Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Gemensam vårdnad trots pappan misshandlat barnen

Norrköping Pappan och mamman har barnen E och N genensamt.

Pappan dömdes av Svea hovrätt den XX november 2014 (mål B XXX-XX) till tre månaders fängelse för bl.a. misshandel av E och N. Vårdnaden om barnen, deras boende samt deras rätt till umgänge med sina föräldrar har varit föremål för tvist tidigare, dels i ett mål från 2014 (T XX) som avslutades genom en dom den 28 april 2015, som fastställde parternas överenskommelse och dels i ett mål från 2015 (T XX) där tingsrätten meddelade dom den 14 juli 2016. I den senare domen förordnade tingsrätten att vårdnaden om E och N alltjämt skulle vara gemensam, att barnen skulle bo tillsammans med mamman och att de skulle ha rätt till umgänge med pappan, med viss upptrappning; inledningsvis ett kortare umgänge med umgängesstöd och på sikt helgumgänge.

Pappan ansökte den 16 januari 2017 om stämning mot mamman och yrkade att E och N ska bo tillsammans med honom samt i andra hand ska ha rätt till visst umgänge med honom. Yrkandena framställdes även interimistiskt. Mamman bestred pappans yrkanden och yrkade för egen del ensam vårdnad om barnen och i andra hand att barnen ska bo tillsammans med henne. Även hennes yrkanden framställdes interimistiskt. I beslut den 10 juli 2017 avslog tingsrätten samtliga interimistiska yrkanden med innebörd av att den gemensamma vårdnaden gäller tills vidare och att barnen ska bo tillsammans med mamman.

Tingsrätten anförde i dom.

Som skäl för upplösning av den gemensamma vårdnaden har mamman dels gjort gällande att parternas samarbete inte fungerar och dels att pappan är olämplig som vårdnadshavare. När det gäller samarbetsproblemen noterar tingsrätten att pappan inte velat samtycka till att barnen fått pass vilket inneburit att en planerad semesterresa ställts till. Det är ett tanklöst agerande där pappan inte, som tingsrätten uppfattar det, förmått att sätta sig över sin irritation över situationen, vilket drabbat barnen. Det skulle därför kunna vara ett skäl för att upplösa den gemensamma vårdnaden. Å andra sidan finns viss förståelse för hans frustration över att umgänge inte kommit till stånd i enlighet med tingsrättens förra dom och att han under fyra års tid inte fått möjlighet att träffa barnen. Pappan har också vid förhandlingen sagt att han ska underteckna passansökan. I övrigt förefaller parternas samarbete i de frågor som rör barnens förskola, skolgång, hälsovård och andra viktiga övergripande frågor ha fungerat.

Vidare har mamman fört fram att pappan är olämplig som vårdnadshavare eftersom han har utsatt E och N för våld och kränkande behandling. Vidare att han förnekat barnens upplevelser av detta. Det är ett faktum att förhålla sig till att pappan i lagakraftvunnen dom dömts för misshandel mot barnen. Det är nu flera år sedan de åtalade gärningarna ägde rum. Pappan har uppgett att han på olika sätt har arbetat med sig själv och gått i terapi. Av vittnesuppgifter från framförallt NN framträder bilden av att pappan har kommit till rätta med ett hetsigt temperament och som NN beskrivit det blivit ”mindre fyrkantig” och ”en bättre vän” som följd av detta. Vid en sammantagen bedömning måste det objektivt sett anses vara en liten risk att pappan på nytt skulle utsätta barnen för våld eller annan olämplig behandling. Att pappan har förnekat barnens upplevelser går inte att uttala sig om eftersom han ju inte har träffat eller haft kontakt med barnen. I övrigt finns det inte stöd för att pappan skulle ha agerat på ett sätt som är olämpligt som vårdnadshavare. Såvitt framkommit, även om det har varit en del oklarheter vad gäller verktyget schoolsoft, har han försökt att hålla sig uppdaterad om Es och Ns liv på de olika sätt som står honom till buds som vårdnadshavare. Det ska också noteras att mamman, vilket ålegat henne som boendeförälder, inte har bidragit till att hålla pappan uppdaterad om barnen och deras utveckling. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten därför inte att det finns tillräckliga skäl för att upplösa den gemensamma vårdnaden.

 

Vad läser fångarna?

Norrköping Dagens juridik har inventerat vad kriminella läser på fängelset, här är listan:

Kumla: 

#1 Följ fucking order / Ann Törnkvist
#2 Shantaram / Gregory David Roberts
#3 Träna en kvart om dagen med Paolo Roberto
#4 Koranens budskap
#5 De kallar mig Solvallamördaren / Janne Raninen
#6 Nätverket. Södertäljemaffians uppgång och fall / Baris Kayhan
#7 Konsten att läsa tankar / Henrik Fexeus
#8 Svensk maffia / Lasse Wierup och Matti Larsson
#9 Svensk maffia – fortsättningen / Lasse Wierup och Matti Larsson 
#10 Sibirisk uppfostran / Nicholas Lillin

Hall: 
1# Följ fucking order / Ann Törnkvist 
2# Jakten på El Chapo / Andrew Hogan
3# Narconomics – konsten att driva en drogkartell / Tom Wainwright
4# Kejsaren / Dan Buthler
5# De kallar mig Solvallamördaren / Janne Raninen
6# Nätverket. Södertäljemaffians uppgång och fall / Baris Kayhan 
7# Brotten som skakade Sverige / Martin Borg
8# Sveriges farligaste man / Ola Brising och Daniel Fridell
9# Spelet är spelet / Leo Carmona
10# Farsi-English/English-Farsi

Nämndeman blev kär i åklagaren under rättegång

Norrköping

En nämndemän ringde efter rättegången upp åklagaren och berättar att han har blivit förälskad i henne. Hon anmäler det till tingsrätten som ännu inte meddelat dom, där ärendet nu ligger för beslut om rättegången ska tas om eller inte. 

Enligt åklagarens tjänsteanteckning anförde nämndemannen att han under rättegången hade blivit förälskad i hennes "nästipp" samt fann henne "vacker och kompetent". Föga förvånande fick nämndemannen nobben. Åklagarens chef anförde att nämndemannen ”uppträtt på ett omdömeslöst sätt och bör genom sitt agerande anses jävig. Det får antas att han under överläggningen kan ha påverkats i sina ställningstaganden genom de känslor han hyser för åklagaren och som kommit till uttryck i telefonsamtalet med henne.”

 

 

Rockydomen

Norrköping Tingsrätten dömer alla tre för misshandel till villkorlig dom. Tingsrätten konstaterar att det inte förelegat någon nödvärnssituation och att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar. Det är dock inte bevisat att de slagit målsäganden i huvudet med en flaska eller i övrigt misshandlat honom med hela eller trasiga flaskor. Målsäganden får skadestånd för kränkning och sveda och värk, men med lägre belopp än han begärt. De tilltalade ska, var och en utifrån sin ekonomiska förmåga, betala tillbaka statens kostnader för offentliga försvarare och målsägandebiträde.

De tilltalade har gjort en invändning om nödvärn. Mot bakgrund av uppgifter från två vittnen anser tingsrätten det klarlagt att det inte funnits något påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp som gett de tilltalade rätt att använda våld. Någon nödvärnssituation har alltså inte förelegat. Inte heller kan de tilltalade ha uppfattat det så.

Tingsrätten anser att det är bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar när han låg ned. Artisten har därutöver kastat målsäganden till marken och stampat honom på armen. Det är inte bevisat att artisten agerat tillsammans och i samförstånd med de två övriga och han döms därför bara för sitt eget agerande. De två andra har dock agerat tillsammans och i samförstånd.

Målsäganden har berättat att han i ett inledande skede fick ett slag i bakhuvudet med en glasflaska. Utredningen i denna del går åt olika håll. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att det inte är bevisat att någon av de tilltalade utdelat något sådant slag.

Tingsrätten anser att det är bevisat att målsäganden tillfogats skärskador på armarna någon gång i samband med sammanstötningen med de tilltalade men att det inte gått att klarlägga exakt hur han fått dem och av vem. Det är inte bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med hela eller trasiga flaskor. I den delen tar tingsrätten bl.a. fasta på att det på stillbilder från en mobilfilm syns att de tilltalade inte håller något i händerna i detta skede av misshandeln.

Tingsrätten anser att det funnits både försvårande och förmildrande omständigheter vid misshandeln. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att misshandeln inte varit av så allvarligt slag att fängelse måste övervägas som påföljd i första hand. Påföljden bestäms därför till villkorlig dom. Eftersom det inte funnits tillräckliga skäl att döma till fängelse ska det inte heller övervägas att förena den villkorliga domen med samhällstjänst. Med hänsyn till att de tilltalade varit frihetsberövade i 31 dagar ska, i enlighet med HD:s praxis, den villkorliga domen inte förenas med böter.

Dom om regaliestöld i Strängnäs

Norrköping Svea hovrätt har fastställt den dom från Attunda tingsrätt där en man dömdes för grov stöld i Strängnäs domkyrka av begravningsregalier för Karl IX och hans hustru drottning Kristina. De stulna regalierna har värderats till 65 miljoner kronor. I februari i år dömde Eskilstuna tingsrätt en annan man för samma stöld.

Attunda tingsrätt dömde i det nu aktuella målet mannen, som helt förnekade inblandning i stölden, till tre års fängelse. Straffet sattes lägre än det egentliga straffvärdet eftersom mannen dels nyligen dömts till ett flerårigt fängelsestraff för annan brottslighet, dels bidragit till att föremålen kunde återfinnas. Hovrätten har nu gjort samma bedömning som tingsrätten.

Stáňa godkänns som förnamn

Norrköping Skatteverket anförde i kammarrätten.

Skatteverket yrkar att namnet Stáňa nte ska godkännas som förnamn och anför bl.a. följande. Svenska är huvudspråk i Sverige och ska användas av bl.a. svenska domstolar och myndigheter enligt 10 § språklagen (2009:600). Varken i språklagen eller i lagen (2016:1013) om personnamn finns det anvisningar om vilka tecken som får användas i personnamn. I viss utsträckning kan Skatteverket registrera ett namn med tecken utöver de som förekommer i det svenska alfabetet, nämligen de specialtecken som följer av den internationella teckenstandarden ISO 8859/1 och därmed har stöd i systemet. Detta bör dock uppfattas som en service och inte utgöra ett krav enligt författning. De tecken som inte ryms i ISO 8859/1 har inte stöd i systemet och kan därför inte användas. Om ett sådant tecken ändå skulle godkännas kan det inte återges korrekt, vilket kan medföra problem för den enskilde och skapa osäkerhet i samhället kring personens namn.

Kammarrätten avslog överklagande och instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Enligt förvaltningsrätten kan inte namnet Stáňa  anses väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära namnet. Det kan inte heller anses olämpligt som förnamn av någon annan anledning. Det finns därmed inget hinder mot att godkänna XXs ansökan. Överklagandet ska därför bifallas.

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar