Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Gemensam vårdnad trots pappan misshandlat barnen

Norrköping Pappan och mamman har barnen E och N genensamt.

Pappan dömdes av Svea hovrätt den XX november 2014 (mål B XXX-XX) till tre månaders fängelse för bl.a. misshandel av E och N. Vårdnaden om barnen, deras boende samt deras rätt till umgänge med sina föräldrar har varit föremål för tvist tidigare, dels i ett mål från 2014 (T XX) som avslutades genom en dom den 28 april 2015, som fastställde parternas överenskommelse och dels i ett mål från 2015 (T XX) där tingsrätten meddelade dom den 14 juli 2016. I den senare domen förordnade tingsrätten att vårdnaden om E och N alltjämt skulle vara gemensam, att barnen skulle bo tillsammans med mamman och att de skulle ha rätt till umgänge med pappan, med viss upptrappning; inledningsvis ett kortare umgänge med umgängesstöd och på sikt helgumgänge.

Pappan ansökte den 16 januari 2017 om stämning mot mamman och yrkade att E och N ska bo tillsammans med honom samt i andra hand ska ha rätt till visst umgänge med honom. Yrkandena framställdes även interimistiskt. Mamman bestred pappans yrkanden och yrkade för egen del ensam vårdnad om barnen och i andra hand att barnen ska bo tillsammans med henne. Även hennes yrkanden framställdes interimistiskt. I beslut den 10 juli 2017 avslog tingsrätten samtliga interimistiska yrkanden med innebörd av att den gemensamma vårdnaden gäller tills vidare och att barnen ska bo tillsammans med mamman.

Tingsrätten anförde i dom.

Som skäl för upplösning av den gemensamma vårdnaden har mamman dels gjort gällande att parternas samarbete inte fungerar och dels att pappan är olämplig som vårdnadshavare. När det gäller samarbetsproblemen noterar tingsrätten att pappan inte velat samtycka till att barnen fått pass vilket inneburit att en planerad semesterresa ställts till. Det är ett tanklöst agerande där pappan inte, som tingsrätten uppfattar det, förmått att sätta sig över sin irritation över situationen, vilket drabbat barnen. Det skulle därför kunna vara ett skäl för att upplösa den gemensamma vårdnaden. Å andra sidan finns viss förståelse för hans frustration över att umgänge inte kommit till stånd i enlighet med tingsrättens förra dom och att han under fyra års tid inte fått möjlighet att träffa barnen. Pappan har också vid förhandlingen sagt att han ska underteckna passansökan. I övrigt förefaller parternas samarbete i de frågor som rör barnens förskola, skolgång, hälsovård och andra viktiga övergripande frågor ha fungerat.

Vidare har mamman fört fram att pappan är olämplig som vårdnadshavare eftersom han har utsatt E och N för våld och kränkande behandling. Vidare att han förnekat barnens upplevelser av detta. Det är ett faktum att förhålla sig till att pappan i lagakraftvunnen dom dömts för misshandel mot barnen. Det är nu flera år sedan de åtalade gärningarna ägde rum. Pappan har uppgett att han på olika sätt har arbetat med sig själv och gått i terapi. Av vittnesuppgifter från framförallt NN framträder bilden av att pappan har kommit till rätta med ett hetsigt temperament och som NN beskrivit det blivit ”mindre fyrkantig” och ”en bättre vän” som följd av detta. Vid en sammantagen bedömning måste det objektivt sett anses vara en liten risk att pappan på nytt skulle utsätta barnen för våld eller annan olämplig behandling. Att pappan har förnekat barnens upplevelser går inte att uttala sig om eftersom han ju inte har träffat eller haft kontakt med barnen. I övrigt finns det inte stöd för att pappan skulle ha agerat på ett sätt som är olämpligt som vårdnadshavare. Såvitt framkommit, även om det har varit en del oklarheter vad gäller verktyget schoolsoft, har han försökt att hålla sig uppdaterad om Es och Ns liv på de olika sätt som står honom till buds som vårdnadshavare. Det ska också noteras att mamman, vilket ålegat henne som boendeförälder, inte har bidragit till att hålla pappan uppdaterad om barnen och deras utveckling. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten därför inte att det finns tillräckliga skäl för att upplösa den gemensamma vårdnaden.

