Logga in
Middagstips: Godaste Sensommarsalladen Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Jäv under middag

Norrköping En domare uttalande följande under en middag innan målet slutligen avgjordes.

P: ”Ja just det, du har målet med högskolefuskarna; eller ja påstådda högskolefuskarna.”

D: ”Ja påstådda får man ju säga” *skratt*

D: ”Nu har något ljushuvud [eller motsvarande uttryck] av försvararna kommit på att det är dubbel straffbarhet eftersom de kan bli avstängda från högskoleprovet [möjligen sa han högskolan] och de andra har hakat på.” *skratt*

P: ”Jag antar du bara skrattar för att invändningen var så kreativ och inte för att du tagit ställning i saken?”

D: ”Ja kreativ måste man ju säga att den var!” *skratt*

D: ”Sedan har alla tre varsin egen invändning så det kommer ju ta flera sidor att skriva bort.” *skratt*

 

Hovrätten anförde.

Hovrätten kan konstatera att en domare är jävig att handlägga mål under de förutsättningar som framgår av 4 kap. 13 § rättegångsbalken. Bestämmelsen omfattar tio punkter. Det är den tionde punkten, den så kallade generalklausulen, som är aktuell i detta fall. Enligt denna är en domare jävig att handlägga ett mål om någon särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i målet. Av betydelse för bedömningen av om jäv förelegat är även kravet på rätt till en rättvis rättegång (artikel 6 i Europakonventionen, jfr även den redan omnämnda bestämmelsen i 2 kap. 11 § regeringsformen och artiklarna 47 och 48 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna samt skäl 16 och artikel 4 i direktiv 2016/3431).

Varje invändning om jäv kan inte tas upp till prövning. Vill en part göra gällande jäv mot domare måste detta göras första gången som parten för talan i målet efter att ha fått kännedom om den jävsgrundande omständigheten. Underlåter parten det är rätten att framställa invändningen förfallen (se 4 kap. 14 § andra stycket rättegångsbalken).

I det yttrande över jävsinvändningarna som tingsrätten har lämnat till hovrätten har D förklarat att han inte känner till P. D har dock inte kunnat utesluta att han pratade med honom under juristklubbsmötet. Han känner emellertid inte igen att han skulle ha uttryckt sig på det sätt som återges i epostmeddelandet och tillbakavisar att han skulle ha raljerat på det sätt som meddelandet låter påskina eller att han redan vid tidpunkten för juristklubbsmötet skulle ha tagit ställning i sak. Däremot kommer han ihåg att han har gett uttryck för att det rimligtvis inte kan vara fråga om dubbelbestraffning för NN eftersom denne inte hade gjort högskoleprovet. Vid den del av huvudförhandlingen som ägde rum samma dag som juristklubbsmötet, eller möjligen dagen innan, påpekade han även för de tilltalade och de försvarare som var närvarande att de rimligen inte kunde hävda dubbelbestraffning. Frågan om dubbelbestraffning var emellertid inte enkel och krävde en omfattande utredning från rättens sida. Något ställningstagande i frågan gjorde han således inte förrän i samband med överläggningen i målet.

Mot bakgrund av Ds uppgifter finns det inte skäl för hovrätten att ingå i någon prövning av om han rent faktiskt hade tagit ställning till sakfrågorna i målet redan när juristklubbsmötet ägde rum. Utifrån hans inställning måste utgångspunkten
vara att han då inte hade tagit ställning till de frågor som tingsrätten skulle bedöma.

Det kan inte anses klarlagt att D har uttryckt sig exakt på det sätt som anges i epostmeddelandet. De omständigheter som redovisas i meddelandet är likväl förhållandevis detaljerade. Uppgifterna är därtill lämnade av en advokat som inte har
några egna intressen i målet. P har uppfattat uttalandena som så anmärkningsvärda att han på eget initiativ har kontaktat försvarare i målet. Sammantaget saknas därför skäl att ifrågasätta att D under samtalet gjorde uttalanden som hade den innebörd som redovisas i meddelandet.

Innebörden av uttalandena sträcker sig klart längre än ett översiktligt och allmänt omnämnande av målet. Innebörden av uttalandena är också tillräcklig för att väcka tvivel hos en objektiv betraktare om D opartiskhet. Uttalandena kan uppfattas som att han hade tagit ställning i frågor som han senare skulle bedöma i målet. Det har därmed förelegat en sådan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans opartiskhet. Hovrätten finner alltså att det har förelegat jäv vid
tingsrättens handläggning av målet.

 

Kommentar: när målet nu återförvisas uppgår kostnaden till över 10 mkr, vi har advokaternas kostnader på 7,1 mkr, åklagarens och polisens kostnader samt domstolens kostnader vilket torde uppgå till motsvarande beloppp. 

