det falska budet inte hade funnits. Högsta domstolen har i NJA 2016 s. 39 bedömt att falska bud som lämnats inom ramen för en budgivning på en bostadsrätt utgör ett vilseledande i bedrägeribestämmelsens mening. I det sammanhanget har Högsta domstolen uttalat att syftet med en strukturerad förhandlingsordning och en öppen budgivningsprocess är att utsätta den utbjudna prestationen för marknadens värdering. Det avses i sin tur leda till en överenskommelse som träffas på marknadsmässiga grunder mellan två parter som haft tillgång till samma information om budgivningsprocessens gång och utfall. Att inom ramen för ett budgivningsförfarande avseende en bostadsrättslägenhet avge falska bud i syfte att driva upp priset utgör enligt Högsta domstolen ett handlande som klart ligger utanför gränsen för vad som är acceptabelt. Det har således varit fråga om ett straffbart vilseledande.

Det är utrett att D skulle ha lagt ett lägre bud än 3 500 000 kr om det falska budet inte hade lämnats. Han har själv nämnt beloppet 3 050 000 kr. Bedrägeribestämmelsens krav på skada och vinning är uppfylld i och med köpets genomförande eftersom Ds bud var en konsekvens av det falska bud P lämnade. Frågan om marknadsvärdet på bostadsrätten saknar betydelse för den bedömningen. Eftersom C och P har agerat tillsammans och i samförstånd ska de båda dömas för bedrägeri, i Ps fall med tillämpning även av 23 kap. 7 § brottsbalken eftersom han genom det falska budet avsiktligen har berett C vinning i enlighet med vad åklagaren gjort gällande.

 

 

Frias från grovt rattfylleri

Norrköping Bröderna satt i bilen när den krockade, brodern som körde bilen åtalades för grovt rattfylleri eftersom han hade 1,58 promille alkohol i blodet. Två vittnen pekade oberoende av varandra ut den onyktre brodern som chaufför. Båda bröderna vittnade och sa att bilen hade körts av den nyktre brodern. Tingsrätten och hovrätten tror på bröderna och fria för grovt rattfylleri.

Hovrättens minoritet anförde.

Den avgörande frågan i målet är om P var förare till bilen. K och M känner inte P och är inte heller sinsemellan bekanta. De har gjort sina iakttagelser oberoende av varandra. K har uppgett att han när bilen passerade honom såg föraren och såg att denne bar keps. Han har vidare identifierat P som föraren samt uppgett att denne satt i förarsätet när bilen stod still efter kollisionen. M har berättat att hon såg P stiga ur bilen från förarplats direkt efter kollisionen men att passageraren satt kvar en stund. Hon har uppgett att hon frågat P om det var han som hade kört bilen och att denne svarat ja på hennes fråga. Detta har även bekräftats av P. Både K och M har förklarat sig vara säkra på sina iakttagelser. Mot denna bakgrund anser vi att det, även med beaktande av Js uppgifter, är ställt bortom rimligt tvivel att det var P som körde bilen. Vi vill därför med ändring av tingsrättens dom döma P för grovt rattfylleri till fängelse en månad.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se