Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Insynsfullmakt i vårdnadsmål

Norrköping Det är relativt vanligt förekommande att angående barns boende att förälder med ensam vårdnad om barnen erbjuder sig att lämna en fullmakt som skulle ge den andre föräldern rätt att få information rörande barnen från förskola, dagis och skola. Frågan är om ett sådant arrangemang kan vara lagligen grundat och därmed skall kunna verkställas.

I en dom från Nacka tingsrätten förordnade tingsrätten under punkt fyra i domslutet att P.S. skulle underteckna en fullmakt som ger D.Z. rätt att få information från förskola, dagis och skola. I ärendet är ostridigt att P.S. inte undertecknat någon fullmakt och att vad tingsrätten i dom förordnat om därmed har åsidosatts.

Någon fullmakt lämnade aldrig och D.Z. yrkade senare i en ansökan om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken av en dom meddelad av Nacka tingsrätt, att tingsrätten skulle förelägga P.S. att i enlighet med punkten 4 i domen underteckna en fullmakt som skulle ge honom rätt att få information från förskola, dagis och skola vid påföljd av vite 10 000 kr. D.Z. anförde till stöd för ansökan att P.S. trots upprepade uppmaningar inte undertecknat någon fullmakt och att han vid kontakt med förskolan nekats information om barnen.

P.S. bestred ansökan och anförde till stöd för sitt bestridande att hon via förskolorna gett D.Z. en muntlig fullmakt som innebar att han skulle få samma information om döttrarna som hon fick. P.S. anförde vidare att en muntlig fullmakt juridiskt är att likställa med en skriftlig fullmakt och att hon därmed uppfyllt sin skyldighet enligt domen.

Hovrätten anförde senare, att för att en domstol ska kunna besluta om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken krävs - såvitt nu är i fråga - att det domstolsförordnande som ansökan avser är eller, genom nödvändiga justeringar av de praktiska arrangemangen, kan bli verkställbart.

Utgångspunkten i ett mål om föräldraskap (vårdnad, boende och umgänge) är att domstolen endast får besluta om sådant som har stöd i lag och som går att verkställa. Detta gäller även om parterna sinsemellan skulle vara överens om en mer vittgående reglering av föräldraskapet (Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, uppl. 4, sid. 215 och JO beslut den 10 oktober 2013, dnr 6163-2012).

I det aktuella fallet har D.Z. ansökt om verkställighet av ett domstolsförordnande grundat på en partsgemensam överenskommelse. Enligt förordnandet ska P.S. [i egenskap av vårdnadshavare; hovrättens anm.] underteckna en fullmakt som ger D.Z. rätt att få information [rörande barnen; hovrättens anm.] från förskola, dagis och skola.

I 6 kap. 15 § fjärde stycket föräldrabalken finns bestämmelser som reglerar skyldigheten för en vårdnadshavare att lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget med bl.a. den förälder som inte har vårdnaden. Vid oenighet är det ytterst vårdnadshavaren som bestämmer vilka upplysningar som ska lämnas. Någon möjlighet att få vårdnadshavarens beslut överprövat finns inte. Upplysningsskyldigheten är inte sanktionerad på annat sätt än att en ovilja att lämna upplysningar ytterst kan få betydelse vid en omprövning av t.ex. vårdnadsfrågan (Sjösten, M., a.a., sid. 164 f. och Walin, G. m.fl., Föräldrabalken, Zeteo version den 1 januari 2014, 6 kap. 15 §). Det saknas alltså laglig grund för en domstol att, såsom skett i detta fall, förplikta den upplysningsskyldige föräldern att underteckna en fullmakt. Den omständigheten att parterna varit överens om att så skulle ske förändrar inte detta förhållande. Förordnandet i tingsrättens dom om skyldighet för P.S. att underteckna en fullmakt är följaktligen inte verkställbart. Tingsrättens verkställighetsbeslut ska därför upphävas och D.Z. verkställighetsansökan avslås.

Kommentar: en fullmakt är inget alternativ till gemensam vårdnad utan den förälder som har ensam vårdnad kan enkelt antingen vägra att underteckna fullmakten eller återkalla fullmakten vilket i praktiken innebär att den som inte har vårdnaden enkelt kan förvägras all insyn som gäller deras barn. En överenskommelse om insynsfullmakt kan aldrig verkställas, se vidare Sjösten, M., Vårdnad, boende och umgänge, 4 uppl., s. 164 och 215; Walin, G. m.fl., Föräldrabalken, Zeteo version den 1 januari 2014, 6 kap. 15 § samt  Justitieombudsmannens beslut den 10 oktober 2013, dnr 6163-2012.

Surrogatarrangemang erkänns i Sverige

Norrköping Ett svenskt sambopar genomförde ett surrogatarrangemang i Kalifornien, USA, med donerat ägg och spermier från mannen. En amerikansk domstol förklarade att den svenska kvinnan var barnets rättsliga mor. Enligt Högsta domstolen är det nödvändigt att erkänna domen för att tillgodose barnets rätt till privatliv och för att uppfylla principen om barnets bästa.

Surrogatarrangemang aktualiserar, som också lagstiftaren har konstaterat, flera komplicerade etiska och juridiska frågeställningar. Surrogatmoderskap är inte en tillåten metod för assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård. Det finns inte heller några lagregler som ger stöd för att erkänna sådana utländska domar på moderskap som förekommer i länder som tillåter surrogatarrangemang.

Vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet. Barn har också, som del i rätten till respekt för privatliv som regleras i Europakonventionen, rätt att få sin föräldrarelation och därmed sin identitet erkänd. En brist på ett sådant erkännande är till betydande nackdel för barnet i en mängd avseenden.

När det har etablerats en faktisk familjerelation mellan barnet och den i en utländsk dom utpekade modern, kan det enligt Högsta domstolen vara nödvändigt att erkänna den utländska domen trots att den person som anges som moder inte fött barnet och det saknas svenskt lagstöd för ett erkännande. Det förutsätter dock att barnets rättigheter inte kan tillgodoses på annat lämpligare sätt som också är förenligt med barnets bästa.

Det i målet aktuella barnet föddes 2015. Barnet har sedan dess vistats i Sverige och då huvudsakligen hos den i domen utpekade modern. Samboparet separerade våren 2016. Svensk domstol har fastställt att mannen är barnets far. Eftersom paret inte längre är sammanboende möjliggör inte adoptionsreglerna att de blir föräldrar tillsammans. Adoption är därför inte ett bra alternativ i denna situation. Det finns enligt Högsta domstolen inte heller i övrigt något sätt att tillgodose barnets rätt till privatliv och principen om barnets bästa, förutom att erkänna domen. Den amerikanska domen har därför erkänts i Sverige.

I ett särskilt tillägg konstaterar Högsta domstolen att erkännandet innebär att flera viktiga principer i svensk lagstiftning på området för assisterad befruktning får ge vika eller annars inte fullt ut kan upprätthållas och att följdfrågor uppkommer som inte kan hanteras inom ramen för en dom. Det finns därför anledning för lagstiftaren att utreda de frågor som aktualiseras.

Skickade faktura när förhållandet sprack

Norrköping Parterna hade en relation som tog slut i oktober förra året. Mannen hjälpte kvinnan med trädgårdsarbete och renoveringar på hennes fastighet utan att det reglerades genom avtal. 

I mars skickade mannen en faktura från sitt bolag till sin fd sambo med krav på 282 000 kronor för utfört arbete i bolagets namn. Hon vägrade betala och han instämde henne till tingsrätten med påståenden om muntligt avtal om arbeten på löpande räkning; alt. att han hade - som bolagets företrädare - befogad anledning att tro att ett avtal förelåg alt. att kvinnan skulle få en obehörig vinst eftersom hon fått arbetet utfört trots allt och fastigheten har stigit i värde under tiden arbetet pågick.

Tingsrätten anförde att muntligt avtal inte var styrkt då ord stod mot ord. Vidare anfördes att arbetet utfördes när paret hade ett kärleksförhållande och därmed föreligger ingen presumtion att sambon har utfört arbetet för bolagets räkning enbart med anledning av att han uppgett att så är fallet och att arbetet hade en anknytning till hans företag. Jfr även NJA 2001 s. 155 där det anfördes att ett arbete kan presumeras ha utförts av bolaget om en anställd uppger att det har utförts för bolagets räkning och arbetet har nära anknytning till bolagets näringsverksamhet. Men där var det fråga om köp av en segelbåt och köparen och säljaren hade inte något förhållande förutom det rent affärsmässiga avseende försäljningen. HD ansåg att säljaren hade sålt båten i sin yrkesmässiga verksamhet. Slutligen i fråga om obehörig vinst anfördes att bevisbördan ligger på sambon som inte förmådde styrka att han utfört arbetet i sin näringsverksamhet på grund av relationen till sin sambo.