 

Nionde prickningen från Advokatsamfundet

Norrköping Advokaten anförde.

Det stämmer att han inte har överklagat i tid. Det stämmer också att han inte har svarat Advokatsamfundet i tid. Ärendet rörde två klienter och han har ingen förklaring till att han inte överklagade. Han har inte missat det med bara en dag, utan har missat det överhuvudtaget. Det rör sig om ett handläggningsfel från hans sida. Han har rutiner för bevakning av frister. Tidigare förlitade han sig mycket på minnet, men nu är han mer noggrann med att föra anteckningar och skriva upp datum. Han har inte tagit de tidigare disciplinära påföljderna för missade överklaganden med en klackspark, utan tycker att han säkerställt att det inte händer igen. Han uppfattar sig som ambitiös och lojal mot klienter. Men gentemot Advokatsamfundet har det uppstått en låsning. Det är ingen ursäkt men en förklaring. Han borde ha lärt sig av tidigare ärenden men det har varit mycket runt omkring. Han har stött på motgångar, haft för mycket att göra och fatt ett sjukdomsbesked vilket åtföljts av utredningar och behandlingar. Det har förstärkt låsningen. Planen var att ta det lugnt. Vad gäller sådant han själv har kunnat välja har han dragit ner, men han har varit igång hela tiden. Han skulle ta tag i detta när allt lugnat ner sig. Han ser att det är vansinnigt hanterat. Trots att han har misskött kontakterna med samfundet, har han under våren skött sina klienter. Han har kollegor som han diskuterar etik med men har inte med dem pratat om den här situationen. Under sommaren har han bearbetat sin svaghet. Det har inte handlat om nonchalans. Han har förstått att han har gjort fel.

Disciplinnämnden anförde.

Av utredningen framgår att NN inte har kommit in med överklagande i tid. Härigenom har han allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat. Vidare har NN, trots påminnelser, inte kommit in med begärt yttrande till Advokatsamfundet. Också härigenom har han allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat. Nämnden konstaterar att NN vid flera tillfällen tidigare har gjort sig skyldig till allvarliga brott mot god advokatsed både vad gäller underlåtenheten att fullgöra vad som åligger honom i fråga om att överklaga och underlåtenheten att komma in med begärda yttranden till Advokatsamfundet.

Mot ovan nämnda bakgrund kan ifrågasättas om inte omständigheterna är synnerligen försvårande, något som skulle föranleda uteslutning.

Nämnden stannar dock vid att detta mycket stränga krav för uteslutning inte fullt ut är uppfyllt. Särskilda skäl att ålägga straffavgift föreligger. Straffavgiften bör bestämmas till högsta möjliga belopp. Nämnden tilldelar därför NN varning enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken och ålägger honom enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken att betala straffavgift till Advokatsamfundet med femtiotusen (50 000) kr.

70-åring får fängelse

Norrköping
Åklagaren har väckt åtal mot en kvinna i 70-årsåldern för mord. Enligt åtalet har kvinnan i Lysekil i april 2019 berövat sin make livet. Tingsrätten har dömt kvinnan för dråp till fängelse i två år.

På kvällen den 5 april 2019 skar kvinnan sin make i handleden med en kniv. Efteråt skar hon sig själv i motsvarande handled med samma kniv. Makarna hittades på morgonen den 6 april 2019 av personal från hemtjänsten. Mannen var avliden och kvinnan var medtagen, men vid liv. Kvinnan har erkänt att det var hon som berövade maken livet. Kvinnan har berättat att hon och maken tillsammans hade planerat att ta sina liv ihop.

Åklagaren har gjort gällande att mannen inte ville dö eller att han i vart fall inte var vid sina sinnens fulla bruk för att kunna uttrycka en sådan vilja. Till stöd för detta har åklagaren bl.a. åberopat sjukhusjournaler och flera vittnen, vilka alla var personal inom socialtjänsten eller vården. Den åberopade bevisningen är enligt tingsrätten dock inte tillräcklig för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att det gått till på något annat sätt än det som kvinnan har berättat om. Kvinnans uppgifter ska därmed läggas till grund för åtalet.

Tingsrätten bedömer att gärningen, där kvinnan tillgodosett sin makes egen önskan om att dö, har varit mindre grov. Det innebär att gärningen ska bedömas som dråp och inte som mord.

Fängelse dagen efter rattfyllan

Norrköping En person greps på söndagen med misstanke om grovt rattfylleri, redan på måndag eftermiddag dömdes han för brottet i tingsrätten. Tingsrätten som fick in målet på förmiddagen satte ut målet direkt på eftermiddagen. Domaren anger själv:

"Kl. 16.10 idag avkunnade jag en dom avseende grovt rattfylleri med påföljd fängelse en månad. Det speciella med målet var att körningen ägde rum igår morse kl. 05.43. - Det är ovanligt med så snabb lagföring men beträffande vissa typer av brottslighet fungerar det ibland."

 

Ägarens egen arbetsinsats ska beaktas vid värdering

Norrköping En kvinna drev restaurangrörelse i en pizzeria. Hon sades upp från den lokal där rörelsen drevs vilket ledde till att pizzerian fick läggas ned. Hon krävde då ersättning för rörelsens värde. Hyresvärden menade att hennes egen arbetsinsats skulle beaktas vid beräkningen och ville därför inte betala mer än lagens minimiersättning.

En kvinna drev en pizzeria i form av enskild näringsverksamhet i en hyrd lokal. Med anledning av saneringsarbeten på fastigheten aviserade hyresvärden att byggnaden skulle rivas. Hyresavtalet sades därför upp. Till följd av uppsägningen lades pizzerian ned.

Kvinnan krävde att hyresvärden skulle ersätta henne för rörelseskada. Skadan skulle enligt kvinnan bestämmas enligt den s.k. avkastningsvärdemetoden till ett belopp motsvarade rörelsens värde, eller drygt 300 000 kr. Något avdrag för fiktiva lönekostnader för eget arbete skulle enligt henne inte göras vid beräkningen. Hyresvärden menade att lönekostnaderna skulle beaktas och ville inte betala mer än den minsta ersättning som kan utgå vilket i detta fall var cirka 65 000 kr.

Högsta domstolen kom fram till att resultatet vid beräkning av en rörelses värde enligt avkastningsvärdemetoden ska belastas med värdet av ägarens arbetsinsats. Kvinnan fick därför enbart minimiersättningen motsvarande en årshyra.

Högsta domstolen anger i avgörandet ett par sätt för hyresgästen att undvika de behandlade olägenheterna. Genom att använda en metod som ger stöd för att det skulle finnas ett överlåtelsevärde i rörelsen kan ersättning utgå utöver minimiersättning. Ett annat sätt för hyresgästen att få ersättning kan vara att, vid sidan av ersättning för rörelseskada, yrka ersättning för personlig inkomstförlust.

 

Ett barn ska inte överflyttas till sin pappa i Belgien

Norrköping En svensk kvinna som flyttade till Belgien fick där ett barn i juni 2015 tillsammans med en belgisk man. I januari 2018 åkte kvinnan och barnet till Sverige för att vistas här. I december 2018 ansåg mannen att kvinnan olovligen höll kvar barnet i Sverige och ansökte om att barnet skulle överflyttas till honom. Högsta domstolen har funnit att barnet i december 2018 hade hemvist i Sverige och har därför avslagit ansökan.

Sverige och Belgien är anslutna till Haagkonventionen som innehåller bestämmelser som ska se till att återföra ett barn till en förälder när den andra föräldern olovligen för bort eller håller kvar barnet i ett annat land. Inom EU finns det dessutom kompletterande regler i den s.k. Bryssel II-förordningen.

En ansökan om överflyttande kan bifallas endast om barnet omedelbart före det påstådda olovliga bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i den stat till vilken återlämnande begärs. Begreppet hemvist tar sikte på rent faktiska förhållanden och utgörs av den plats som avspeglar var barnet är integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Vilka omständigheter som är relevanta varierar beroende på barnets ålder. När det gäller ett litet barn är det framför allt familjeförhållandena som är relevanta och som fastställs av den eller de personer som barnet bor tillsammans med och som rent faktiskt tar hand om barnet och sörjer för dess omvårdnad.

Barnet, som kom till Sverige när det var två och ett halvt år, hade vistats här i cirka elva månader då pappan gjorde gällande att mamman olovligen höll kvar barnet. Det är en förhållandevis lång tid för ett så litet barn. Mamman och barnet hade under 2018 varit i Belgien vid några tillfällen, men det hade varit fråga om kortare vistelser. Senaste gången var i september 2018. Barnet gick i svensk förskola sedan augusti 2018. Pappan hade inte vid något tillfälle under 2018 ensam haft ansvaret för barnet. Barnet hade under hela sitt liv bott tillsammans med mamman som var den som rent faktiskt hade haft ansvaret för barnet och huvudsakligen sörjt för dess omvårdnad, särskilt under 2018.

Högsta domstolen anser att i mitten av december 2018 var Sverige den plats där barnet var integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Barnet hade således vid den tidpunkten hemvist i Sverige. Högsta domstolen avslår därför ansökan om överflyttning.

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar