Logga in
Knutbypastorn får fängelsestraff tidsbestä... Juristbloggen Juristbloggen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Insynsfullmakt i vårdnadsmål

Norrköping Det är relativt vanligt förekommande att angående barns boende att förälder med ensam vårdnad om barnen erbjuder sig att lämna en fullmakt som skulle ge den andre föräldern rätt att få information rörande barnen från förskola, dagis och skola. Frågan är om ett sådant arrangemang kan vara lagligen grundat och därmed skall kunna verkställas.

I en dom från Nacka tingsrätten förordnade tingsrätten under punkt fyra i domslutet att P.S. skulle underteckna en fullmakt som ger D.Z. rätt att få information från förskola, dagis och skola. I ärendet är ostridigt att P.S. inte undertecknat någon fullmakt och att vad tingsrätten i dom förordnat om därmed har åsidosatts.

Någon fullmakt lämnade aldrig och D.Z. yrkade senare i en ansökan om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken av en dom meddelad av Nacka tingsrätt, att tingsrätten skulle förelägga P.S. att i enlighet med punkten 4 i domen underteckna en fullmakt som skulle ge honom rätt att få information från förskola, dagis och skola vid påföljd av vite 10 000 kr. D.Z. anförde till stöd för ansökan att P.S. trots upprepade uppmaningar inte undertecknat någon fullmakt och att han vid kontakt med förskolan nekats information om barnen.

P.S. bestred ansökan och anförde till stöd för sitt bestridande att hon via förskolorna gett D.Z. en muntlig fullmakt som innebar att han skulle få samma information om döttrarna som hon fick. P.S. anförde vidare att en muntlig fullmakt juridiskt är att likställa med en skriftlig fullmakt och att hon därmed uppfyllt sin skyldighet enligt domen.

Hovrätten anförde senare, att för att en domstol ska kunna besluta om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken krävs - såvitt nu är i fråga - att det domstolsförordnande som ansökan avser är eller, genom nödvändiga justeringar av de praktiska arrangemangen, kan bli verkställbart.

Utgångspunkten i ett mål om föräldraskap (vårdnad, boende och umgänge) är att domstolen endast får besluta om sådant som har stöd i lag och som går att verkställa. Detta gäller även om parterna sinsemellan skulle vara överens om en mer vittgående reglering av föräldraskapet (Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, uppl. 4, sid. 215 och JO beslut den 10 oktober 2013, dnr 6163-2012).

I det aktuella fallet har D.Z. ansökt om verkställighet av ett domstolsförordnande grundat på en partsgemensam överenskommelse. Enligt förordnandet ska P.S. [i egenskap av vårdnadshavare; hovrättens anm.] underteckna en fullmakt som ger D.Z. rätt att få information [rörande barnen; hovrättens anm.] från förskola, dagis och skola.

I 6 kap. 15 § fjärde stycket föräldrabalken finns bestämmelser som reglerar skyldigheten för en vårdnadshavare att lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget med bl.a. den förälder som inte har vårdnaden. Vid oenighet är det ytterst vårdnadshavaren som bestämmer vilka upplysningar som ska lämnas. Någon möjlighet att få vårdnadshavarens beslut överprövat finns inte. Upplysningsskyldigheten är inte sanktionerad på annat sätt än att en ovilja att lämna upplysningar ytterst kan få betydelse vid en omprövning av t.ex. vårdnadsfrågan (Sjösten, M., a.a., sid. 164 f. och Walin, G. m.fl., Föräldrabalken, Zeteo version den 1 januari 2014, 6 kap. 15 §). Det saknas alltså laglig grund för en domstol att, såsom skett i detta fall, förplikta den upplysningsskyldige föräldern att underteckna en fullmakt. Den omständigheten att parterna varit överens om att så skulle ske förändrar inte detta förhållande. Förordnandet i tingsrättens dom om skyldighet för P.S. att underteckna en fullmakt är följaktligen inte verkställbart. Tingsrättens verkställighetsbeslut ska därför upphävas och D.Z. verkställighetsansökan avslås.

Kommentar: en fullmakt är inget alternativ till gemensam vårdnad utan den förälder som har ensam vårdnad kan enkelt antingen vägra att underteckna fullmakten eller återkalla fullmakten vilket i praktiken innebär att den som inte har vårdnaden enkelt kan förvägras all insyn som gäller deras barn. En överenskommelse om insynsfullmakt kan aldrig verkställas, se vidare Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, 4 uppl., s. 164 och 215; Walin, G. m.fl., Föräldrabalken, Zeteo version den 1 januari 2014, 6 kap. 15 § samt  Justitieombudsmannens beslut den 10 oktober 2013, dnr 6163-2012.

Knutbypastorn får fängelsestraff tidsbestämt till 26 år

Norrköping Den nu 48-årige man som i media kallats för Knutbypastorn har fått sitt livstids fängelsestraff tidsbestämt till 26 år. Han dömdes 2004 av Svea hovrätt till livstids fängelse för anstiftan av mord i ett fall och anstiftan av försök till mord i två fall.

Mannen och åklagaren, som varit motpart i målet, har varit överens om att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff, men varit oense om längden på det tidsbestämda straffet. Mannen har begärt att tingsrätten ska omvandla straffet till fängelse i 25 år medan åklagaren ansett att straffet ska omvandlas till 28 års fängelse.

Tingsrätten har inhämtat yttranden från Kriminalvården och Rättsmedicinalverket för bedöma om 48-åringen skött sin anstaltsvistelse, om han medverkat till att främja en anpassning till samhället och om det föreligger en beaktansvärd och konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet. Han har också förhörts i tingsrätten.

Tingsrättens slutsatser i de delarna är att anstaltsvistelsen skötts relativt väl, att 48-åringen medverkat till att främja sin anpassning i samhället och att det inte föreligger någon konkret och beaktansvärd risk för återfall i allvarlig brottslighet. Efter att särskilt ha tagit hänsyn till gärningarnas straffvärde och den tid som Kriminalvården ansett vara behövlig för utslussningsåtgärder har tingsrätten beslutat att omvandla 48-åringens straff på livstids fängelse till fängelse i 26 år.

 

Hovrätt friar vid sambovåldtäkter

Norrköping Mannen fick tre års fängelse för våldtäkt på sambo vid Linköpings tingsrätt, men hovrätten friar honom.

Hovrätten anförde.

Målsäganden har lämnat sina uppgifter på ett sätt som gör det svårt för hovrätten att göra en rättssäker granskning av det som hon har beskrivit. Det är därmed svårt att värdera tillförlitligheten av hennes uppgifter.

Enligt hovrättens mening ger målsägandens uppgifter och det som har kommit fram om vad hon har berättat för andra ingen säker vägledning vid prövningen av åtalet, låt vara att vittnen fått intrycket att hon varit utsatt för sexuella handlingar som hon inte samtyckt till. Det som vittnen berättat att XX har sagt till dem är vidare inte tillräckligt precist för att undanröja denna osäkerhet.

Sammantaget medger dokumentationen av skador och vad läkare noterat vid undersökning inte någon säker slutsats i fråga om vad som närmare förekommit vid de åtalade tillfällena och om sexuella handlingar har utförts mot målsägandens vilja. Hovrätten finner sammantaget att målsägandens utsaga och den övriga bevisning som presenterats till stöd för åtalet inte är tillräckligt robust för att kunna ligga till grund för en fällande dom. De åtalade gärningarna är därför, och då XX förnekat dessa, inte styrka. XX ska därmed frikännas.

 

Hovrätten var oenig och där skiljaktiga ville döma för oaktsam våldtäkt.

Kommentar: En central fråga är hur de muntliga uppgifterna ska värderas. Det är svårt att bedöma en utsaga med ledning av det allmänna intryck som förhörspersonen ger eller av icke verbala faktorer i övrigt. I första hand finns det därför anledning att lägga vikt vid faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan. Det förhållandet att en utsaga är klar, lång och detaljrik kan ofta vara tecken på att den är sann, men det saknas egentligt stöd för att anse att konstansbrister (i bemärkelsen att lägga till eller ta bort information) är ett kriterium på bristande tillförlitlighet (se NJA 2010 s 671 och NJA 2017 s 316 I och II). Domstolen måste även vid sin bevisvärdering överväga om det finns något som talar för att en målsägande eller ett vittne medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller om den som har hörts kan ha missuppfattat ett händelseförlopp.

Förskola ville slippa autistiskt barn

Norrköping Skolledningen har, trots att en utredning visar på motsatsen, uttryckt stor tveksamhet över att en pojke med funktionsnedsättningen högfungerande autism ska kunna gå kvar på skolan och klara av att gå i vanlig grundskola. Skolledningen har i samband med skolstarten i årskurs 1 gjort stora förändringar i det stöd pojken tidigare har fått. Dessa förändringar har medfört att pojken inte längre gavs förutsättningar att klara av sin skolsituation.

DO menar att förskolans agerande innebär dels direkt diskriminering då eleven har missgynnats av skäl som har samband med hans funktionsnedsättning, dels diskriminering genom bristande tillgänglighet.

DO har lämnat in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt och yrkar att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till eleven och dennes föräldrar med 30 000 kronor vardera.

DO yrkar även att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet med 150 000 kronor till eleven, och till elevens föräldrar med 50 000 kronor vardera.

Malmö tingsrätt gav DO delvis rätt i målet mot enförskola, och ansåg att skolan har diskriminerat en pojke genom att skapa osäkerhet kring möjligheterna att ta emot pojken och ge honom det stöd han behöver. Tingsrätten ansgåt dock att det inte är bevisat att skolan brast i sitt ansvar när det gäller de åtgärder för tillgänglighet som skolan genomfört.

Bild på Hitler var straffbar missaktning

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för hets mot folkgrupp och har påstått att följande har hänt.

NN har uttalat sig nedsättande med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung eller etniskt ursprung genom att publicera en bild på Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på sajten XX den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018. Meddelandet spreds genom att den publicerats på en sida som varit öppen för var och en på internet. Publiceringen skedde den 16 december 2017 på internet, Sverige.

Hovrätten anförde.

Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks. Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.

Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag. Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp.

 

Muta till spelare i AIK

Norrköping

Åklagaren åtalade männen för grovt givande av muta genom att ha erbjudit en otillbörlig förmån uppgående till ett betydande belopp till en spelare i fotbollsklubben AIK i syfte att förmå spelaren att underprestera sin idrottsliga prestation och därigenom påverka utgången av en fotbollsmatch mellan IFK Göteborg och AIK den 18 maj 2017. Tingsrätten frikände männen eftersom det inte ansågs klarlagt att samtalet mellan dem och spelaren fick ett sådant konkret innehåll att det som framfördes innefattat ett straffbart erbjudande av muta.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer båda männen för givande av muta. Hovrätten kommer fram till att det är fotbollsspelarens uppgifter som ska läggas till grund för bedömningen av vad som sades mellan männen och honom. Hovrätten kommer vidare fram till att innehållet i det som männen framförde till spelaren har varit så klart och tydligt att det ska betraktas som ett straffbart erbjudande av muta. Hovrätten anser att det är utrett att mutan uppgått till ett betydande belopp.

Enligt hovrätten ska brottet rubriceras som ett brott av normalgraden. Hovrätten bestämmer påföljden för båda männen till villkorlig dom och dagsböter.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar