Logga in
Lutfiskens dag Löfsveds Valdemarsviksblogg Löfsveds Valdemarsviksblogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Krav på resenärerna i kollektivtrafiken

Norrköping NN reste med kollektiv persontrafik i SL:s regi den 6 mars 2017. Han scannade sitt accesskort med s.k. reskassa vid spärrarna, varpå spärrarna öppnades och han passerade. I samband med det pep spärrarna. Vid en senare biljettkontroll upptäcktes att NN inte hade någon giltig biljett registrerad på sitt kort eftersom det inte fanns tillräckligt med reskassa på kortet. En tilläggsavgift om 1 560 kr utfärdades. 

Frågan i målet är var om NN:s avsaknad av giltig biljett var ursäktlig. Och om det är fallet, är frågan om NN på grund av avtal mellan honom och SL ändå är skyldig att betala avgiften. Skäl som kan anföras av vem som helst, tex. att man har tappat färdbiljetten, är normalt inte att anse som en godtagbar ursäkt. Som utgångspunkt accepteras inte heller en uppgift att resenären har misstagit sig på färdmålet och därför löst biljett till lägre avgift som en tillfredställande förklaring. Det krävs alltså normalt att resenären försäkrar sig om biljettavgiftens storlek innan han eller hon påbörjar resan.  Detta har ansetts innebära att om en resenär har gjort vad som kan krävas för att försäkra sig om att biljetten gäller, får en avsaknad av giltig biljett anses vara ursäktlig.

Tilläggsavgift får inte tas ut om avsaknaden av giltig biljett är ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet. Detta framgår av 2 § lagen (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik.

Hovrätten anförde.

Med utgångspunkt i det ansvar som den enskilda resenären har för att försäkra sig om att biljetten är giltig samt skyldigheten att såväl inneha som bevara ett färdbevis under en resa, får enligt hovrättens mening den tekniska lösningen för ett sådant accesskort som NN reste med anses godtagbar. I det avseendet beaktar hovrätten att en resenär som reser med ett accesskort med reskassa bör känna till vilket belopp han eller hon senast laddade kortet med och vidare ha en uppfattning om i vilken omfattning kortet därefter är använt. Det måste också vara resenärens ansvar att känna till grundinställningen för ett sådant kort. Som SL framhållit finns det också flera sätt att kontrollera ett saldo, för såväl ett eget som ett lånat accesskort med reskassa, bl.a. genom att scanna kortet i en biljettautomat.

Mot bakgrnnd av det anförda finner hovrätten att NNs avsaknad av en giltig biljett inte kan anses ursäktlig. Han ska därför förpliktas att betala tilläggsavgiften.

Nu ska Högsta domstolen pröva frågan!

 

 

Barnpornografiska bilder i faderns dator

Norrköping I mål har modern polisanmält fadern för misshandel av henne själv samt för barnpornografibrott.

Målet rör parternas 1-åriga son. I socialnämndens utredning beaktas moderns rädsla för att fadern är pedofil och utredaren resonerar utifrån vad det kan innebära att han tittar på barnpornografi. I datamaterial, som inlämnats till polisen och som enligt modern tillhör fadern, har barnpornografiska bilder hittats. I socialnämndens utredning sägs: ”Barnpsykologer har visat på vikten för barn, särskilt pojkar med växande ålder, att ha en närvarande far med regelbunden kontakt. Vi har uppfattat att [pojken] tycker om sin pappa och det är viktigt att [pojken] får vara tillsammans med honom. Moderns utsagor om faderns intresse för barnpornografi kan inte avfärdas och polisutredning pågår. Vi har fått väga [pojkens] behov av att ha ett vanligt umgänge med sin far utan kontaktperson, mot de risker det kan innebära för honom, om det är så att fadern är pedofil. Vi kan därför inte, i dagens läge, föreslå annat än ett umgänge mellan far och son med kontaktperson närvarande.”

Domstolen anser att moderns uppgifter om att fadern begått barnpornografibrott inte är trovärdiga och att fadern därför inte kan anses som olämplig som vårdnadshavare. De barnpornografiska bilderna i faderns dator anses inte utan tvivel kunna knytas till fadern.

Tingsrätten uttalar angående vårdnaden att ”Båda parternas processuella inställning i målet går ut på att gemensam vårdnad är möjlig. [Modern] har visserligen trots detta hävdat att gemensam vårdnad inte är möjlig på grund av att det råder djupa samarbetssvårigheter mellan parterna. Tingsrätten finner att dessa svårigheter på litet sikt bör kunna övervinnas. Detta förutsätter att [modern] ändrar sinnelag och agerar som en mor som är mån om sitt barns bästa. Tingsrätten finner att gemensam vårdnad för närvarande är bäst för [barnet].” Vad gäller barnets boende säger tingsrätten: ”På grund av vad sålunda upptagits angående parternas lämplighet finner tingsrätten att det är bäst för [barnet] att bo tillsammans med [fadern]. [Modern] har sedan april i år förvägrat [fadern] all rätt till umgänge med [barnet]. Hon har härigenom satt sig över tingsrättens interimistiska beslut om umgänge. På grund härav föreligger skäl att förordna att [modern] vid vite skall lämna ifrån sig [barnet] till [fadern].”

Nämndeman skrivit inlägg på Facebook

Norrköping Hovrätten har återförvisat ett brottmål till tingsrätten eftersom en nämndeman har varit jävig.

Sedan Göteborgs tingsrätt dömt en person för brott mot luftfartslagen, har domen överklagats. En av de nämndemän som deltog i det överklagade avgörandet skrev före rättegången en kommentar i anslutning till en nyhetsartikel om den åtalade gärningen. Kommentaren innehöll bland annat ett uttalande som måste förstås så att nämndemannen ansåg att den tilltalade var en brottsling. Hovrätten har ansett att detta uttalande var ägnat att rubba förtroendet till nämndemannens opartiskhet i målet och att nämndemannen var jävig. Hovrätten har därför undanröjt domen och lämnat tillbaka målet till tingsrätten för fortsatt behandling.  

 

Samarbete via sms tillräckligt

Norrköping Tingsrätten förordnade om ensam vårdnad för mamman på grund av samarbetssvårigheter. Hovrätten ändrar domen och anser att samabetet, via sms, fungerar tillräckligt för gemensam vårdnad.

Hovrätten anförde.

I målet har framkommit att parterna har haft en konfliktfylld relation. Utredningen kring relationen som har lagts fram hänför sig huvudsakligen till förhållanden som ligger flera år tillbaka i tiden. Det som hovrätten har att bedöma är parternas samarbetsförmåga i frågor som rör barnet. Det har framkommit att mamman har en diagnos som medför att hon inte kan prata i telefon, vilket naturligtvis inte underlättar parternas möjlighet att ha kontakt. En gemensam vårdnad förutsätter dock inte att föräldrarna har kontakt via telefon eftersom kontakt lika gärna kan ske genom t.ex. sms eller e-post. 

En gemensam vårdnad förutsätter heller inte att föräldrarna alltid har samma uppfattning i frågor som rör barnet. Däremot måste delade meningar kunna lösas utan att det drabbar barnet negativt. I målet saknas konkreta exempel på att parterna har brustit i sin samarbetsförmåga på ett sätt som har påverkat barnet negativt. Mamman har exempelvis vad gäller möjligeten att få pappan att godkänna en passansökan uppgett att hon inte har frågat honom om det. Parterna är eniga om att det finns en sms-kontakt i frågor rörande barnet. Annat har inte framgått än att denna kontakt är fungerande. Även planering av umgänget har fungerat och fungerar tillfredsställande. Att pappan under perioder har förhållit sig passiv innebär inte att parterna har en sådan bristande samarbetsförmåga som omöjliggör gemensam vårdnad. 

Hovrätten anser att parternas förmåga att samarbeta är tillräckligt god för en gemensam vårdnad. Det har i övrigt varken påståtts eller av utredningen framgått att det skulle finnas någon annan grund för ensam vårdnad. Tingsrättens dom ska därför ändras i fråga om vårdnad.

 

Kommentar: Det framgår tydligt att föräldrarna inte har lyckats etablera något konstruktivt samarbete i frågor som rör barnet. Av vårdnadsutredningen och av utredningen i övrigt framgår att mamman i praktiken redan ensam tar ansvar för vårdnaden av barnet eftersom pappan förhållit sig så passiv. 

Användning av privat e-postadress i tjänsten

Norrköpiing En regionpolischef har vid ett stort antal tillfällen använt sin privata e-postadress för kommunikation i tjänsten. Det har visserligen inte framkommit att några känsliga eller sekretessbelagda uppgifter röjts eller att regionpolischefen
underlåtit att diarieföra några allmänna handlingar. JO anser dock att användningen av den privata e-postadressen i tjänsten varit av en sådan omfattning att regionpolischefen, med hänsyn till de risker användningen medfört och vikten av att gällande föreskrifter följs, inte kan undgå kritik.

JO uttalar att det av de noggranna anvisningar som ges i Polismyndighetens styrdokument framstår som klart att en privat e-postadress inte ska användas i tjänsten, i vart fall inte annat än i rena undantagsfall. Mot bakgrund av vad som anges i myndighetens riktlinjer måste det också framstå som klart för en polisanställd att det finns en risk för att uppgifter i ett mejl till eller från en privat e-postadress röjs. Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten. JO anser dock också att det är
anmärkningsvärt att Polismyndigheten under den aktuella tidsperioden tillhandahållit ett system som inneburit en sådan risk för fel som ärendet illustrerar.

Dom i mål om varning enligt skollagen

Norrköping Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en legitimerad lärare kan meddelas varning på grund av ett agerande som har skett utanför lärarrollen. Är det fråga om en enstaka händelse krävs att det klandervärda agerandet är av allvarligt slag.

Målet gällde en legitimerad lärare som meddelats en varning för att han, när han agerade i sin roll som rektor, filmat en åttaårig elev som vid tillfället var upprörd och utåtagerande. Den första frågan Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till var om ett agerande som läggs en lärare till last måste ha skett i rollen som lärare för att han eller hon ska kunna anses mindre lämplig att bedriva undervisning enligt 2 kap. 23 § första stycket 3 skollagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bestämmelsens ordalydelse är klar. Enligt den krävs inget samband med yrkesutövningen. Inte heller finns några uttalanden i förarbetena som tyder på att avsikten varit att det måste finnas ett samband. Domstolen ansåg därför att det inte finns något  utrymme för att tolka in ett sådant krav. En person som har lärarlegitimation och som agerar utanför lärarrollen kan därför meddelas en varning om han eller hon bedöms mindre lämplig att bedriva undervisning.

Nästa fråga som domstolen tog ställning till var om varning kan meddelas för en enstaka händelse. Det finns inte något uttalande i förarbetena om att beteendet måste upprepas för att varning ska meddelas. Domstolen menade att ett sådant krav i viss mån också skulle förfela varningsinstitutets funktion. Varning syftar just till att markera att ett beteende skulle kunna leda till en återkallelse om det upprepas. Varning bör därför, enligt domstolen, kunna meddelas även för ett enstaka klandervärt agerande under förutsättning att det är av allvarligt slag. Av samma skäl har det då inte heller någon betydelse hur väl läraren i övrigt har utövat läraryrket.

Vid bedömningen i detta fall fann Högsta förvaltningsdomstolen att det var fråga om ett klandervärt agerande av allvarligt slag och att läraren skulle meddelas en varning. Överklagandet avslogs.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar