Logga in
Logga ut
Löpning + öl = sant? Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Frias från våldtäkt - oenighet om trovärdighet och bevisning

Norrköping Tingsrättens majoritet anför följande.

Målsäganden har lämnat en lång och detaljerad berättelse. Berättelsen är emellertid motsägelsefull i väsentliga delar. Det framstår t.ex. som ologiskt att målsäganden – som enligt egna uppgifter lever i en strikt kontrollerad och reglerad kultur – skulle gå med på att dokumentera samlag genom bilder och film. Det är också mycket svårförståeligt att målsäganden, om hon verkligen blev utsatt för våldtäkt vid parternas första sexuella kontakt, ändå stannade kvar i relationen i stället för att uppsöka sjukvård för dokumentation av skadorna eller polisanmäla händelsen. Med beaktande av detta tillmäter tingsrätten målsäganden låg trovärdighet. Vad hennes väninnor berättat beträffande hennes dåliga psykiska mående föranleder ingen annan bedömning. Dels då det dåliga måendet kan ha sin grund i annat än de i åtalet påstådda händelserna dels då väninnorna inte heller bedöms som trovärdiga. Samtidigt framstår NNs berättelse om att målsäganden falskeligen angett honom för brott inte som så osannolik att den kan lämnas utan avseende. Med det nyss anförda som utgångspunkt övergår tingsrätten härefter till att bedöma åklagarens bevisning för respektive åtalspunkt.

Tingsrättens skiljaktiga mening anförde.

Enligt min uppfattning har målsäganden gjort ett alltigenom trovärdigt intryck. Hennes berättelse är lång, sammanhängande och klar. Den är vidare detaljrik och får i väsentliga delar, särskilt i den del av åtalet som avser olaga hot och misshandel, stöd av annan bevisning. Målsäganden har vidare lämnat en logisk förklaring till hur det kom sig att hon stannade kvar i relationen trots att hon blivit utsatt för sexuella övergrepp och i dessa delar hänfört sig bl.a. till sina känslor av egen skuld för det inträffade. Den omständigheten att hon stannade kvar i relationen trots påstådda övergrepp är således inte svårförståelig och omkullkastar inte hennes trovärdighet. Inte heller bedömer jag det motsägelsefullt att hon, som enligt egen uppgift lever i en religiöst eller kulturellt betingad strikt kontext, gått med på att filma samlag. Det är dessutom ostridigt mellan parterna att denna dokumentation har ägt rum varför jag, till skillnad från rättens majoritet, anser att denna omständighet inte har betydelse för bedömningen av målsägandens trovärdighet som sådan. Vidare har två till målsäganden nära vänner samstämmigt och oberoende av varandra berättat huvudsakligen att målsäganden gått från att vara en glad och sprudlande person i början av förhållandet med NN till att numera visa tecken på depression och på att frukta för sitt liv. Deras uppgifter i denna del talar i riktningen att vad målsäganden berättat om verkligen har hänt och ger således stöd för uppfattningen att målsäganden kan tillmätas trovärdighet. Vid en sammantagen bedömning finner jag henne trovärdig.

NN har lämnat olika förklaringar till varför målsäganden falskeligen skulle ange honom för brott. Ingen av förklaringarna framstår som särskilt sannolik. Att målsäganden falskeligen skulle ange honom för dessa brott i syfte att hämnas hans avslutande av relationen framstår, i ljuset av att hon angav honom för polisen först efter misshandeln i februari 2018 (åtalspunkten 1) samt att hon inte alls pekat ut honom som gärningsman beträffande händelsen i mars 2018 (åtalspunkten 2), som ologiskt och osannolikt. Att målsäganden samtidigt skulle vara ledaren i ett gäng som utnyttjar nyanlända för ekonomiska syften framstår i sig som orimligt. Det har inte heller i utredningen framkommit något som ger stöd för NNs uppgifter i dessa delar. Tvärtom har utredningen i vissa delar, exempelvis beträffande det olaga hotet, visat sig ge ett sådant stöd åt målsägandens version av det inträffade att det, för att NNs berättelse skulle kunna vara sann, skulle krävas ovanligt långtgående och intrikat planering från målsägandens sida. Att målsäganden skulle ha ägnat sig åt sådan planering framstår för mig som ytterst osannolikt.

Kommentar: Att juridiskt bedöma sexualbrott kan i många fall vara svårare än vid andra typer av brott. Detta beror på att vid sexualbrott är det vanligt att det endast är brottsoffret själv som är vittne till händelsen och fokus blir att bedöma om brottsoffret kan ses som trovärdigt eller inte. Trovärdigheten hos brottsoffret kan påverka om utfallet blir en friande eller fällande som ovan. Hur trovärdighet ska bedömas är inte självklar och offrets egna utsaga ställs som regel mot stereotypiska föreställningar om våldtäktsoffer och våldtäktsfall.

 

Kritiserar pappan - förlorar ensam vårdnad om sonen

Tingsrättens ansåg att mamman skulle ha ensam vårdnad men hovrätten ändrar domen och beslutar om gemensam vårdnad på grund av mammans kritik av pappan!

Hovrätten anförde.

"Däremot är det uppenbart att mamman och pappan har en djupgående konflikt. En konflikt mellan parterna som synes leva kvar sedan deras separation och som i grunden bottnar i deras olikheter till person och deras beteenden mot varandra. Konflikten går till stor del ut på att mamman retar sig på, som hon anser, pappans bristande ansvarstagande och håller liv i konflikten genom att kritisera pappan i det hänseendet medan pappan å sin sida underhåller konflikten genom att underlåta att besvara mammans meddelanden. Båda har uttryckt att de håller sonen utanför konflikterna, vilket de uppenbarligen inte lyckats med då det konstateras i vårdnadsutredningen att sonen inte mår bra av föräldrarnas konflikter.

Ofta utesluter, som inledningsvis redogjorts för, ständiga konflikter mellan föräldrarna en gemensam vårdnad. I nuvarande mål finns dock inte något som tyder på att upphörandet av den gemensamma vårdnaden skulle ha minskat eller undanröjt parternas konflikter. Som konstateras i utredningarna synes konflikterna i första hand inte heller handla om dem som föräldrar eller om sonens behov. Även om mamman menar att det går något bättre för sonen i skolan nu finns inte något som tyder på att upplösandet av den gemensamma vårdnaden sammantaget varit till sonens bästa, snarare talar den kompletterande utredningen för att sonens mående försämrats. Mot bakgrund härav anser hovrätten att det, trots föräldrarnas brister i förmågan att samarbeta, är bäst för sonen att vårdnaden om honom är gemensam. För att inte riskera en ogynnsam social och känslomässig utveckling hos sonen krävs det emellertid, av dem båda, att de kan sätta sina egna behov och önskemål åt sidan och prioritera sonens mående i första rummet, vilket innebär att de måste ta ansvar för sitt eget beteende gentemot den andre."

Kommentar: Det är uppenbarligen till nackdel för barnet om en förälder genomgående och för att obstruera motsätter sig den andra förälderns initiativ. Om föräldrarna saknar vilja och förmåga att sätta barnets bästa före den egna konflikten, färgar detta omvårdnaden om barnet. En gemensam vårdnad får således förutsätta att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet. Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan ta gemensamt ansvar. Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa.

Får man utan samtycke publicera från Facebook?

Norrköping Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om det var tillåtet enligt upphovsrättslagen för en tidning att på sin webbplats publicera fotografier som tidningen hade hämtat från en Facebook-sida. Domstolen har funnit att publiceringen var tillåten eftersom den skedde i samband med rapporteringen av en aktuell händelse.

Inför valet av en partiledare år 2015 publicerade Dagens Nyheter (DN) en artikel på sin webbplats DN.se och återgav där tio fotografier som hade hämtats från en persons Facebook-sida. DN återgav även fem av fotografierna via Twitter. Fotografierna skildrade bl.a. partiledarkandidaten vid ett militärfordon under en resa i Israel. DN publicerade fotografierna utan att fråga rättighetshavaren till fotografierna (i det här fallet personen som hade Facebook-sidan) om tillstånd. Rättighetshavaren väckte därför talan mot DN och krävde ersättning enligt upphovsrättslagen för publiceringarna av fotografierna.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att DN:s publiceringar har skett i enlighet med de bestämmelser i upphovsrättslagen och EU-rätten som, under vissa förutsättningar, ger rätt att i en tidning återge fotografier i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. Domstolen har vidare bedömt att denna rätt även omfattar digitala publikationer, i detta fall DN.se och DN via Twitter. En av förutsättningarna för att DN:s publiceringar skulle vara tillåtna var att fotografierna lovligen hade offentliggjorts innan DN:s publiceringar. I den frågan kom domstolen fram till att fotografierna tidigare var lovligen offentliggjorda, eftersom rättighetshavaren själv hade laddat upp fotografierna på Facebook på ett sådant sätt att de gjorts tillgängliga för ett stort och obestämt antal personer. En annan förutsättning för att publiceringarna skulle vara tillåtna var att de skedde i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. I denna del har domstolen fäst vikt vid att det mot bakgrund av den pågående Mellanösternkonflikten fanns ett informationsintresse för att partiledarkandidaten förekom på bl.a. ett fotografi vid ett militärfordon i Israel. Domstolen har därför kommit fram till att DN inte är skyldigt att ersätta rättighetshavaren för publiceringarna av fotografierna.

