Logga in
Logga ut
Lite bakgrundshistoria till dagens proble... Jens Lindell (MP) Jens Lindell (MP)
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Insynsfullmakt i vårdnadsmål

Norrköping Det är relativt vanligt förekommande att angående barns boende att förälder med ensam vårdnad om barnen erbjuder sig att lämna en fullmakt som skulle ge den andre föräldern rätt att få information rörande barnen från förskola, dagis och skola. Frågan är om ett sådant arrangemang kan vara lagligen grundat och därmed skall kunna verkställas.

I en dom från Nacka tingsrätten förordnade tingsrätten under punkt fyra i domslutet att P.S. skulle underteckna en fullmakt som ger D.Z. rätt att få information från förskola, dagis och skola. I ärendet är ostridigt att P.S. inte undertecknat någon fullmakt och att vad tingsrätten i dom förordnat om därmed har åsidosatts.

Någon fullmakt lämnade aldrig och D.Z. yrkade senare i en ansökan om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken av en dom meddelad av Nacka tingsrätt, att tingsrätten skulle förelägga P.S. att i enlighet med punkten 4 i domen underteckna en fullmakt som skulle ge honom rätt att få information från förskola, dagis och skola vid påföljd av vite 10 000 kr. D.Z. anförde till stöd för ansökan att P.S. trots upprepade uppmaningar inte undertecknat någon fullmakt och att han vid kontakt med förskolan nekats information om barnen.

P.S. bestred ansökan och anförde till stöd för sitt bestridande att hon via förskolorna gett D.Z. en muntlig fullmakt som innebar att han skulle få samma information om döttrarna som hon fick. P.S. anförde vidare att en muntlig fullmakt juridiskt är att likställa med en skriftlig fullmakt och att hon därmed uppfyllt sin skyldighet enligt domen.

Hovrätten anförde senare, att för att en domstol ska kunna besluta om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken krävs - såvitt nu är i fråga - att det domstolsförordnande som ansökan avser är eller, genom nödvändiga justeringar av de praktiska arrangemangen, kan bli verkställbart.

Utgångspunkten i ett mål om föräldraskap (vårdnad, boende och umgänge) är att domstolen endast får besluta om sådant som har stöd i lag och som går att verkställa. Detta gäller även om parterna sinsemellan skulle vara överens om en mer vittgående reglering av föräldraskapet (Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, uppl. 4, sid. 215 och JO beslut den 10 oktober 2013, dnr 6163-2012).

I det aktuella fallet har D.Z. ansökt om verkställighet av ett domstolsförordnande grundat på en partsgemensam överenskommelse. Enligt förordnandet ska P.S. [i egenskap av vårdnadshavare; hovrättens anm.] underteckna en fullmakt som ger D.Z. rätt att få information [rörande barnen; hovrättens anm.] från förskola, dagis och skola.

I 6 kap. 15 § fjärde stycket föräldrabalken finns bestämmelser som reglerar skyldigheten för en vårdnadshavare att lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget med bl.a. den förälder som inte har vårdnaden. Vid oenighet är det ytterst vårdnadshavaren som bestämmer vilka upplysningar som ska lämnas. Någon möjlighet att få vårdnadshavarens beslut överprövat finns inte. Upplysningsskyldigheten är inte sanktionerad på annat sätt än att en ovilja att lämna upplysningar ytterst kan få betydelse vid en omprövning av t.ex. vårdnadsfrågan (Sjösten, M., a.a., sid. 164 f. och Walin, G. m.fl., Föräldrabalken, Zeteo version den 1 januari 2014, 6 kap. 15 §). Det saknas alltså laglig grund för en domstol att, såsom skett i detta fall, förplikta den upplysningsskyldige föräldern att underteckna en fullmakt. Den omständigheten att parterna varit överens om att så skulle ske förändrar inte detta förhållande. Förordnandet i tingsrättens dom om skyldighet för P.S. att underteckna en fullmakt är följaktligen inte verkställbart. Tingsrättens verkställighetsbeslut ska därför upphävas och D.Z. verkställighetsansökan avslås.

Kommentar: en fullmakt är inget alternativ till gemensam vårdnad utan den förälder som har ensam vårdnad kan enkelt antingen vägra att underteckna fullmakten eller återkalla fullmakten vilket i praktiken innebär att den som inte har vårdnaden enkelt kan förvägras all insyn som gäller deras barn. En överenskommelse om insynsfullmakt kan aldrig verkställas, se vidare Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, 4 uppl., s. 164 och 215; Walin, G. m.fl., Föräldrabalken, Zeteo version den 1 januari 2014, 6 kap. 15 § samt  Justitieombudsmannens beslut den 10 oktober 2013, dnr 6163-2012.

Rätt till bidrag i polygamt äktenskap

Norrköping En kvinna är ensam folkbokförd tillsammans med sina barn i en lägenhet. Hon är registrerad som gift med barnens pappa, som samtidigt är folkbokförd som gift och boende tillsammans med en annan kvinna. Kammarrätten har nekat kvinnan bostadsbidrag som ensamstående eftersom hon inte har visat att hon inte bor med sin man.

En kvinna bor tillsammans med sina barn i en egen lägenhet. Hennes man bor på en annan adress tillsammans med sin andra fru. Kvinnan ansökte om och beviljades bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade beslutet och förvaltningsrätten nekade kvinnan bostadsbidrag då hon som gift inte ansågs ha rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet har överklagat domen och yrkat att kvinnan ska få rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Kammarrätten konstaterar att myndigheter i allmänhet bör kunna godta uppgifter i folkbokföringsregistret, också när det är fråga om registrerade polygama äktenskap. Vilka rättsverkningar ett registrerat äktenskap får beror på omständigheterna i det enskilda fallet och på den lag som ska tillämpas.

Enligt socialförsäkringsbalken gäller att gifta personer som bor tillsammans ska ansöka om bostadsbidrag gemensamt, om det inte finns särskilda skäl för att ansökan görs av den ena maken.

Gifta personer anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag visar något annat. Omständigheten att två makar i ett polygamt äktenskap inte är folkbokförda tillsammans innebär inte automatiskt att de inte ska anses bo tillsammans.

Eftersom kvinnan inte har visat att hon inte bor tillsammans med sin man och då det inte heller framkommit särskilda skäl för att hon ska få ansöka om bostadsbidrag ensam finner kammarrätten att hon inte har rätt att ansöka om bostadsbidrag ensam.

Våldtäkt efter svensexa

Norrköping Åklagaren har yrkat att M ska dömas för våldtäkt enligt följande gärningsbeskrivning.

M har genomfört ett samalg med NN som inte deltog frivilligt. Det hände den 22 juli 2018 på Scandic Anglais, Humlegårdsgatan23, Stockholm, Stockholms stad. M begick gärningen med uppsåt Lagrum: 6 kap. l § första stycket brottsbalken.

Den 22 juli 2018 var M och vänner i Stockholm för hans svensexa. På kvällen träffade de Sekretess A och hennes kamrat L på nattklubben Golden hits. M ombads senare på kvällen av en vakt att lämna nattklubben på grund av sin berusningsgrad och gick då tillbaka till sitt hotell Scandic Anglais där sällskapet hade hyrt en svit. Även P (en kompis) ombads senare av vakter att lämna klubben och gick till hotellet. Senare på natten anslöt Sekretess A, L och övriga i svensexan till hotellsviten för en efterfest De satt inledningsvis ute på en terrass -som låg-i anslutning till svitens vardagsrum. L och M gick och köpte folköl och när de kom tillbaka gick sällskapet in i vardagsummet och lekte "jag har aldrig". Därefter somnade deltagarna i våningen.

Sekretess A låg ensam i bäddsoffan. Någon gång tidig morgon gick M fram till Sekretess A i bäddsoffan och "ett-kort" samlag mellan dem genomfördes. Samlaget avbröts av M som sedan gick och duschade. Sekretens A väckte därefter L och de lämnade en stund senare sviten efter att ha sagt hej då till M och P.

Tingsrätten dömde för våldtäkte till fängelse i två år och hovrätten som fastställde tingsrättens dom anförde.

Med hänsyn till de avvisade försöken till sexuellt umgänge som föregått samlaget, att samlaget skett på ett överrumplande sätt och att frivillighet inte kommit till uttryck genom ord eller handling på annat sätt, måste M ha insett att det fanns en mycket hög risk för att Sekretess A inte deltog frivilligt i samlaget. Han genomförde trots detta, och utan att förvissa sig om att hon verkligen ville, ändå ett kortare samlag med henne. Det finns inget som talar emot att M var likgiltig för om Sekretess A inte deltog frivilligt. Uppsåt till våldtäkt föreligger därför. M har därmed gjort sig skyldig till våldtäkt som inte är att anse som mindre grov. Tingsrättens dom i skulddelen ska därför inte ändras.

Använde dotter som "brottsverktyg"

Norrköping A åtalades vid tingsrätten för stöld enligt följande gärningsbeskrivning:

A har, tillsammans och i samförstånd med minderårig, olovligen tagit varor till ett sammanlagt värde av 941 kr som tillhörde Lidl. Det hände den 10 april 2017 på Lidl, Spångatan 11, Malmö stad. Tillgreppet innebar skada. Gärningen bör bedömas som stöld på grund av den försvårande omständigheten att A använt sin minderåriga dotter som brottsverktyg. A lade varorna i en medhavd väska och förmådde därefter sin dotter att lämna butiken med väskan utan att betala för varorna. A begick gärningen med uppsåt att stjäla.

Tingsrätten dömde för snatteri medan hovrätten dömde för stöld anförde.

A har lagt varor till ett värde av 941 kr i en medhavd väska och därefter förmått sin 11-åriga dotter att lämna butiken med väskan utan att betala för varorna. Att utnyttja sitt barns ungdom eller beroendeställning för att förmå barnet att medverka vid brott kan vara en försvårande omständighet vid bedömningen av ett brotts straffvärde. Hovrätten anser att ett sådant förfarande också kan få betydelse när det gäller om brottet ska bedömas som ringa eller inte. Hovrätten finner att tillvägagångssättet i det här fallet får anses vara en sådan försvårande omständighet som sammantaget med det tillgripnas värde medför att gärningen bör bedömas som stöld.

 

 

"Utåtagerande" beteende i skolan inte skäl mot växelvis boende

Albufiera Tingsrätten anförde som skäl mot växelvis boende:

En annan omständighet som talar mot att ändra på boendet är att C enligt både mamman och pappan visat ett utåtagerande beteende på skolan, där han nyss börjat. Det går inte att bedöma vad det beror på, men att börja i skolan innebär en stor förändring för ett barn. Tingsrätten bedömer att en ändring även av Cs boende innebär en risk att hans beteende kan förvärras.

Hovrätten anförde.

Som tingsrätten anfört är det barnets bästa som är avgörande för domstolens beslut i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen ska domstolen dels beakta barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dels ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad samt fästa avseende vid eventuella risker för att barnet kan fara illa.

När det gäller växelvis boende måste förhållandena kring barnet vara på ett visst sätt för att ett sådant boende ska vara både möjligt och lämpligt. Utöver att var och en av föräldrarna måste vara lämplig som boendeförälder krävs också att de har en god samarbetsförmåga och är flexibla samt att de bor förhållandevis nära varandra så att barnet kan gå kvar i samma skola och ha tillgång till sina kamrater och fritidsaktiviteter. Parterna behöver inte vara överens om boendeformen, utan domstolen kan besluta om växelvis boende mot en parts vilja.

Annat har inte framkommit än att både mamman och pappan tar ansvar för C, att de månar om och vill honom väl samt att de försöker göra det som de tror är bäst för honom. Hovrätten delar boendeutredarnas bedömning att såväl mamman som pappan är lämpliga som boendeföräldrar. Vad som framkommit om att pappan har en diagnos och att han medicinerar för denna medför inte att det finns anledning att ifrågasätta hans lämplighet som boendeförälder.

När det gäller förutsättningarna för växelvis boende konstaterar hovrätten att de geografiska aspekterna är mycket fördelaktiga i detta fall. Parterna har däremot olika syn på hur samarbetet fungerar. Pappann har förklarat att hans uppfattning är att samarbetet fungerar bra medan mamman förklarat att samarbetet inte är så bra som krävs vid växelvis boende. I denna del noterar hovrätten att det är tydligt att parterna är olika varandra till sin personlighet och läggning och att detta också avspeglar sig i hur de hanterar frågor kring C. Samtidigt är det tydligt att parterna kompletterar varandra i sitt föräldraskap, vilket innebär att C får möjlighet att se att en situation kan hanteras och lösas på flera olika sätt.

Hovrättens bedömning är att parterna visat prov på flexibilitet och vilja att samarbeta kring C. Utifrån vad de själva berättat står det klart att de, utöver de kontakter som föranletts av den dagliga omsorgen om C, exempelvis deltagit tillsammans i skolans utvecklingssamtal, att de hjälpts åt med Cs förberedelser inför ett halloweendisco och att de kommit överens om att hjälpa C att uppmärksamma varandras födelsedagar och andra högtider såsom mors- och farsdag.

Det har framkommit att kontakterna mellan parterna mestadels sker via SMS men att de också kan höras per telefon om det rör något mer brådskande. Att de flesta vardagliga kontakterna mellan parterna sker via SMS behöver enligt hovrättens mening inte ses som något negativt. Att den ena av parterna kanske önskar att fler kontakter skulle ske per telefon innebär inte heller att parternas samarbete är dåligt. Hovrätten finner vid en samlad bedömning att det finns förutsättningar för parterna att förbättra sitt samarbete ännu mer och på så sätt gagna C, men att det nuvarande samarbetet på intet sätt utgör ett hinder mot växelvis boende.

Mamman har gjort gällande att C har särskilda behov, bl.a. rörande rutiner och struktur, och att dessa behov bäst kan tillgodoses genom ett stadigvarande boende hos henne. Hon har under tilläggsförhöret i hovrätten berättat att Cs skolsituation försämrats på så sätt att han har svårigheter att fokusera på och delta i skolans aktiviteter och att hon tror att hans skolgång skulle påverkas negativt av ett växelvis boende. I denna del noterar hovrätten att det inte framkommit annat än att båda föräldrarna är engagerade i Cs skolgång och att situationen i skolan är densamma oavsett vilken förälder han är hos. Cs skolsituation har inte blivit bättre trots att han efter tingsrättens dom haft sitt stadigvarande boende hos mamman och det finns inte heller något som tyder på att ett stadigvarande boende hos henne skulle förbättra hans möjligheter att fokusera på och delta i skolans aktiviteter. Även om ett växelvis boende inledningsvis kan innebära en omställning för C bedömer hovrätten att han inte skulle riskera att fara illa av ett växelvis boende.

Hovrätten anser att ett växelvis boende är förenligt med Cs bästa. Parterna är överens om att byte ska ske torsdagar. Enligt tingsrättens dom har umgänge påbörjats torsdag efter skoldagens slut. Det saknas anledning att nu frångå detta. Tingsrättens dom ska därför ändras och C ska vara växelvis bosatt hos mamman och pappan på det sätt som framgår av hovrättens domslut. 

Törsten efter rättfärdighet

Albufiera Gott Nytt År alla läsare!

En stilla tanke är mer av godhet vid dömande verksamhet.

Rättfärdighet inom juridiken är en norm eller måttstock för vad som är rätt. En och annan jurist kanske även skulle säga att rättfärdighet även utgör rättvisa. 

Domareden i rättegångsbalken lyder:

Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.

 

Men frågan uppkommer - går det att skilja mellan rättfärdighet och godhet?

 

Aposteln Paulus anger angående Kristi offerdöd: ”Annars vill väl knappast någon dö för en rättfärdig; jo, för den gode kanske någon rentav vågar dö. Men Gud bevisar sin egen kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” Betydelsen ligger främst i att godhet även utgör en moralisk rätt. Många gånger kan man se moraliska argument även i domar t.ex. NJA 2011 s. 357 där HD lägger fast en nyanserad praxis som bättre överensstämmer med lagstiftarens ursprungliga intentioner men som samtidigt innebär en högst betydande strafflindring för åtskilliga fall t.ex. sänktes straffet i det fallet för den enskilde från 14 till fyra års fängelse. Underrätternas tidigare praxis hade vid tidpunkten för HD-avgörandet kännetecknats av rättfärdighet men inte av godhet. HD:s roll är att rätta till systemfel i rättssystemet men det måste även vara den enskilda domarens ansvar att agera utöver rättfärdigheten. 

Nyårsönskan: mer av godhet......

 

 

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se