Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Köpare förlorar mot mäklare

Norrköping Följande är ostridigt mellan parterna.

Den 21 mars 2015 förvärvade V bostadsrätten till lägenhet nr 01402 (Bostadsrätten) i bostadsrättsföreningen Städet i Helsingborg (Föreningen). Köpeskillingen uppgick till 1 875 000 kr och tillträde ägde rum den 29 april 2015. Bostadsrätten utgörs av 56 kvm boarea och 25 kvm biarea som i den ekonomiska planen är klassad som förråd.

Bostadsrätten förmedlades av K som fram till hösten år 2016 var fastighetsmäklare vid X Fastighetsförmedling i Helsingborg.

Säljarna, varav den ena vid tidpunkten för försäljningen var styrelsemedlem i Föreningen, hade fram till överlåtelsen använt hela Bostadsrättens area som bostad. Förrådet om 25 kvm har använts som sovrum, entré, hall och klädkammare av såväl de tidigare ägarna av Bostadsrätten som av V.

I objektbeskrivningen, i prospektet, som V och övriga spekulanter fått ta del av vid visningen lämnades följande beskrivning avseende Bostadsrättens storlek: ”2 rum och kök. Enligt mäklarbilden 1 rum och kök. Boarea ca 81 kvm”. Under rubriken ”Övrigt” framgick vidare: ”Enligt mäklarbilden från SBC är lägenhetens boarea 56 kvm och lägenheten har 1 rum och kök. Hallen, förrådet och sovrummet klassas alla som förråd och är därför inte inräknat i boarean”.

I § 14 i överlåtelseavtalet finns en särskild skrivning beträffande Bostadsrättens boarea. Bestämmelsen lyder: ”Köparen är upplyst om att bostadens boyta enligt ekonomisk plan är 56 kvadratmeter och 1 rum och kök. Övrig biyta anses vara ett förråd om 25 kvadratmeter”.

Den 12 augusti 2015 blev V kontaktad av Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) som representerade Föreningen. I brevet informerade SBC V om att lägenheten utgörs av en boyta om 56 kvm samt ett tillhörande förråd om 25 kvm och att det följer av bostadsrättslagen (1991:614) att en bostadsrättsinnehavare inte får använda lägenheten för något annat ändamål än det avsedda. SBC uppgav vidare att det kommit till styrelsens kännedom att V, utan tillstånd från Föreningens styrelse, använde förrådet som bostad. SBC hänvisade därefter till att det enligt plan och bygglagen krävs bygglov för att ta i anspråk eller inreda en byggnad helt eller delvis för väsentligen annat ändamål än det för vilket bygglov har lämnats och att tillstånd från föreningen att bruka förrådet som boende därför inte skulle kunna lämnas. V uppmanades slutligen att vidta rättelse genom att utan dröjsmål upphöra brukandet av förrådet som bostad vid äventyr av att nyttjanderätten till bostadsrätten skulle kunna förverkas. Föreningen skulle även vara berättigad att säga upp V för avflyttning. Samma dag som V mottog skrivelsen från SBC ringde han K.

Den 16 mars 2016 skickade V, genom sitt dåvarande ombud C, ett kravbrev till X Fastighetsförmedling enligt vilket han framställde skadeståndskrav mot K om 600 000 kr. K har godtagit att detta utgör en reklamation. Parterna är oeniga om huruvida Ks förmedling, särskilt den information som lämnats i samband med försäljningen av Bostadsrätten, har orsakat V ekonomisk skada om 550 000 kr. Parterna är även oeniga om huruvida V har reklamerat Ks mäklaruppdrag under telefonsamtalet den 12 augusti 2015 samt om reklamationen i annat fall har skett inom skälig tid.

Tingsrätten anförde (i vilket hovrätten instämde).

V har gjort gällande att han reklamerade den 12 augusti 2015 genom att ringa K. V har berättat att han pratade med K efter det att han fått besked om att han inte fick nyttja den fulla arean som bostad. K har instämt i att V på telefon hade kontakt med honom i mitten av augusti med anledning av SBC:s skrivelse men har invänt att det vid samtalet inte framfördes någon reklamation.

V har bevisbördan för att reklamation har skett. Såväl V som K har lämnat kortfattade och tämligen oprecisa uppgifter om vad som sades under telefonsamtalet den 12 augusti 2015. Varken av förhören eller av övrig bevisning har det framkommit att det genom telefonsamtalet framfördes någon reklamation. Det är således inte mot Ks bestridande visat att V reklamerade den 12 augusti 2015. Tingsrätten utgår därför från att reklamation har skett först den 16 mars 2016, vilket har godtagits av K.

Har V reklamerat inom skälig tid? Efter SBC:s skrivelse den 12 augusti 2015 måste det stått klart för V att han inte fick nyttja hela Bostadsrätten som bostad. Med hänsyn härtill, och med beaktande av Vs ståndpunkt att reklamation skulle ha framförts redan den 12 augusti 2015, framgår att han då borde ha insett att K kunde ha lämnat felaktig eller ofullständig information om begränsningarna i nyttjanderätten av Bostadsrätten och att det innebar skada för honom.

V reklamerade dock först den 16 mars 2016, dvs. drygt sju månader senare. I jämförelse med praxis och med beaktande av att fyra och en halv månader i litteraturen ansetts vara en väl generös reklamationsfrist får en reklamation efter sju månader anses ha skett för sent, om det inte framkommer särskilda omständigheter. K hänvisade vid samtalet den 12 augusti 2015 till de uppgifter som Föreningen tidigare lämnat, vilket medförde att V i första hand vände sig mot Föreningen. Detta är en sådan särskild omständighet som leder till att reklamationsfristen förlängs. Reklamationsfristen kan emellertid inte, enbart av denna anledning, anses vara så lång som sju månader. V har inte åberopat några andra särskilda omständigheter som gör att en så pass lång reklamationsfrist som sju månader bör godtas. Han kan således inte anses ha reklamerat inom skälig tid. Eftersom V inte har reklamerat inom skälig tid har han förlorat sin rätt att föra talan om skadestånd enligt fastighetsmäklarlagen mot K. V talan ska därför ogillas.

 

Rockydomen

Norrköping Tingsrätten dömer alla tre för misshandel till villkorlig dom. Tingsrätten konstaterar att det inte förelegat någon nödvärnssituation och att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar. Det är dock inte bevisat att de slagit målsäganden i huvudet med en flaska eller i övrigt misshandlat honom med hela eller trasiga flaskor. Målsäganden får skadestånd för kränkning och sveda och värk, men med lägre belopp än han begärt. De tilltalade ska, var och en utifrån sin ekonomiska förmåga, betala tillbaka statens kostnader för offentliga försvarare och målsägandebiträde.

De tilltalade har gjort en invändning om nödvärn. Mot bakgrund av uppgifter från två vittnen anser tingsrätten det klarlagt att det inte funnits något påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp som gett de tilltalade rätt att använda våld. Någon nödvärnssituation har alltså inte förelegat. Inte heller kan de tilltalade ha uppfattat det så.

Tingsrätten anser att det är bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar när han låg ned. Artisten har därutöver kastat målsäganden till marken och stampat honom på armen. Det är inte bevisat att artisten agerat tillsammans och i samförstånd med de två övriga och han döms därför bara för sitt eget agerande. De två andra har dock agerat tillsammans och i samförstånd.

Målsäganden har berättat att han i ett inledande skede fick ett slag i bakhuvudet med en glasflaska. Utredningen i denna del går åt olika håll. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att det inte är bevisat att någon av de tilltalade utdelat något sådant slag.

Tingsrätten anser att det är bevisat att målsäganden tillfogats skärskador på armarna någon gång i samband med sammanstötningen med de tilltalade men att det inte gått att klarlägga exakt hur han fått dem och av vem. Det är inte bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med hela eller trasiga flaskor. I den delen tar tingsrätten bl.a. fasta på att det på stillbilder från en mobilfilm syns att de tilltalade inte håller något i händerna i detta skede av misshandeln.

Tingsrätten anser att det funnits både försvårande och förmildrande omständigheter vid misshandeln. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att misshandeln inte varit av så allvarligt slag att fängelse måste övervägas som påföljd i första hand. Påföljden bestäms därför till villkorlig dom. Eftersom det inte funnits tillräckliga skäl att döma till fängelse ska det inte heller övervägas att förena den villkorliga domen med samhällstjänst. Med hänsyn till att de tilltalade varit frihetsberövade i 31 dagar ska, i enlighet med HD:s praxis, den villkorliga domen inte förenas med böter.

Dom om regaliestöld i Strängnäs

Norrköping Svea hovrätt har fastställt den dom från Attunda tingsrätt där en man dömdes för grov stöld i Strängnäs domkyrka av begravningsregalier för Karl IX och hans hustru drottning Kristina. De stulna regalierna har värderats till 65 miljoner kronor. I februari i år dömde Eskilstuna tingsrätt en annan man för samma stöld.

Attunda tingsrätt dömde i det nu aktuella målet mannen, som helt förnekade inblandning i stölden, till tre års fängelse. Straffet sattes lägre än det egentliga straffvärdet eftersom mannen dels nyligen dömts till ett flerårigt fängelsestraff för annan brottslighet, dels bidragit till att föremålen kunde återfinnas. Hovrätten har nu gjort samma bedömning som tingsrätten.

Stáňa godkänns som förnamn

Norrköping Skatteverket anförde i kammarrätten.

Skatteverket yrkar att namnet Stáňa nte ska godkännas som förnamn och anför bl.a. följande. Svenska är huvudspråk i Sverige och ska användas av bl.a. svenska domstolar och myndigheter enligt 10 § språklagen (2009:600). Varken i språklagen eller i lagen (2016:1013) om personnamn finns det anvisningar om vilka tecken som får användas i personnamn. I viss utsträckning kan Skatteverket registrera ett namn med tecken utöver de som förekommer i det svenska alfabetet, nämligen de specialtecken som följer av den internationella teckenstandarden ISO 8859/1 och därmed har stöd i systemet. Detta bör dock uppfattas som en service och inte utgöra ett krav enligt författning. De tecken som inte ryms i ISO 8859/1 har inte stöd i systemet och kan därför inte användas. Om ett sådant tecken ändå skulle godkännas kan det inte återges korrekt, vilket kan medföra problem för den enskilde och skapa osäkerhet i samhället kring personens namn.

Kammarrätten avslog överklagande och instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Enligt förvaltningsrätten kan inte namnet Stáňa  anses väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära namnet. Det kan inte heller anses olämpligt som förnamn av någon annan anledning. Det finns därmed inget hinder mot att godkänna XXs ansökan. Överklagandet ska därför bifallas.

 

Bostadsbidrag vid månggifte

Norrköping Månggifte är förbjudet i Sverige, men accepteras om det ingåtts i ett land där det är lagligt. Det svenska socialförsäkrings- och pensionssystemet är dock inte anpassat för polygama familjer. Hur ska man se på situationen när makar i polygama äktenskap är folkbokförd på olika adresser vid ansökan om bostadsbidrag? 

Kammarrätten anförde i praktiken en presumtion för samlevnad inom äktenskap och maken ska styrka att hen är ensamstående. Enbart folkbokföring räcker inte enligt kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att ta upp makans överklagande och meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen kommer att fokusera på tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag när makar i ett polygamt äktenskap är folkbokförda på skilda adresser.

 

Sov under förhandling

Norrköping Migrationsverket beslutade i juli 2017 att bl.a. avslå klagandens ansökan om asyl och att utvisa honom.

Klaganden överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och begärde bl.a. att det skulle hållas en muntlig förhandling i målet. Migrationsdomstolen höll en muntlig förhandling där klaganden berättade om sina asylskäl.

Målet i migrationsdomstolen avgjordes av en lagfaren domare och tre nämndemän. Domstolen avslog överklagandet i dom den 10 maj 2019. Den huvudsakliga motiveringen vad gällde klagandens skyddsskäl var att det fanns tillförlitlighetsbrister i hans asylberättelse. En av nämndemännen var skiljaktig och ansåg att klaganden framfört skyddsskäl som medförde att han skulle beviljas uppehållstillstånd som flykting.

Klaganden yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd, flyktuigstatusförklaring och resedokument, i andra hand uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring, i tredje hand uppehållstillstånd på grund av att ett återsändande av honom till hemlandet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande och i fjärde hand att målet ska återförvisas till migrationsdomstolen för förnyad handläggning. Till stöd för sitt yrkande om återförvisning anför han att en av nämndemännen sov under förhandlingen. Klaganden åberopar skrivelser från sin behandlande psykolog och sin före detta gode man vilka närvarade vid förhandlingen. I skrivelserna anför de bl.a. att de observerade att en av nämndemännen somnade till vid flera tillfällen under förhandlingen, både före och efter pausen.

Migrationsöverdomstolen anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande. Klaganden begärde muntlig förhandling i migrationsdomstolen och domstolen ansåg att det fanns behov av en sådan förhandling. (Jfr 16 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen [2005:716] och MIG 2009:30.).

Migrationsöverdomstolen anser att det inte finns skäl att ifrågasätta de uppgifter som har lämnats om händelseförloppet vid migrationsdomstolens muntliga förhandling.

Med hänsyn till det som kommit fram ska migrationsdomstolens dom undanröjas, utom vad gäller ersättning till det offentliga biträdet och beslutet om sekretess, och målet visas åter till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall
  • Mest lästa bloggar
Fotbollsbloggen
Fotbollsbloggen

Bloggar

Sportbloggar