Logga in
Överenskommelser lokalt och regiona... Maries NEURO-blogg Maries NEURO-blogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring.

Norrköping Högsta domstolen har nu prövat två mål som gäller vad som ryms inom begreppet försäkringsförmedling. I det ena fallet var frågan om ekonomisk rådgivning avseende placering av kapital, som lämnats i anslutning till ingåendet av ett försäkringsavtal, utgör försäkringsförmedling. I det andra fallet uppkom frågan om utförandet av förberedande arbete inför ingåendet av ett försäkringsavtal utgör försäkringsförmedling, även om försäkringsförmedlaren inte haft någon avsikt att ingå ett verkligt försäkringsavtal.

För att få klarhet i hur EU-direktivet, som den svenska lagen bygger på, skulle tolkas inhämtade Högsta domstolen i båda målen ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Utifrån vad EU-domstolen har slagit fast i förhandsavgörandet har nu Högsta domstolen avgjort målen. Högsta domstolen har i båda fallen kommit fram till att det har varit fråga om försäkringsförmedling. De skadelidande har därmed fått rätt till ersättning från försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring.

Använde dotter som "brottsverktyg"

Norrköping A åtalades vid tingsrätten för stöld enligt följande gärningsbeskrivning:

A har, tillsammans och i samförstånd med minderårig, olovligen tagit varor till ett sammanlagt värde av 941 kr som tillhörde Lidl. Det hände den 10 april 2017 på Lidl, Spångatan 11, Malmö stad. Tillgreppet innebar skada. Gärningen bör bedömas som stöld på grund av den försvårande omständigheten att A använt sin minderåriga dotter som brottsverktyg. A lade varorna i en medhavd väska och förmådde därefter sin dotter att lämna butiken med väskan utan att betala för varorna. A begick gärningen med uppsåt att stjäla.

Tingsrätten dömde för snatteri medan hovrätten dömde för stöld anförde.

A har lagt varor till ett värde av 941 kr i en medhavd väska och därefter förmått sin 11-åriga dotter att lämna butiken med väskan utan att betala för varorna. Att utnyttja sitt barns ungdom eller beroendeställning för att förmå barnet att medverka vid brott kan vara en försvårande omständighet vid bedömningen av ett brotts straffvärde. Hovrätten anser att ett sådant förfarande också kan få betydelse när det gäller om brottet ska bedömas som ringa eller inte. Hovrätten finner att tillvägagångssättet i det här fallet får anses vara en sådan försvårande omständighet som sammantaget med det tillgripnas värde medför att gärningen bör bedömas som stöld.

 

 

"Utåtagerande" beteende i skolan inte skäl mot växelvis boende

Albufiera Tingsrätten anförde som skäl mot växelvis boende:

En annan omständighet som talar mot att ändra på boendet är att C enligt både mamman och pappan visat ett utåtagerande beteende på skolan, där han nyss börjat. Det går inte att bedöma vad det beror på, men att börja i skolan innebär en stor förändring för ett barn. Tingsrätten bedömer att en ändring även av Cs boende innebär en risk att hans beteende kan förvärras.

Hovrätten anförde.

Som tingsrätten anfört är det barnets bästa som är avgörande för domstolens beslut i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen ska domstolen dels beakta barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dels ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad samt fästa avseende vid eventuella risker för att barnet kan fara illa.

När det gäller växelvis boende måste förhållandena kring barnet vara på ett visst sätt för att ett sådant boende ska vara både möjligt och lämpligt. Utöver att var och en av föräldrarna måste vara lämplig som boendeförälder krävs också att de har en god samarbetsförmåga och är flexibla samt att de bor förhållandevis nära varandra så att barnet kan gå kvar i samma skola och ha tillgång till sina kamrater och fritidsaktiviteter. Parterna behöver inte vara överens om boendeformen, utan domstolen kan besluta om växelvis boende mot en parts vilja.

Annat har inte framkommit än att både mamman och pappan tar ansvar för C, att de månar om och vill honom väl samt att de försöker göra det som de tror är bäst för honom. Hovrätten delar boendeutredarnas bedömning att såväl mamman som pappan är lämpliga som boendeföräldrar. Vad som framkommit om att pappan har en diagnos och att han medicinerar för denna medför inte att det finns anledning att ifrågasätta hans lämplighet som boendeförälder.

När det gäller förutsättningarna för växelvis boende konstaterar hovrätten att de geografiska aspekterna är mycket fördelaktiga i detta fall. Parterna har däremot olika syn på hur samarbetet fungerar. Pappann har förklarat att hans uppfattning är att samarbetet fungerar bra medan mamman förklarat att samarbetet inte är så bra som krävs vid växelvis boende. I denna del noterar hovrätten att det är tydligt att parterna är olika varandra till sin personlighet och läggning och att detta också avspeglar sig i hur de hanterar frågor kring C. Samtidigt är det tydligt att parterna kompletterar varandra i sitt föräldraskap, vilket innebär att C får möjlighet att se att en situation kan hanteras och lösas på flera olika sätt.

Hovrättens bedömning är att parterna visat prov på flexibilitet och vilja att samarbeta kring C. Utifrån vad de själva berättat står det klart att de, utöver de kontakter som föranletts av den dagliga omsorgen om C, exempelvis deltagit tillsammans i skolans utvecklingssamtal, att de hjälpts åt med Cs förberedelser inför ett halloweendisco och att de kommit överens om att hjälpa C att uppmärksamma varandras födelsedagar och andra högtider såsom mors- och farsdag.

Det har framkommit att kontakterna mellan parterna mestadels sker via SMS men att de också kan höras per telefon om det rör något mer brådskande. Att de flesta vardagliga kontakterna mellan parterna sker via SMS behöver enligt hovrättens mening inte ses som något negativt. Att den ena av parterna kanske önskar att fler kontakter skulle ske per telefon innebär inte heller att parternas samarbete är dåligt. Hovrätten finner vid en samlad bedömning att det finns förutsättningar för parterna att förbättra sitt samarbete ännu mer och på så sätt gagna C, men att det nuvarande samarbetet på intet sätt utgör ett hinder mot växelvis boende.

Mamman har gjort gällande att C har särskilda behov, bl.a. rörande rutiner och struktur, och att dessa behov bäst kan tillgodoses genom ett stadigvarande boende hos henne. Hon har under tilläggsförhöret i hovrätten berättat att Cs skolsituation försämrats på så sätt att han har svårigheter att fokusera på och delta i skolans aktiviteter och att hon tror att hans skolgång skulle påverkas negativt av ett växelvis boende. I denna del noterar hovrätten att det inte framkommit annat än att båda föräldrarna är engagerade i Cs skolgång och att situationen i skolan är densamma oavsett vilken förälder han är hos. Cs skolsituation har inte blivit bättre trots att han efter tingsrättens dom haft sitt stadigvarande boende hos mamman och det finns inte heller något som tyder på att ett stadigvarande boende hos henne skulle förbättra hans möjligheter att fokusera på och delta i skolans aktiviteter. Även om ett växelvis boende inledningsvis kan innebära en omställning för C bedömer hovrätten att han inte skulle riskera att fara illa av ett växelvis boende.

Hovrätten anser att ett växelvis boende är förenligt med Cs bästa. Parterna är överens om att byte ska ske torsdagar. Enligt tingsrättens dom har umgänge påbörjats torsdag efter skoldagens slut. Det saknas anledning att nu frångå detta. Tingsrättens dom ska därför ändras och C ska vara växelvis bosatt hos mamman och pappan på det sätt som framgår av hovrättens domslut. 

Törsten efter rättfärdighet

Albufiera Gott Nytt År alla läsare!

En stilla tanke är mer av godhet vid dömande verksamhet.

Rättfärdighet inom juridiken är en norm eller måttstock för vad som är rätt. En och annan jurist kanske även skulle säga att rättfärdighet även utgör rättvisa. 

Domareden i rättegångsbalken lyder:

Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.

 

Men frågan uppkommer - går det att skilja mellan rättfärdighet och godhet?

 

Aposteln Paulus anger angående Kristi offerdöd: ”Annars vill väl knappast någon dö för en rättfärdig; jo, för den gode kanske någon rentav vågar dö. Men Gud bevisar sin egen kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” Betydelsen ligger främst i att godhet även utgör en moralisk rätt. Många gånger kan man se moraliska argument även i domar t.ex. NJA 2011 s. 357 där HD lägger fast en nyanserad praxis som bättre överensstämmer med lagstiftarens ursprungliga intentioner men som samtidigt innebär en högst betydande strafflindring för åtskilliga fall t.ex. sänktes straffet i det fallet för den enskilde från 14 till fyra års fängelse. Underrätternas tidigare praxis hade vid tidpunkten för HD-avgörandet kännetecknats av rättfärdighet men inte av godhet. HD:s roll är att rätta till systemfel i rättssystemet men det måste även vara den enskilda domarens ansvar att agera utöver rättfärdigheten. 

Nyårsönskan: mer av godhet......

 

 

 

Nämndeman sov när domstolen beslutade - rättegången måste göras om

Norrköping Migrationsverket beslutade den 14 mars 2018 att bl.a. avslå NNs ansökan om asyl och utvisa henne till Iran. NN överklagade beslutet till migrationsdomstolen och begärde att det skulle hållas en muntlig förhandling i målet. Migrationsdomstolen höll en muntlig förhandling där NN berättade om sina asylskäl.

I migrationsdomstolen avgjordes målet av en lagfaren domare och tre nämndemän. Domstolen avslog NNs överklagande i dom den 4 oktober 2018. Den huvudsakliga motiveringen till avslaget var att det fanns tillförlitlighetsbrister i hennes asylberättelse. Två av nämndemännen var skiljaktiga. De ansåg bl.a. att NNs berättelse var tillförlitlig, att hon gjort sannolikt att hon skulle riskera skyddsgrundande behandling vid ett återvändande och att hon därmed skulle beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande.

NN yrkar i första hand att målet ska visas åter till migrationsdomstolen för ny handläggning. Hon för fram bl.a. följande. Under den muntliga förhandlingen i migrationsdomstolen sov en av nämndemännen. Denna omständighet har sannolikt haft avgörande betydelse för utgången av målet. Hon ger in en skrivelse från sin gode man där det bl.a. anges att en av nämndemännen satt och sov av och till vid flera tillfällen under den muntliga förhandlingen.

Migrationsdomstolen har anmodats att yttra sig i målet och för fram bl.a. följande. Ordföranden noterade under förhandlingen inte några händelser som krävde hennes särskilda uppmärksamhet eller ingripande. Den föredragande juristen i målet delar den uppfattningen.

Migrationsöverdomstolen anförde att NNs uppgift att en av nämndemännen sov under den muntliga förhandlingen i migrationsdomstolen får stöd av skrivelsen från hennes gode man. Migrationsöverdomstolen anser att det inte finns skäl att ifrågasätta deras uppgifter i målet. Det som migrationsdomstolen har fört fram medför ingen annan bedömning. Mot denna bakgrund ska målet visas åter till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Tiggeriförbud får klartecken

Norrköping Kommunfullmäktige i Vellinge kommun beslutade vid en revidering av tidigare gällande lokala ordningsföreskrifter att bl.a. införa ett förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) på särskilt angivna och avgränsade offentliga platser inom kommunen. Förbudet skulle gälla på Stortorget och Lilla torg i Vellinge centrum, Bäckatorget och västra delen av Skanörs centrum, Skanörs hamn, ett område vid Höllvikens bibliotek samt Nyckelhålsparken i Höllviken.

Förvaltningsrätten och kammarrätten upphävde förbudet men Högsta förvaltningsdomstolen anförde:

Ett förbud mot penninginsamling på offentlig plats syftar till att komma till rätta med vad som kan uppfattas som en typ av störning och utgör därmed en ordningsföreskrift som i och för sig kan meddelas av kommunen. Som framgått ovan finns det inte stöd i ordningslagen för att uppställa ett krav på att kommunen måste visa att det förekommit sådana ordningsstörningar som motiverar att ett förbud införs. Förbudet kan således inte underkännas på den grunden.

Frågan är därmed om ett förbud mot penninginsamling är alltför långtgående i den meningen att det lägger onödigt tvång på allmänheten eller annars gör obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Härvid kan konstateras att kommunen har avgränsat tillämpningsområdet för föreskriften om passiv penninginsamling till vissa särskilt angivna platser där det enligt kommunens mening uppstått eller kan komma att uppstå ordningsproblem. Förbudet har således ett förhållandevis snävt avgränsat geografiskt tillämpningsområde och det saknas anledning att ifrågasätta kommunens bedömning av behovet såvitt avser de aktuella platserna. Förbudet kan mot den bakgrunden inte anses som onödigt eller obefogat långtgående. Det förhållandet att kommunen infört ett förbud och inte stannat för en tillståndsplikt föranleder inte annan bedömning.

En avslutande fråga är om kommunen gett bestämmelsen en tillräckligt tydlig utformning. Det är inte givet hur passiv insamling av pengar ska skiljas från annan penninginsamling – ”insamling av pengar i bössor eller liknande” – för vilken kommunen har föreskrivit tillståndsplikt. Emellertid anser Högsta förvaltningsdomstolen att det genom tillägget ”tiggeri” i föreskriften med tillräcklig tydlighet framgår vad som avses. Det är exempelvis möjligt att göra en gränsdragning gentemot sådan insamling som sker till förmån för en hjälporganisation. Bestämmelsen har således getts en sådan utformning att den är möjlig att tillämpa. Vellinge kommun har alltså haft möjlighet att reglera sådan insamling av pengar som betecknats som passiv (tiggeri) för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Förbudet är geografiskt begränsat och kan inte inom aktuella områden anses lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Vidare har föreskriften getts en sådan utformning att den är möjlig att tillämpa. Den aktuella föreskriften kan därmed inte anses strida mot ordningslagen. Vellinge kommuns överklagande ska därför bifallas. 

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

  • Mest lästa bloggar
Fotbollsbloggen

Bloggar

Sportbloggar