Logga in
Logga ut
När vardagen gör entré igen Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Kan Sharia tillämpas i Sverige?

Statshotellet i Västerås

Sharia har blivit ett hett ämne i debatten om huruvida Islam är förenligt med den moderna värld vi idag säger oss leva i eller ej. De samhällen där Islam är den dominerande religionen uppmanas att lägga Sharian bakom sig om de vill bli accepterade medlemmar i det internationella samfundet.

Sharialagarna är till stor del baserade på Koranen men också på sunna – dvs. profeten Muhammeds vanor och religiösa handlingar samt haditherna. Haditherna är dokumenterade berättelser om profeten Muhammeds undervisning och handlingar. De finns inte nedskrivna i Koranen utan är insamlade av profetens närmaste följeslagare och familjemedlemmar. Det finns flera olika tolkningar av Sharia, i t.ex. Saudiarabien och Iran är Sharia officiell lag. I Egypten, som är ett mer sekulärt muslimskt land, används Sharia som en källa för lagstiftningen. Detta innebär att tolkningarna kan variera kraftigt från land till land.

Många av de familjerättsliga Sharialagarna slår ej lika för män och kvinnor, som exempel kan nämnas att kvinnor inte får gifta sig med icke-muslimska män, medan män får gifta sig med vilken kvinna som helst – oavsett trosbehörighet, mannens ovillkorliga rätt till skilsmässa samt mannens rätt att gifta sig med flera fruar. Dessa olikheter inför lagen har fått många att reagera – bör inte den religiösa lagen anpassa sig till den moderna världens behov och krav på jämställdhet? Men kan Sharia med sin status som en oföränderlig rättskälla, ändå bevara sitt anseende som rättesnöre för muslimer världen över?

Enligt många av de muslimska modernister samt muslimska feminister världen över är det hög tid att rensa bort de delar av Sharia som ej är förenliga med dagens samhälle och hög tid att öppna upp en väg för nytolkning och modernisering av Sharia. Detta utan att för den sakens skull blint följa den västerländska modellen som om den vore det enda tänkbara.

Sharia har i vissa specifika situationer tillämpats i Sverige i fall där parterna har koppling till islamisk rätt. Hovrätten (RH 1993:116) har t.ex. ansett att det finns övervägande skäl att i fråga om underhållsbidrag till make tillämpa lagen i det land där den underhållsberättigade maken har hemvist. I målet om underhållsbidrag och mahr (brudpenning) till en make bosatt i Israel har detta prövats enligt lagen i Israel, eftersom den underhållsberättigade hade hemvist där. I detta fall skedde prövningen enligt 1917 års Ottomanska familjelagstiftning (Ottoman Family Law) som bedömdes gälla för muslimer i Israel. En sådan regel har som följd att underhållsfrågan i princip alltid bedöms med hänsyn tagen till värderingar, levnadsförhållanden och sociala förmåner i det aktuella landet (i det här fallet Israel). Regeln är lättillämpad och den kan utan olägenhet användas även i det fall då inte någon av makarna längre bor kvar i det land där de senast haft gemensamt hemvist. Av hovrättens ställningstagande följer att israelisk lag skall tillämpas på underhållsfrågan. Med hänsyn till vad som framkommit om institutet mahr har samma lagval gjorts i denna fråga. Den omständigheten att mahr är ett så kallat typfrämmande rättsinstitut har inte hindrat svensk domstol att tillämpa institutet utan hinder av reglerna om ordre public.

I ett annat mål har Hovrätten (RH 1993:116) på grund av parternas anknytning till Iran, där båda parterna hade medborgarskap och på hur äktenskapet ingåtts, funnit att iransk rätt skulle tillämpas i fråga om mahr.

Får man utan samtycke publicera från Facebook?

Norrköping Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om det var tillåtet enligt upphovsrättslagen för en tidning att på sin webbplats publicera fotografier som tidningen hade hämtat från en Facebook-sida. Domstolen har funnit att publiceringen var tillåten eftersom den skedde i samband med rapporteringen av en aktuell händelse.