Slutsatsen blir att om en kärleksrelation föreligger mellan två parter så kan inte den ena parten - utan avtal - begära ersättning av den andre för utförda arbeten.  

Ansvar för felparkeringsavgift

Norrköping En bil såldes mot full betalning till en person med falsk identitet som registrerades som bilens ägare. Därefter felparkerades bilen. Sedan säljaren på grund av köparens falska identitet på nytt registrerats som ägare var frågan i målet om säljaren skulle bli ansvarig för betalning av felparkeringsavgiften. Högsta domstolen har besvarat frågan med ett nej.

Enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift ska normalt den som är registrerad som ägare till ett fordon svara för felparkeringsavgifter, om inte ägaren har blivit frånhänd fordonet genom brott.

I det fall som Högsta domstolen nu har prövat hade en bilfirma sålt en bil till en person som utgav sig för att vara någon annan och som registrerades som ägare. Bilen felparkerades och parkeringsanmärkning utfärdades. Sedan den felaktiga registreringen tagits bort blev säljaren på nytt, utan egen medverkan, registrerad som bilens ägare och påförd felparkeringsavgiften. Säljaren invände att denne hade blivit frånhänd bilen genom brott.

Högsta domstolen uttalar sig i avgörandet om innebörden av uttrycken ”frånhänd genom brott” och ”ägare” i samband med ansvaret för en felparkeringsavgift. Domstolen kommer fram till att säljaren inte har blivit frånhänd bilen genom brott och inte på den grunden kan befrias från betalningsansvaret för felparkeringsavgiften. Däremot slår domstolen fast att det förhållandet att säljaren, utan ny överlåtelse av bilen, på nytt registrerats som ägare inte medför att säljaren också i ett fall som detta ska anses som ägare enligt lagen om felparkeringsavgift.

Säljaren behöver alltså enligt Högsta domstolen inte betala felparkeringsavgiften.

Ifrågasatt ingripande mot en banderoll på ett studentflak

Norrköping Elever på en gymnasieskola monterade en banderoll på ett studentflak. Banderollen hade texten ”#Metoo för kvinnor som försökt ligga sig till framgång men misslyckats”. En lärare på skolan ansåg att banderollen inte var förenlig med skolans värdegrund och beordrade eleverna att ta ned den. Frågan i JO:s ärende är om det var förenligt med elevernas yttrandefrihet. Texten på banderollen hade orsakat en hätsk stämning mot klassen, och det fanns en oro för klassens trygghet. Enligt JO får det därmed anses klart att det fanns en konkret risk för att banderollen skulle ha orsakat ordningsstörningar på skolan. JO har därför ingen invändning mot att skolan beordrade eleverna att ta ned banderollen.

 

 

DÖPTA RÄTTSFALL FRÅN HÖGSTA DOMSTOLEN

Norrköping Högsta domstolen benämner numera sina viktigare prejudikat med ett namn. Äldre prejudikat ges ibland en benämning när de omnämns i ett senare avgörande t.ex. ”Lustjakten Itaka” från 1945, ”Den förstörda semestern” från 1948, ”Smågrisarna” från 1959 samt ” Takt & Ton” från 1981. Benämningen är ett slags arbetsnamn som syftar till att, utöver målnummer och NJA-nummer, förenkla igenkännandet av och hänvisningar till rättsfallet. Benämningen finns i anslutning till respektive avgörande. En lista över alla namngivna avgöranden finns på HD:s hemsida.

Referat av Högsta domstolens domar, med referat av därtill hörande underrättsdomar, publiceras i Nytt Juridiskt Arkiv, (NJA). Till referaten hänvisas på följande sätt: NJA år sida, t.ex. NJA 2012 s. 277. Referaten publiceras i allmänhet ca 4 månader efter det att dom eller beslut har meddelats. När referatet har publicerats anges hänvisningen till NJA efter sammanfattningen av domens innehåll på den sida där avgörandena redovisas.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar