Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Förtal i rättegångsskrift

Norrköping Docent Erik Bylander har i ett rättsutlåtande berört frågan om uttalanden i rättegångsskrift kan vara otillbörligt och föranleder till straff med tilllämpning av 9 kap. 5 § andra meningen rättegångsbalken (RB) alterantivt ansvar enligt bestämmelser om förtal i 5 kap 1 brottsbalken.

Bylander anför följande.

”Genom kopplingen till rådande omständigheter och på flera andra sätt är 9 kap. 5 § andra meningen RB rättssystematiskt nära besläktad med bestämmelsen om förtal i 5 kap. 1 § BrB.  Jämför främst den så kallade undantagsregeln i andra stycket, enligt vilken man inte skall döma till ansvar i fall då det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna uppgift och uppgiftslämnaren åtminstone hade skälig grund för den lämnade uppgiften. Vid försvarlighetsbedömningen måste man ta hänsyn till sådana omständigheter som består i hur och när en nedsättande uppgift har lämnats. Under undantagsregeln faller åtskilligt av det som en part själv eller genom ombud kan ha fullt befogad anledning att anföra inför rätta, men som rentav skulle kunna vara straffbart att uttala i andra sammanhang.

Alvar Nelson, Rätt och ära – Studier i svensk straffrätt, 1950, uttalar: Det är uppenbart, att partens väckande av talan [liksom parts utförande av talan] mången gång måste innefatta tillvitelser om vederpartens brottsliga eller vanhederliga gärning eller om omständigheter, vilka eljest äro för dennes anseende menliga eller för hans självkänsla sårande. [- - -] Med hänsyn till partens intresse av sakens rättsliga bedömande bör […] ansvar för ärekränkning icke […] förekomma [i annat fall än att parten, mot bättre vetande inlett eller föranlett rättegång i tvistemål, så att 9 kap. 1 § RB är tillämplig].

Om ett uttalande omfattas av undantagsregeln är skälen nog så starka att anse att samma uttalande inte är otillbörligt. Uppgiftslämnaren skall alltså i ett sådant fall varken dömas till straff med tillämpning av 5 kap. 1 § BrB eller 9 kap. 5 § andra meningen RB. Begränsningarna av bestämmelsernas tillämplighet kommer sig av att yttrandefriheten måste vara större inför rätta än i många andra sammanhang. Så är fallet för att tillgodose intresset av att en domstol skall kunna få möjlighet att bedöma allt som kan ha rättslig relevans i ett visst mål. Inte minst med hänsyn till den fria bevisprövningens princip kan ett omfattande spektrum av omständigheter vara relevanta (jfr de snäva förutsättningarna för att avvisa bevisning enligt 35 kap. 7 § RB). För att bedömningsunderlaget skall bli tillräckligt måste parter, ombud och andra som har att bidra till detta ha stor frihet att uttala sig (se Nelson, a.a. s. 265 ff. Jfr vad Europadomstolen uttalar i Nikula mot Finland § 49, om den stora betydelsen av ”a free and even forceful exchange of argument between the parties”).”

Professor Mårten Schultz har i artikeln Förtal och integritet, JP 2012 s 207 anfört vidare:

Även om förutsättningarna för förtalsansvar föreligger kan den som spridit uppgifterna undgå ansvar om hon hade en skyldighet att lämna uppgiften (t.ex. en tjänsteman som lämnar ut en allmän handling innehållande kränkande uppgifter) eller om det var försvarligt.

HD har i NJA 2003 s. 567 framhållit att försvarlighetsprövningen när det gäller ärekränkningspåståenden mot grundlagsskyddade medier skall väga samhällets intresse av en granskande journalistik och nyhetsförmedling mot intresset att skydda den enskilde mot att genom kränkande uppgifter utsättas för andras missaktning. Offentliga personer får därvid räkna med att bli utsatta för en mera närgången och kritisk granskning bl.a. från företrädare för massmedierna än vad som gäller för enskilda personer utan publika uppdrag. Om det är försvarligt att sprida en nedsättande uppgift krävs därutöver också att den som ansvarar för spridningen kan visa att uppgiften antingen var sann eller att det på andra grunder var skäligt. I Schymans fall var det i och för sig försvarligt med hänsyn till det allmänna intresset att lämna uppgift om att partiledaren medverkat i en pornografisk film, men ansvar förelåg ändå eftersom uppgiften var falsk och det saknades därtill skälig grund för den. I NJA 1994 s. 637 konstaterade HD bara helt kort att det var uppenbart att det inte var försvarligt att lämna uppgifterna ifråga, d.v.s. bildmontagen, trots att utgivaren möjligen kan ha satt förhoppningar till att ordet "satir" skulle fungera som en friskrivning.

I NJA 1990 s. 231 i vilket en lagman som i tjänsten förtalat en person på ett oförsvarligt sätt undgick skadeståndsskyldighet med stöd av skyddsregeln för arbetstagare i 4 kap. 1 § skadeståndslagen (som kräver synnerliga skäl för skadeståndsansvar).

Det yttrandefrihetsrättsliga regelverket har särskild betydelse vid förtal när ärekränkande uppgifter förekommit i medier som faller under de särskilda grundlagarna på området. Yttrandefrihetens exklusivitetsprincip innebär att de ansvarsfrågor som kan aktualiseras i de sammanhang som täcks av tryckfrihetsförordningen (nedan TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (nedan YGL) aktualiseras endast om det framgår av grundlagarna att så kan ske.”

Vilka slutsatser finns att dra av ovanstående?

- uppgiften måste uppfylla kraven på nedsättande eller otillbörliga;

- vid försvarlighetsbedömning skall hänsyn tas 35 kap rättegångsbalken om fri bevisprövning och begränsningarna i framförallt 35 kap 7 § rättegångsbalken vid avvisning av bevisning;

- yttrandefriheten i rättegångar är större än normalt bl.a. med hänsyn till EMKR ochc vår yttrandefrihetsgrundlag.

Återstår om vi får praxis som klargör detta....

 

Funktionsnedsättning och straffrättsligt uppsåt

Norrköping En åklagare inledde förundersökning och väckte åtal mot en man med en svår intellektuell funktionsnedsättning och en utvecklingsnivå som motsvarar en ålder på 2-4 år. Åtalet rörde grov misshandel mot en anställd vid det LSS-boende
mannen bodde på. Tingsrätten frikände mannen från ansvar för brott med hänsyn till att gärningen framstod som ett omedvetet handlande som skett enbart på grund av
mannens funktionsnedsättning.

I beslutet gör JO uttalanden om möjligheten att avstå från utredning och åtal med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår funktionsnedsättning. JO konstaterar att lagstiftningen visserligen inte utesluter lagföring i sådana fall, men att rättegångsbalkens bestämmelser ger ett inte obetydligt utrymme att beakta omständigheter som talar för en förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår intellektuell funktionsnedsättning.

JO uttalar att det i det aktuella fallet fanns utrymme att avsluta förundersökningen redan av det skälet att en rättsprocess inte borde genomföras med hänsyn till mannens funktionsnedsättning. När förhållandena är sådana är en lagföring normalt sett inte meningsfull och svår att förena med rimliga krav på hur rättssamhället bör behandla personer med en svår intellektuell funktionsnedsättning. Åklagaren borde också i större grad ha beaktat att den aktuella händelsen inträffade i en omsorgssituation och att mannens utåtagerande beteende var en följd av hans funktionsnedsättning. Enligt JO lade åklagaren alltför stort fokus på frågan om mannens straffrättsliga uppsåt och JO ger åklagaren kritik för att han inte fördjupade sitt underlag för att få en bättre bild av mannens funktionsnedsättning och vårdsituation.

IS-återvändare rätt till bidrag?

Norrköping I Dagens juridik, finns en tankeväckande artikel "Har IS-återvändare rätt till bidrag - eller ska de anses ha brutit samhällskontraktet?" Den svåra frågan i sammanhanget är enligt artikeln att reda ut om en person som deltagit i IS-verksamhet därigenom har brutit mot ”demokratins och solidaritetens grund” (brutit samhällskontraktet) och därför generellt ska anses diskvalificerad från att uppbära ekonomiskt stöd från hemkommunen. 

Kommentar: Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Vid en bedömning av behovet av ekonomiskt bistånd bör socialnämnden räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster och däribland kontanter, bankkonton och andra tillgångar som lätt kan realiseras (se Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2013:1, s. 16 och 20). Den omständigheten att vistelsen i hemkommunen har avbrutits på grund av utlandsresa behöver inte medföra att kommunen är fri från ansvar enligt socialtjänstlagen (se RÅ 1987 ref. 174), men i IS-fallen är väl rimligen saken mer komplicerad.

 

Polisskjutningen av en ung man

Norrköping I augusti 2018 sköts en 20-årig man till döds av polis i Stockholms innerstad. Åklagare har idag väckt åtal mot tre poliser. En av poliserna har åtalats för vållande till annans död alternativt tjänstefel och de två andra för tjänstefel. 

Enligt familjens målsägandebiträde träffade tre av dom 25 skotten mannens kropp – ett i magen och två i ryggen, varav det dödande skottet träffade ryggen. 20-årigen hade Downs syndrom och han uppfattades bära ett vapen – som senare visade sig vara en leksak.

 

 

 

Döms för grooming- och stalkningsbrott

Norrköping Mannen döms för att via Internet ha begått groomingbrott, stalknings-brott och andra internetrelaterade brott mot 22 barn. Straffet bestäms till fängelse i två år och sex månader. Mannen ska också betala skadestånd till brottsoffren med totalt 350 000 kr.

Under flera års tid har en före detta skolanställd via Internet kontaktat barn i åldrarna nio till 14 år. Flera av barnen har varit elever på skolan där mannen arbetade. All brottslighet har begåtts på sociala medier och det har inte förekommit några fysiska kontakter mellan mannen och barnen.

Mannen har gjort flera hundra vänförfrågningar på olika sociala medier och ofta utgett sig för att själv vara ett barn. Han har sedan skickat ett mycket stort antal meddelanden med sexuellt innehåll, däribland bilder på sitt könsorgan och filmer som visar när han onanerar. I flera fall, och ibland under hot, har mannen försökt få barnen att skicka nakenbilder på sig själva till honom. Såvitt framkommit har inget barn gjort det.

Brottsligheten som mannen döms för är enligt tingsrätten så allvarlig att straffet ska bestämas till fängelse. Mannen har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning som gör att han har nedsatt förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar och vad andra känner och tänker. Detta har beaktats vid bestämmandet av fängelsetraffets längd.

 

  

18 års fängelse för badkarsmor

Norrköping En 23-årig man har dömts för bl.a. mord på sin f.d. flickvän som hittades död i sitt badkar. Straffet har bestämts till 18 års fängelse.

Tingsrätten har kommit fram till att mannen har gett kvinnan, som han tidigare haft en kärleksrelation med, en dödlig dos tramadol med hjälp av en spruta och innan eller efter det lagt henne i ett vattenfyllt badkar så att hon drunknade. I bostaden fanns kvinnans treåriga dotter.

Mannen har även dömts för grov kvinnofridskränkning mot samma kvinna, misshandel m.m. mot två andra kvinnor, grovt vapenbrott och flera andra brott. Straffet har bestämts till 18 års fängelse för samtliga brott. Mannen ska vara fortsatt häktad.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar

Politiker

Politikerbloggarna stängs

Politikerbloggar Från och med den 1 februari avslutar vi våra politikerbloggar på nt.se.

Anledningen till att vi stänger bloggarna är främst att vi ser att bloggandets roll har flyttats över till sociala medier. Det har fått till följd att läsningen av våra bloggar har blivit lidande.
Jag vill passa på att tacka alla bloggare för er tid och era blogginlägg, och samtidigt också passa på att tacka alla läsare.

Maria Kustvik, ansvarig utgivare Öst Media