Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Frågan om domarnas opartiskhet

Norrköping I hovrätten väcktes frågan om tingsrättsdomarnas opartiskhet vid en kommersiell tvist  och i anslutning till det gjordes gällande att klagande varken fått eller kunnat få en rättvis prövning vid tingsrätten samt överlämnat till hovrätten att bedöma problematiken.

Klagande har i denna del i korthet anfört följande. Domare 1 har tidigare, i egenskap av personlig bankman, haft omfattande kontakt med det av bolagets åberopade vittnet NN, tillika bolagets ägare. Det har vidare framkommit att Domare 2 efter avslutad huvudförhandling men före dom deltagit vid en herrmiddag där målet diskuterats och att han där genomfört en informell omröstning huruvida käromålet skulle bifallas. Vid tillfället deltog Domare 2 även i diskussioner angående NN:s eventuella kopplingar till Hells Angels.

Hovrätten anförde.

När det gäller Domare 1 gör hovrätten följande överväganden.

Av Domare 1:s  uppgifter framgår att hon för över åtta år sedan var timanställd
som vikarie på en bank där NN var kund. Utredningen ger emellertid inte
stöd för att hon, utöver sedvanliga kundkontakter inom ramen för sina arbetsuppgifter i
kassa/kundtjänst, haft någon närmare personlig relation till honom. Enligt hovrättens
mening kan inte detta förhållande innebära att Domare 1 varit jävig att handlägga
målet. Dock har det förelegat skäl att upplysa parterna om omständigheterna i
enligt med bestämmelsen i 4 kap. 14 § första stycket rättegångsbalken.Tingsrättens underlåtenhet i nu nämnt avseende är emellertid inte heller i sig tillräcklig för att grunda jäv.

När det gäller Domare 2 gör hovrätten följande överväganden.

I fall där en ledamot av rätten har gjort uttalanden som för en objektiv iakttagare kunnat
framstå som uttryck för en förhandsinställning i målet eller en negativ inställning
till en part har legitimt tvivel om ledamotens opartiskhet ansetts föreligga (se bl.a.
Europadomstolens dom i Buscemi mot Italien den 16 september 1999 och RH
1993:109). Det får vidare anses allmänt vedertaget att en domare måste iaktta stor försiktighet
när denne uttalar sig i massmedia beträffande mål som han eller hon handlägger
så att inte yttrandet uppfattas som ett ställningstagande på förhand i frågor som är
föremål för rättens prövning (jfr Justitiekanslerns beslut JK 1986 s. 57 och Domstolsverkets
rapport ”God domarsed – Om etik och ansvarstagande” s. 138 och s. 141 f.).
På motsvarande sätt bör en domare undvika att, annat än på ett mycket översiktligt och
allmänt plan, tala om pågående mål i privata sammanhang (jfr The Bangalore Principles
of Judicial Conduct, punkten 4.3 samt Commentary on The Bangalore Principles of
Judicial Conducts nr 122).

Av Domares 2:s uppgifter framgår att han redogjort för målet och medverkat i
en diskussion som rört såväl målet som dess parter och ett åberopat vittne vid det tillfälle
som klagande gjort gällande. Även om det inte blivit helt klarlagt exakt
på vilket sätt Domare 2 deltagit i samtalet under middagsbjudningen finner
hovrätten att förhållandena, vilka gått klart utöver ett allmänt omnämnande av ett
mål, är tillräckliga för att väcka tvivel hos en objektiv iakttagare om Domare 2:s
opartiskhet vid prövningen av målet. Mot bakgrund av det anförda finner hovrätten
att det föreligger en sådan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet
för Domare 2:s opartiskhet. Härtill kommer det förhållandet att tingsrätten
som nämnts i det föregående har brustit i sin upplysningsskyldighet. Det har således
förelegat jäv vid tingsrätten.

 

 

Kommentar: Enligt 4 kap. 14 § första stycket rättegångsbalken är en domare som vet att det föreligger
en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne skyldig att
självmant ge det till känna. I detta ligger att en domare kan vara skyldig att upplysa
parterna även om sådana förhållanden som vid en senare prövning inte anses grunda
jäv (se rättsfallet RH 2009:39). Enligt grunderna för bestämmelsen bör varje domare
även vara skyldig att uppge om han eller hon tror att jäv föreligger mot en annan ledamot
av rätten (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, Zeteo, juli 2018, kommentaren till 4
kap. 14 § första stycket). En domares underlåtenhet att upplysa om en viss omständighet
som kan antas utgöra jäv torde kunna få betydelse vid en samlad jävsbedömning
där den egentliga jävsfrågan framstår som särskilt svårbedömd. Enbart det förhållandet
att upplysningsplikten försummats kan inte grunda jäv. (Se rättsfallet RH 2009:39)

Funktionsnedsättning och straffrättsligt uppsåt

Norrköping En åklagare inledde förundersökning och väckte åtal mot en man med en svår intellektuell funktionsnedsättning och en utvecklingsnivå som motsvarar en ålder på 2-4 år. Åtalet rörde grov misshandel mot en anställd vid det LSS-boende
mannen bodde på. Tingsrätten frikände mannen från ansvar för brott med hänsyn till att gärningen framstod som ett omedvetet handlande som skett enbart på grund av
mannens funktionsnedsättning.

I beslutet gör JO uttalanden om möjligheten att avstå från utredning och åtal med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår funktionsnedsättning. JO konstaterar att lagstiftningen visserligen inte utesluter lagföring i sådana fall, men att rättegångsbalkens bestämmelser ger ett inte obetydligt utrymme att beakta omständigheter som talar för en förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår intellektuell funktionsnedsättning.

JO uttalar att det i det aktuella fallet fanns utrymme att avsluta förundersökningen redan av det skälet att en rättsprocess inte borde genomföras med hänsyn till mannens funktionsnedsättning. När förhållandena är sådana är en lagföring normalt sett inte meningsfull och svår att förena med rimliga krav på hur rättssamhället bör behandla personer med en svår intellektuell funktionsnedsättning. Åklagaren borde också i större grad ha beaktat att den aktuella händelsen inträffade i en omsorgssituation och att mannens utåtagerande beteende var en följd av hans funktionsnedsättning. Enligt JO lade åklagaren alltför stort fokus på frågan om mannens straffrättsliga uppsåt och JO ger åklagaren kritik för att han inte fördjupade sitt underlag för att få en bättre bild av mannens funktionsnedsättning och vårdsituation.

IS-återvändare rätt till bidrag?

Norrköping I Dagens juridik, finns en tankeväckande artikel "Har IS-återvändare rätt till bidrag - eller ska de anses ha brutit samhällskontraktet?" Den svåra frågan i sammanhanget är enligt artikeln att reda ut om en person som deltagit i IS-verksamhet därigenom har brutit mot ”demokratins och solidaritetens grund” (brutit samhällskontraktet) och därför generellt ska anses diskvalificerad från att uppbära ekonomiskt stöd från hemkommunen. 

Kommentar: Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Vid en bedömning av behovet av ekonomiskt bistånd bör socialnämnden räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster och däribland kontanter, bankkonton och andra tillgångar som lätt kan realiseras (se Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2013:1, s. 16 och 20). Den omständigheten att vistelsen i hemkommunen har avbrutits på grund av utlandsresa behöver inte medföra att kommunen är fri från ansvar enligt socialtjänstlagen (se RÅ 1987 ref. 174), men i IS-fallen är väl rimligen saken mer komplicerad.

 

Polisskjutningen av en ung man

Norrköping I augusti 2018 sköts en 20-årig man till döds av polis i Stockholms innerstad. Åklagare har idag väckt åtal mot tre poliser. En av poliserna har åtalats för vållande till annans död alternativt tjänstefel och de två andra för tjänstefel. 

Enligt familjens målsägandebiträde träffade tre av dom 25 skotten mannens kropp – ett i magen och två i ryggen, varav det dödande skottet träffade ryggen. 20-årigen hade Downs syndrom och han uppfattades bära ett vapen – som senare visade sig vara en leksak.

 

 

 

Döms för grooming- och stalkningsbrott

Norrköping Mannen döms för att via Internet ha begått groomingbrott, stalknings-brott och andra internetrelaterade brott mot 22 barn. Straffet bestäms till fängelse i två år och sex månader. Mannen ska också betala skadestånd till brottsoffren med totalt 350 000 kr.

Under flera års tid har en före detta skolanställd via Internet kontaktat barn i åldrarna nio till 14 år. Flera av barnen har varit elever på skolan där mannen arbetade. All brottslighet har begåtts på sociala medier och det har inte förekommit några fysiska kontakter mellan mannen och barnen.

Mannen har gjort flera hundra vänförfrågningar på olika sociala medier och ofta utgett sig för att själv vara ett barn. Han har sedan skickat ett mycket stort antal meddelanden med sexuellt innehåll, däribland bilder på sitt könsorgan och filmer som visar när han onanerar. I flera fall, och ibland under hot, har mannen försökt få barnen att skicka nakenbilder på sig själva till honom. Såvitt framkommit har inget barn gjort det.

Brottsligheten som mannen döms för är enligt tingsrätten så allvarlig att straffet ska bestämas till fängelse. Mannen har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning som gör att han har nedsatt förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar och vad andra känner och tänker. Detta har beaktats vid bestämmandet av fängelsetraffets längd.

 

  

18 års fängelse för badkarsmor

Norrköping En 23-årig man har dömts för bl.a. mord på sin f.d. flickvän som hittades död i sitt badkar. Straffet har bestämts till 18 års fängelse.

Tingsrätten har kommit fram till att mannen har gett kvinnan, som han tidigare haft en kärleksrelation med, en dödlig dos tramadol med hjälp av en spruta och innan eller efter det lagt henne i ett vattenfyllt badkar så att hon drunknade. I bostaden fanns kvinnans treåriga dotter.

Mannen har även dömts för grov kvinnofridskränkning mot samma kvinna, misshandel m.m. mot två andra kvinnor, grovt vapenbrott och flera andra brott. Straffet har bestämts till 18 års fängelse för samtliga brott. Mannen ska vara fortsatt häktad.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar

Politiker

Politikerbloggarna stängs

Politikerbloggar Från och med den 1 februari avslutar vi våra politikerbloggar på nt.se.

Anledningen till att vi stänger bloggarna är främst att vi ser att bloggandets roll har flyttats över till sociala medier. Det har fått till följd att läsningen av våra bloggar har blivit lidande.
Jag vill passa på att tacka alla bloggare för er tid och era blogginlägg, och samtidigt också passa på att tacka alla läsare.

Maria Kustvik, ansvarig utgivare Öst Media