Festerna var otillbörliga

Norrköping Föreningen Svenska Tonsättare (FST) höll 2012 sin årliga julmiddag på Stockholm Waterfront Congress Centre och 2013 på Winterviken. Föreningen Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP) höll
2012–2014 sina årliga vårfester på Grand Hôtel. Som gäster vid de olika tillställningarna närvarade bl.a. företrädare för två myndigheter, Statens musikverk och Statens kulturråd. Hovrätten har dömt företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. Tre myndighetsföreträdare har samtidigt dömts för mutbrott och tagande av muta.

De nu dömda personerna åtalades vid tingsrätten för bestickning och givande av muta respektive mutbrott och tagande av muta. Enligt åtalet hade myndighetsföreträdarna genom att närvara vid julmiddagarna och vårfesterna tagit emot otillbörliga förmåner och därför gjort sig skyldiga till de åtalade brotten. Tingsrätten ogillade åtalet. Enligt tingsrätten hade det varit motiverat för myndigheterna att närvara vid tillställningarna för att kunna följa det som händer på musikområdet. Tingsrätten tog vid sin bedömning hänsyn till bl.a. att tillställningarna varit branschträffar med stor och bred närvaro.

Åklagaren överklagade tingsrättens dom. Hovrätten ändrar nu domen och dömer företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. De tre myndighetsföreträdarna, däribland en tidigare generaldirektör för Statens musikverk, döms för mutbrott och tagande av muta.

I domen tar hovrätten bl.a. fasta på att Statens musikverk och Statens kulturråd har i uppdrag att fördela statsbidrag inom kulturområdet. Till skillnad från tingsrätten gör hovrätten bedömningen att myndigheternas bidrags- tilldelning utgör myndighetsutövning och att de tilltalade myndighetsföreträdarna har haft tjänsteställningar med särskilt höga krav på integritetsskydd. Enligt hovrätten har därför utrymmet för dem att ta emot förmåner varit mycket begränsat. Hovrätten anser att värdet av tillställningarna överstiger vad som är normal representation och att det inte kan ses som en naturlig del i deras arbete att bli bjudna på dessa.

Sammantaget anser hovrätten att förmånerna varit otillbörliga. De tilltalade döms därför för de åtalade brotten till böter. Samtidigt åläggs de två föreningarna företagsbot.

Friar från rattfylleri, hade tvilling

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska fällas till ansvar för rattfylleri, 4 § första stycket trafikbrottslagen (1951:649), enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har kört moped efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,19 promille. Det hände den 21 juli 2016 på Mellangården, Linköping, Linköpings kommun. NN begick gärningen med uppsåt.

NN invände.

Att det var hans tvillingbroder som kört mopeden.

Tingsrätten fällde men hovrätten friade med följande.

Det händelseförlopp som NN har redogjort för är i sig inte osannolikt, även om det naturligtvis förutsätter att vissa tillfälligheter sammanföll. Om det gick till på det sätt som NN beskrivit är det dock naturligt att polismännen uppfattade situationen som sådan att det måste ha varit NN som körde mopeden. Polismännen måste emellertid anses ha redogjort för en kortare tidslucka, där det i och för sig fanns utrymme för NN att byta plats med sin bror invid mopeden. För hovrätten framstår det inte heller som särskilt sannolikt att såväl vittne 1 som vittne 2 och vittne 3 medvetet skulle lämna felaktiga uppgifter inför rätten. Vid en samlad bedömning av bevisningen finner hovrätten det inte styrkt att NN gjort sig skyldig till rattfylleri. Han ska därför frikännas.

 

Kallade hovrätten korrupt

Norrköping I ett hyresmål har klaganden tilltalat och hänvisat domaren vid hovrätten som "din korrupta hora", "hovrättens korrupta horor", "Svea hovrätts korrupta horor" och "hovrättens korrupta jäviga horor". Han har fått tillfälle att yttra sig över om uttalandena är otillbörliga och om han därmed ska dömas till penningböter i anledning av detta, men har inte avhörts i frågan.

Hovrätten anförde.

Den som i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt döms till penningböter (se 9 kap. 5 § rättegångsbalken). NN har genom vad som citerats ovan uttalat sig otillbörligt i rättegångsskrift. Han ska därför dömas till penningböter. Med hänsyn till att uttalandena skett vid upprepade tillfällen bestäms bötesbeloppet till 2 000 kr.

 

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se