 

Utvisning på grund av brott

Norrköping När en utlänning har vistats länge i Sverige kan utvisning på grund av brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Högsta domstolen har i en dom som meddelats i dag utvecklat vad som kan utgöra synnerliga skäl och hur olika faktorer som är relevanta ska vägas mot varandra.

Om en utlänning har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcks eller då hade varit bosatt i Sverige i minst fem år kan utvisning för brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Utgångspunkten är att de personer som omfattas av bestämmelsen inte ska utvisas, men utvisning kan ändå ske om det finns särskilda omständigheter som vid en helhetsbedömning medför att skälen för utvisning väger över.

Det är framför allt allvaret i den brottslighet som aktualiserat utvisning som kan göra att det finns synnerliga skäl för utvisning, som t.ex. när det är fråga om mord, brott som innefattar svåra integritetskränkningar eller organiserad brottslighet.

Utlänningens personliga omständigheter har betydelse. Om utlänningen har en stark anknytning till Sverige krävs det typiskt sett allvarligare brottslighet för ett beslut om utvisning. Det gäller t.ex. om utlänningen har egen familj här. Motsatsen gäller om anknytningen är svag, t.ex. när utlänningen lever utanför det reguljära svenska samhället eller annars har visat en bristande vilja att etablera sig här. Om det handlar om återkommande brottslighet kan det tala för utvisning.

Vistelsetidens längd får ökad betydelse allt eftersom tiden går. En mycket lång vistelsetid i Sverige kan medföra att synnerliga skäl inte föreligger trots att brottsligheten har varit av mycket allvarligt slag, medan det inte krävs fullt lika mycket om vistelsen ligger strax över de tidsgränser som gör att det krävs synnerliga skäl.

Det aktuella målet rör en person som i hovrätten hade dömts för våldtäkt till fängelse i ett år och tio månader och utvisats. Han hade vistats i Sverige med uppehållstillstånd i åtta och ett halvt år när åtal väcktes. Han har ingen egen familj i Sverige men har under större delen av sin vistelse här haft sysselsättning i form av studier, praktik eller anställning. Med beaktande av omständigheterna i målet anser Högsta domstolen att mannens anknytning till Sverige inte framstår som särskilt svag och att det vid en helhetsbedömning inte föreligger synnerliga skäl för att göra avsteg från den utgångspunkt som gäller i fråga om utlänningar som har vistats i Sverige en längre tid. Högsta domstolen har därför upphävt utvisningsbeslutet och dömt mannen till fängelse i två år och två månader.

Funktionsnedsättning och straffrättsligt uppsåt

Norrköping En åklagare inledde förundersökning och väckte åtal mot en man med en svår intellektuell funktionsnedsättning och en utvecklingsnivå som motsvarar en ålder på 2-4 år. Åtalet rörde grov misshandel mot en anställd vid det LSS-boende
mannen bodde på. Tingsrätten frikände mannen från ansvar för brott med hänsyn till att gärningen framstod som ett omedvetet handlande som skett enbart på grund av
mannens funktionsnedsättning.

I beslutet gör JO uttalanden om möjligheten att avstå från utredning och åtal med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår funktionsnedsättning. JO konstaterar att lagstiftningen visserligen inte utesluter lagföring i sådana fall, men att rättegångsbalkens bestämmelser ger ett inte obetydligt utrymme att beakta omständigheter som talar för en förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår intellektuell funktionsnedsättning.

JO uttalar att det i det aktuella fallet fanns utrymme att avsluta förundersökningen redan av det skälet att en rättsprocess inte borde genomföras med hänsyn till mannens funktionsnedsättning. När förhållandena är sådana är en lagföring normalt sett inte meningsfull och svår att förena med rimliga krav på hur rättssamhället bör behandla personer med en svår intellektuell funktionsnedsättning. Åklagaren borde också i större grad ha beaktat att den aktuella händelsen inträffade i en omsorgssituation och att mannens utåtagerande beteende var en följd av hans funktionsnedsättning. Enligt JO lade åklagaren alltför stort fokus på frågan om mannens straffrättsliga uppsåt och JO ger åklagaren kritik för att han inte fördjupade sitt underlag för att få en bättre bild av mannens funktionsnedsättning och vårdsituation.

IS-återvändare rätt till bidrag?

Norrköping I Dagens juridik, finns en tankeväckande artikel "Har IS-återvändare rätt till bidrag - eller ska de anses ha brutit samhällskontraktet?" Den svåra frågan i sammanhanget är enligt artikeln att reda ut om en person som deltagit i IS-verksamhet därigenom har brutit mot ”demokratins och solidaritetens grund” (brutit samhällskontraktet) och därför generellt ska anses diskvalificerad från att uppbära ekonomiskt stöd från hemkommunen. 

Kommentar: Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Vid en bedömning av behovet av ekonomiskt bistånd bör socialnämnden räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster och däribland kontanter, bankkonton och andra tillgångar som lätt kan realiseras (se Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2013:1, s. 16 och 20). Den omständigheten att vistelsen i hemkommunen har avbrutits på grund av utlandsresa behöver inte medföra att kommunen är fri från ansvar enligt socialtjänstlagen (se RÅ 1987 ref. 174), men i IS-fallen är väl rimligen saken mer komplicerad.

 

Polisskjutningen av en ung man

Norrköping I augusti 2018 sköts en 20-årig man till döds av polis i Stockholms innerstad. Åklagare har idag väckt åtal mot tre poliser. En av poliserna har åtalats för vållande till annans död alternativt tjänstefel och de två andra för tjänstefel. 

Enligt familjens målsägandebiträde träffade tre av dom 25 skotten mannens kropp – ett i magen och två i ryggen, varav det dödande skottet träffade ryggen. 20-årigen hade Downs syndrom och han uppfattades bära ett vapen – som senare visade sig vara en leksak.

 

 

 

Döms för grooming- och stalkningsbrott

Norrköping Mannen döms för att via Internet ha begått groomingbrott, stalknings-brott och andra internetrelaterade brott mot 22 barn. Straffet bestäms till fängelse i två år och sex månader. Mannen ska också betala skadestånd till brottsoffren med totalt 350 000 kr.

Under flera års tid har en före detta skolanställd via Internet kontaktat barn i åldrarna nio till 14 år. Flera av barnen har varit elever på skolan där mannen arbetade. All brottslighet har begåtts på sociala medier och det har inte förekommit några fysiska kontakter mellan mannen och barnen.

Mannen har gjort flera hundra vänförfrågningar på olika sociala medier och ofta utgett sig för att själv vara ett barn. Han har sedan skickat ett mycket stort antal meddelanden med sexuellt innehåll, däribland bilder på sitt könsorgan och filmer som visar när han onanerar. I flera fall, och ibland under hot, har mannen försökt få barnen att skicka nakenbilder på sig själva till honom. Såvitt framkommit har inget barn gjort det.

Brottsligheten som mannen döms för är enligt tingsrätten så allvarlig att straffet ska bestämas till fängelse. Mannen har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning som gör att han har nedsatt förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar och vad andra känner och tänker. Detta har beaktats vid bestämmandet av fängelsetraffets längd.

 

  

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar

Politiker

Politikerbloggarna stängs

Politikerbloggar Från och med den 1 februari avslutar vi våra politikerbloggar på nt.se.

Anledningen till att vi stänger bloggarna är främst att vi ser att bloggandets roll har flyttats över till sociala medier. Det har fått till följd att läsningen av våra bloggar har blivit lidande.
Jag vill passa på att tacka alla bloggare för er tid och era blogginlägg, och samtidigt också passa på att tacka alla läsare.

Maria Kustvik, ansvarig utgivare Öst Media