Inför valet av en partiledare år 2015 publicerade Dagens Nyheter (DN) en artikel på sin webbplats DN.se och återgav där tio fotografier som hade hämtats från en persons Facebook-sida. DN återgav även fem av fotografierna via Twitter. Fotografierna skildrade bl.a. partiledarkandidaten vid ett militärfordon under en resa i Israel. DN publicerade fotografierna utan att fråga rättighetshavaren till fotografierna (i det här fallet personen som hade Facebook-sidan) om tillstånd. Rättighetshavaren väckte därför talan mot DN och krävde ersättning enligt upphovsrättslagen för publiceringarna av fotografierna.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att DN:s publiceringar har skett i enlighet med de bestämmelser i upphovsrättslagen och EU-rätten som, under vissa förutsättningar, ger rätt att i en tidning återge fotografier i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. Domstolen har vidare bedömt att denna rätt även omfattar digitala publikationer, i detta fall DN.se och DN via Twitter. En av förutsättningarna för att DN:s publiceringar skulle vara tillåtna var att fotografierna lovligen hade offentliggjorts innan DN:s publiceringar. I den frågan kom domstolen fram till att fotografierna tidigare var lovligen offentliggjorda, eftersom rättighetshavaren själv hade laddat upp fotografierna på Facebook på ett sådant sätt att de gjorts tillgängliga för ett stort och obestämt antal personer. En annan förutsättning för att publiceringarna skulle vara tillåtna var att de skedde i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. I denna del har domstolen fäst vikt vid att det mot bakgrund av den pågående Mellanösternkonflikten fanns ett informationsintresse för att partiledarkandidaten förekom på bl.a. ett fotografi vid ett militärfordon i Israel. Domstolen har därför kommit fram till att DN inte är skyldigt att ersätta rättighetshavaren för publiceringarna av fotografierna.

Festerna var otillbörliga

Norrköping Föreningen Svenska Tonsättare (FST) höll 2012 sin årliga julmiddag på Stockholm Waterfront Congress Centre och 2013 på Winterviken. Föreningen Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP) höll
2012–2014 sina årliga vårfester på Grand Hôtel. Som gäster vid de olika tillställningarna närvarade bl.a. företrädare för två myndigheter, Statens musikverk och Statens kulturråd. Hovrätten har dömt företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. Tre myndighetsföreträdare har samtidigt dömts för mutbrott och tagande av muta.

De nu dömda personerna åtalades vid tingsrätten för bestickning och givande av muta respektive mutbrott och tagande av muta. Enligt åtalet hade myndighetsföreträdarna genom att närvara vid julmiddagarna och vårfesterna tagit emot otillbörliga förmåner och därför gjort sig skyldiga till de åtalade brotten. Tingsrätten ogillade åtalet. Enligt tingsrätten hade det varit motiverat för myndigheterna att närvara vid tillställningarna för att kunna följa det som händer på musikområdet. Tingsrätten tog vid sin bedömning hänsyn till bl.a. att tillställningarna varit branschträffar med stor och bred närvaro.

Åklagaren överklagade tingsrättens dom. Hovrätten ändrar nu domen och dömer företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. De tre myndighetsföreträdarna, däribland en tidigare generaldirektör för Statens musikverk, döms för mutbrott och tagande av muta.

I domen tar hovrätten bl.a. fasta på att Statens musikverk och Statens kulturråd har i uppdrag att fördela statsbidrag inom kulturområdet. Till skillnad från tingsrätten gör hovrätten bedömningen att myndigheternas bidrags- tilldelning utgör myndighetsutövning och att de tilltalade myndighetsföreträdarna har haft tjänsteställningar med särskilt höga krav på integritetsskydd. Enligt hovrätten har därför utrymmet för dem att ta emot förmåner varit mycket begränsat. Hovrätten anser att värdet av tillställningarna överstiger vad som är normal representation och att det inte kan ses som en naturlig del i deras arbete att bli bjudna på dessa.

Sammantaget anser hovrätten att förmånerna varit otillbörliga. De tilltalade döms därför för de åtalade brotten till böter. Samtidigt åläggs de två föreningarna företagsbot.

Friar från rattfylleri, hade tvilling

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska fällas till ansvar för rattfylleri, 4 § första stycket trafikbrottslagen (1951:649), enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har kört moped efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,19 promille. Det hände den 21 juli 2016 på Mellangården, Linköping, Linköpings kommun. NN begick gärningen med uppsåt.

NN invände.

Att det var hans tvillingbroder som kört mopeden.

Tingsrätten fällde men hovrätten friade med följande.

Det händelseförlopp som NN har redogjort för är i sig inte osannolikt, även om det naturligtvis förutsätter att vissa tillfälligheter sammanföll. Om det gick till på det sätt som NN beskrivit är det dock naturligt att polismännen uppfattade situationen som sådan att det måste ha varit NN som körde mopeden. Polismännen måste emellertid anses ha redogjort för en kortare tidslucka, där det i och för sig fanns utrymme för NN att byta plats med sin bror invid mopeden. För hovrätten framstår det inte heller som särskilt sannolikt att såväl vittne 1 som vittne 2 och vittne 3 medvetet skulle lämna felaktiga uppgifter inför rätten. Vid en samlad bedömning av bevisningen finner hovrätten det inte styrkt att NN gjort sig skyldig till rattfylleri. Han ska därför frikännas.

 

Kallade hovrätten korrupt

Norrköping I ett hyresmål har klaganden tilltalat och hänvisat domaren vid hovrätten som "din korrupta hora", "hovrättens korrupta horor", "Svea hovrätts korrupta horor" och "hovrättens korrupta jäviga horor". Han har fått tillfälle att yttra sig över om uttalandena är otillbörliga och om han därmed ska dömas till penningböter i anledning av detta, men har inte avhörts i frågan.

Hovrätten anförde.

Den som i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt döms till penningböter (se 9 kap. 5 § rättegångsbalken). NN har genom vad som citerats ovan uttalat sig otillbörligt i rättegångsskrift. Han ska därför dömas till penningböter. Med hänsyn till att uttalandena skett vid upprepade tillfällen bestäms bötesbeloppet till 2 000 kr.

 

 

Friades av en Norgehistoria i tingsrätten

Norrköping NN har olovligen använt alprazolam som är narkotika. Det hände den 19 september 2017 i XX eller en tid dessförinnaa på annan plats i landet. NN begick gärningen med uppsåt och friades i tingsrätten med fälldes i hovrätten för ringa narkotikabrott.

NN invände att han tagit narkotikan i Norge. I Norge blev han bjuden på någet som han då inte visste var narkotika. Analysresultat visade senare att det var alprazelam, så det måste ha varit alprazolam. Tingsrätten anförde att hans redogörelse inte är så pass osannolik att den helt kan lämnas utan avseende och friade.

Hovrätten anförde.

Det är klarlagt att NN vid kontroll hade alprazolam, som är narkotika, i kroppen. I frågan om han som han påstått, intagit narkotikan i Norge, eller om intaget, som åklagaren påstått i gämingsbeskrivningen, skett i Sverige, gör hovrätten följande överväganden. NNs berättelse om den påstådda norgeresan är påfallande innehållslös. Han har inte lämnat några konkreta uppgifter om resväg, sällskap eller platser. NNs uppgifter om norgeresan framstår som en efterhandskonstruktion och är sådana att hovrätten bortser från dem vid bedömningen av vad som är bevisat. Enligt hovrättens bedömning är det med tillräcklig_grad av säkerhet bevisat att NN uppsåtligen intagit narkotika i enlighet med vad som åklagaren påstått i gämingsbeskrivningen.

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar