Logga in
Logga ut
Tack för mig Björn Grip (V) Björn Grip (V)
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Frågan om domarnas opartiskhet

Norrköping I hovrätten väcktes frågan om tingsrättsdomarnas opartiskhet vid en kommersiell tvist  och i anslutning till det gjordes gällande att klagande varken fått eller kunnat få en rättvis prövning vid tingsrätten samt överlämnat till hovrätten att bedöma problematiken.

Klagande har i denna del i korthet anfört följande. Domare 1 har tidigare, i egenskap av personlig bankman, haft omfattande kontakt med det av bolagets åberopade vittnet NN, tillika bolagets ägare. Det har vidare framkommit att Domare 2 efter avslutad huvudförhandling men före dom deltagit vid en herrmiddag där målet diskuterats och att han där genomfört en informell omröstning huruvida käromålet skulle bifallas. Vid tillfället deltog Domare 2 även i diskussioner angående NN:s eventuella kopplingar till Hells Angels.

Hovrätten anförde.

När det gäller Domare 1 gör hovrätten följande överväganden.

Av Domare 1:s  uppgifter framgår att hon för över åtta år sedan var timanställd
som vikarie på en bank där NN var kund. Utredningen ger emellertid inte
stöd för att hon, utöver sedvanliga kundkontakter inom ramen för sina arbetsuppgifter i
kassa/kundtjänst, haft någon närmare personlig relation till honom. Enligt hovrättens
mening kan inte detta förhållande innebära att Domare 1 varit jävig att handlägga
målet. Dock har det förelegat skäl att upplysa parterna om omständigheterna i
enligt med bestämmelsen i 4 kap. 14 § första stycket rättegångsbalken.Tingsrättens underlåtenhet i nu nämnt avseende är emellertid inte heller i sig tillräcklig för att grunda jäv.

När det gäller Domare 2 gör hovrätten följande överväganden.

I fall där en ledamot av rätten har gjort uttalanden som för en objektiv iakttagare kunnat
framstå som uttryck för en förhandsinställning i målet eller en negativ inställning
till en part har legitimt tvivel om ledamotens opartiskhet ansetts föreligga (se bl.a.
Europadomstolens dom i Buscemi mot Italien den 16 september 1999 och RH
1993:109). Det får vidare anses allmänt vedertaget att en domare måste iaktta stor försiktighet
när denne uttalar sig i massmedia beträffande mål som han eller hon handlägger
så att inte yttrandet uppfattas som ett ställningstagande på förhand i frågor som är
föremål för rättens prövning (jfr Justitiekanslerns beslut JK 1986 s. 57 och Domstolsverkets
rapport ”God domarsed – Om etik och ansvarstagande” s. 138 och s. 141 f.).
På motsvarande sätt bör en domare undvika att, annat än på ett mycket översiktligt och
allmänt plan, tala om pågående mål i privata sammanhang (jfr The Bangalore Principles
of Judicial Conduct, punkten 4.3 samt Commentary on The Bangalore Principles of
Judicial Conducts nr 122).

Av Domares 2:s uppgifter framgår att han redogjort för målet och medverkat i
en diskussion som rört såväl målet som dess parter och ett åberopat vittne vid det tillfälle
som klagande gjort gällande. Även om det inte blivit helt klarlagt exakt
på vilket sätt Domare 2 deltagit i samtalet under middagsbjudningen finner
hovrätten att förhållandena, vilka gått klart utöver ett allmänt omnämnande av ett
mål, är tillräckliga för att väcka tvivel hos en objektiv iakttagare om Domare 2:s
opartiskhet vid prövningen av målet. Mot bakgrund av det anförda finner hovrätten
att det föreligger en sådan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet
för Domare 2:s opartiskhet. Härtill kommer det förhållandet att tingsrätten
som nämnts i det föregående har brustit i sin upplysningsskyldighet. Det har således
förelegat jäv vid tingsrätten.

 

 

Kommentar: Enligt 4 kap. 14 § första stycket rättegångsbalken är en domare som vet att det föreligger
en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne skyldig att
självmant ge det till känna. I detta ligger att en domare kan vara skyldig att upplysa
parterna även om sådana förhållanden som vid en senare prövning inte anses grunda
jäv (se rättsfallet RH 2009:39). Enligt grunderna för bestämmelsen bör varje domare
även vara skyldig att uppge om han eller hon tror att jäv föreligger mot en annan ledamot
av rätten (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, Zeteo, juli 2018, kommentaren till 4
kap. 14 § första stycket). En domares underlåtenhet att upplysa om en viss omständighet
som kan antas utgöra jäv torde kunna få betydelse vid en samlad jävsbedömning
där den egentliga jävsfrågan framstår som särskilt svårbedömd. Enbart det förhållandet
att upplysningsplikten försummats kan inte grunda jäv. (Se rättsfallet RH 2009:39)

Beräkningen av ersättning vid upphovsrätten till en film

Norrköping Högsta domstolen prövar beräkningen av den ersättning som ska utgå vid ett intrång i upphovsrätten till en film.

SF hade yrkat åtta miljoner kr i skälig ersättning för att filmen ”Maria Wern – Drömmen förde dig vilse” hade gjorts tillgänglig för illegal streaming på dreamfilm.se. Tingsrätten ansåg att ersättningen skulle bestämmas till en miljon kr. Hovrätten bestämde den till fyra miljoner kr.

Om upphovsrätten till ett verk utnyttjas utan rättighetshavarens samtycke har denne i allmänhet rätt till en skälig ersättning för nyttjandet. Det gäller även om utnyttjandet har skett i god tro. Ersättningen är tänkt att bestämmas till det pris som den som har utnyttjat verket skulle ha behövt betala om han eller hon hade frågat om lov.

Högsta domstolen har ansett att SF:s metod för att fingera en licensavgift inte kunde läggas till grund för att bestämma den skäliga ersättningen. Med utgångspunkt från den utredning som fanns i målet bestämde Högsta domstolen beloppet till 400 000 kr.

Högskoleprovsmålet

Norrköping Tingsrätten har idag i dag dömt de tre huvudåtalade till fängelse mellan tre år och sex månader och sex års fängelse för bl.a. medhjälp till osann försäkran, grovt brott, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. En person till har dömts till fängelse i ett år och sex månader för medhjälp till osann försäkran, grovt brott. Ytterligare fem personer har dömts för olika former av brott med anknytning till verksamheten. Deras påföljder har bestämts till villkorlig dom och böter

Tingsrätten har vidare kommit fram till att samtliga åtalade för fusk under provet ska dömas. Påföljden för dessa har bestämts till villkorlig dom och böter.

Verksamheten har omsatt mångmiljonbelopp årligen och har pågått mellan 2015-2018. Ett stort antal personer har betalat betydande summor för att få höga resultat som gjort det möjligt att ta sig in på utbildningar de annars inte kommit in på.

Tingsrätten har ansett att fusket har varit mycket allvarligt och ett angrepp på hela antagningssystemet till universitet och högskolor. Därutöver har fusket drabbat ett okänt antal personer som inte kommit in på utbildningar där istället fuskarna gått före.

Kommentar: relationen mellan vinsten för fusket jämfört med påföljden; är det någon som tror på påföljdens preventiva effekt? 

Nya testamente upphävde inte hennes första testamente

Norrköping Mamman hade upprättat två olika testamenten. Frågan uppkom om det första testamentet skulle anses återkallat genom det andra testamentet.

Sakförhållanden

S gifte sig år 1966 med M.

M hade då dottern C sedan ett tidigare forhållande.

C kom att växa upp med S och M. I familjen kom även en dotter som S och M fick tillsammans år 1967 att ingå.

År 1975 ansökte S och M gemensamt om äktenskapsskillnad varvid tingsrätten forordnade att äktenskapsskillnaden skulle foregås av betänketid. Målet kom sedan att avskrivas i juni 1976 av det skälet att ingen av parterna hade fullföljt äktenskapsskilhiadsansökan inom ett år från betänketidens början.

År 1984 ansökte S och M på nytt om äktenskapsskillnad. Även det målet kom dock att skrivas av på grund av utebliven fullföljd. År 1985 erhöll M och hennes bror B - fastigheten XXX (en fritidsfastighet belägen i Munga utanför Västerås) i gåva av deras far M och enligt vad som föreskrevs i gåvobrevet skulle Ms hälft av fastigheten utgöra hennes enskilda egendom.

År 1987 avled Ss och Ms gemensamma dotter.

Den 15 april 1999 upprättade M ett testamente ("testamente l") i vilket hon förordnade att att hennes kvarlåtenskap med full äganderätt skulle tillfalla C. År 2000 köpte M av brodern B dennes hälft av fritidsfastigheten i Munga till följd varav M därefter kom att vara ägare av hela fritidsfastigheten. Senare under år 2000, i december, förvärvade M en bostadsrättslägenhet på Ringduvegatan i Västerås.

Den 22 oktober 2001 upprättade M ytterligate ett testamente ("testamente 2") och i det testamentet förordnade hon att. fastigheten XXX (fritidsfastigheten i Munga) med full äganderätt skulle tillfalla C. Den 1 december 2001 upprättade S och M ett äktenskapsförord enligt vilket den hälft av fritidsfastigheten i Munga som M hade förvärvat av brodern skulle vara hennes enskilda egendom.

Den 6 januari 2016 avled M.

Hovrätten anförde

Återkallelse av testamente kan ske i den ordning som gäller för upprättande av testamente eller genom att testator förstör testomenthandlingen eller annars otvetydigt tillkännager att förordnandet inte längre ger uttryck för hans eller hennes yttersta vilja (se 10 kap. 5 § ärvdabalken).

En återkallelse av ett testamente kan således ske helt formlöst. Huvudsaken är att testator på ett tydligt sätt gett till känna att det tidigare förordnandet inte längre ska gälla. Om sådant tillkännagivande - skriftligt eller muntligt - saknas och den avlidne har efterlämnat flera testamenten uppstår frågan om testator avsett att genom det senare testamentet återkalla det tidigare. Överensstämmer innehållet i testamentena med varandra är utgångspunkten att det senare testamentet uteslutande är avsett att bekräfta det förra. Överensstämmer testamentena endast i vissa delar med varandra har situationen i praxis tolkats så att det tidigare testamentet anses återkallat i de delar förordnandena är oförenliga med varandra (se t.ex. NJA 1930 s. 78 och NJA 1944 s. 78)

När det gäller de av M upprättade testamentena finns det ingenting i det sist upprättade testamentets ordalydelse som tyder på att hon avsett att återkalla det första testamentet. Båda testamentena innehåller endast förordnaden till Chatrine Lundgren - i det första som universell testamentstagare och i det andra som legatarie - och det är möjligt att fullt ut samtidigt verkställa båda testamentena. Innehållet i testamentena kan därför inte anses direkt oförenliga.

S har som enda bevisning till stöd för sin talan åberopat förhör med sig själv och därvid uppgett att Ms ville att C endast skulle få fastigheten XXX och att han skulle få resten av kvarlåtenskapen och "sitta i orubbat bo". Ss uppgifter motsägs emellertid av vad C har uppgett och hennes uppgifter far dessutom i viss mån stöd av vad vittnet B har berättat.

Det som framkommit om Ms ekonomiska och personliga forhållanden ger enligt hovrättens mening inte heller något stöd åt Ss talan. Tvärtom talar flera omständigheter for att det andra testamentet ska ses som en precisering av eller ett tillägg till det första. För denna tolkning talar det förhållandet att M valt att behålla det första testamentet och - vilket framkommit i förhöret med C - förvarat det tillsammans med det andra testamentet. Även den omständigheten att M i det andra testamentet, till skillnad från det första testamentet, intagit ett förordnande om sekundosuccession och att den aktuella egendomen ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom talar för att det andra testamentet närmast är en precisering av det första.

Det sagda innebär att S inte kan anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Han har således inte förmått visa Ms avsikt med att upprätta det andra testamentet var att återkalla det första testamentet och att inskränka Cs rätt till kvarlåtenskapen. Hans talan ska därför ogillas.

Rätt till bidrag i polygamt äktenskap

Norrköping En kvinna är ensam folkbokförd tillsammans med sina barn i en lägenhet. Hon är registrerad som gift med barnens pappa, som samtidigt är folkbokförd som gift och boende tillsammans med en annan kvinna. Kammarrätten har nekat kvinnan bostadsbidrag som ensamstående eftersom hon inte har visat att hon inte bor med sin man.

En kvinna bor tillsammans med sina barn i en egen lägenhet. Hennes man bor på en annan adress tillsammans med sin andra fru. Kvinnan ansökte om och beviljades bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade beslutet och förvaltningsrätten nekade kvinnan bostadsbidrag då hon som gift inte ansågs ha rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet har överklagat domen och yrkat att kvinnan ska få rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Kammarrätten konstaterar att myndigheter i allmänhet bör kunna godta uppgifter i folkbokföringsregistret, också när det är fråga om registrerade polygama äktenskap. Vilka rättsverkningar ett registrerat äktenskap får beror på omständigheterna i det enskilda fallet och på den lag som ska tillämpas.

Enligt socialförsäkringsbalken gäller att gifta personer som bor tillsammans ska ansöka om bostadsbidrag gemensamt, om det inte finns särskilda skäl för att ansökan görs av den ena maken.

Gifta personer anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag visar något annat. Omständigheten att två makar i ett polygamt äktenskap inte är folkbokförda tillsammans innebär inte automatiskt att de inte ska anses bo tillsammans.

Eftersom kvinnan inte har visat att hon inte bor tillsammans med sin man och då det inte heller framkommit särskilda skäl för att hon ska få ansöka om bostadsbidrag ensam finner kammarrätten att hon inte har rätt att ansöka om bostadsbidrag ensam.

Våldtäkt efter svensexa

Norrköping Åklagaren har yrkat att M ska dömas för våldtäkt enligt följande gärningsbeskrivning.

M har genomfört ett samalg med NN som inte deltog frivilligt. Det hände den 22 juli 2018 på Scandic Anglais, Humlegårdsgatan23, Stockholm, Stockholms stad. M begick gärningen med uppsåt Lagrum: 6 kap. l § första stycket brottsbalken.

Den 22 juli 2018 var M och vänner i Stockholm för hans svensexa. På kvällen träffade de Sekretess A och hennes kamrat L på nattklubben Golden hits. M ombads senare på kvällen av en vakt att lämna nattklubben på grund av sin berusningsgrad och gick då tillbaka till sitt hotell Scandic Anglais där sällskapet hade hyrt en svit. Även P (en kompis) ombads senare av vakter att lämna klubben och gick till hotellet. Senare på natten anslöt Sekretess A, L och övriga i svensexan till hotellsviten för en efterfest De satt inledningsvis ute på en terrass -som låg-i anslutning till svitens vardagsrum. L och M gick och köpte folköl och när de kom tillbaka gick sällskapet in i vardagsummet och lekte "jag har aldrig". Därefter somnade deltagarna i våningen.

Sekretess A låg ensam i bäddsoffan. Någon gång tidig morgon gick M fram till Sekretess A i bäddsoffan och "ett-kort" samlag mellan dem genomfördes. Samlaget avbröts av M som sedan gick och duschade. Sekretens A väckte därefter L och de lämnade en stund senare sviten efter att ha sagt hej då till M och P.

Tingsrätten dömde för våldtäkte till fängelse i två år och hovrätten som fastställde tingsrättens dom anförde.

Med hänsyn till de avvisade försöken till sexuellt umgänge som föregått samlaget, att samlaget skett på ett överrumplande sätt och att frivillighet inte kommit till uttryck genom ord eller handling på annat sätt, måste M ha insett att det fanns en mycket hög risk för att Sekretess A inte deltog frivilligt i samlaget. Han genomförde trots detta, och utan att förvissa sig om att hon verkligen ville, ändå ett kortare samlag med henne. Det finns inget som talar emot att M var likgiltig för om Sekretess A inte deltog frivilligt. Uppsåt till våldtäkt föreligger därför. M har därmed gjort sig skyldig till våldtäkt som inte är att anse som mindre grov. Tingsrättens dom i skulddelen ska därför inte ändras.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se