Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Miljonbelopp ska återbetalas till dödsbo

Norrköping E avled den 16 oktober 2014. Hon hade två barn; C och C. C hade avlidit den 15 oktober 2002 och efterlämnat barnen M, M, M och J (i fortsättning Kärandena). Vid Cs frånfälle inträdde hennes barn i hennes ställe i arvsrätt efter E. Den 18 april 2005 gav E den henne tillhöriga Fastigheten NN (i fortsättningen Fastigheten) till C. Fastigheten är en fritidsbostad. E utfärdade ett gåvobrev och en viljeförklaring. Av dessa handlingar framgick att Es avsikt var att gåvan inte skulle betraktas som förskott på arv eftersom C hade bl.a. betalt mycket för Fastigheten och E hade ansett att Fastigheten tillhörde honom.

Enligt gåvobrevet var gåvans skattepliktiga värde 676 000 kr, vilket motsvarade Fastighetens taxeringsvärde vid gåvotillfället. I gåvobrevet angavs att räntor m.m. skulle betalas av C, och intäkter från Fastigheten skulle tillfalla honom. Enligt gåvobrevet fick C inte utan Es medgivande avhända sig Fastigheten eller del därav så länge E levde eller längst till dess hon av hälsoskäl inte längre kunde bo i Fastigheten. I ovannämnda viljeförklaring antecknades att C hade hjälpt E med finansieringen av köpet av Fastigheten och att han till stor del svarat för drifts- och underhållskostnader avseende denna. Samma dag som gåvobrevet och viljeförklaringen utställdes träffade C och E ett nyttjanderättsavtal till förmån för E avseende Fastigheten. Enligt avtalet skulle nyttjanderätten gälla så länge E levde eller till dess hon av hälsoskäl inte kunde bebo Fastigheten. C skulle svara för skatt och kostnader som belöpte på Fastigheten.

Den 20 april 2007, utställde E en generalfullmakt för C enligt vilken C bl.a. befullmäktigades att sälja hennes fasta egendom. E undertecknade den 1 augusti 2009 en handling enligt vilken C fick Es medgivande att sälja Fastigheten. C sålde Fastigheten den 14 januari 2011 för 2 000 000 kr.

Tingsrätten anförde.

Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken får en bröstarvinge påkalla jämkning i ett testamente som inkräktar på bröstarvingens laglott. Om en gåva som arvlåtaren har gett bort under sin livstid lämnats under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte är att jämställa med testamente, har bröstarvinge motsvarande rätt till jämkning om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Det senast sagda följer av 7 kap. 4 § ärvdabalken. Syftet med den regeln är att förhindra förfoganden i avsikt att kringgå laglottsreglerna genom att i stället för att upprätta testamente skänka bort sina tillgångar (se Walin och Lind, Kommentar till ärvdabalken, avsnitt 7 kap. 4 §, Zeteo).

Även om en gåva till sitt syfte är att jämställa med testamente stadgas i 7 kap. 4 § ärvdabalken att laglottsreglerna inte ska tillämpas om särskilda skäl är däremot. Syftet med denna undantagsregel är att den ska tillämpas i fall då huvudregeln skulle innebära alltför stor hårdhet mot gåvotagaren (se a.a.). Bakgrunden till att E skänkte Fastigheten till C synes ha varit att de stod varandra nära och att C lämnat henne viss ekonomisk hjälp i vart fall under den senare delen av hennes levnad. Han tycks också ha hjälpt henne med praktiska frågor kring Fastigheten. Enligt tingsrättens bedömning är emellertid inte i målet visat att en tillämpning av huvudregeln skulle drabba C så hårt ekonomiskt eller på annat sätt att särskilda skäl talar för att frångå huvudregeln och i stället tillämpa undantagsregeln.

C har således att återbära gåvan till dödsboet. Eftersom Fastigheten är försåld, ska istället värdet av gåvan återbäras. Den relevanta värdetidpunkten är enligt tingsrättens mening när boet är klart för slutligt skifte, vilket det får antas ha varit under första halvåret 2018. Vid denna bedömning har C godtagit att återbära det yrkade beloppet, dock med avdrag för beräknad skatt, 319 000 kr. C har inte erlagt den skatten och kommer inte heller behöva göra det. Enligt tingsrättens bedömning äger han avräkna endast den skatt han erlagt på grund av försäljningen av Fastigheten. C har uppgivit att skatten uppgick till 147 166 kr. Han ska således återbära (1 450 000 kr – 147 166 =) 1 302 834 kr till dödsboet för förnyad laglottsberäkning.

 

 

 

Barnpornografiska bilder i faderns dator

Norrköping I mål har modern polisanmält fadern för misshandel av henne själv samt för barnpornografibrott.

Målet rör parternas 1-åriga son. I socialnämndens utredning beaktas moderns rädsla för att fadern är pedofil och utredaren resonerar utifrån vad det kan innebära att han tittar på barnpornografi. I datamaterial, som inlämnats till polisen och som enligt modern tillhör fadern, har barnpornografiska bilder hittats. I socialnämndens utredning sägs: ”Barnpsykologer har visat på vikten för barn, särskilt pojkar med växande ålder, att ha en närvarande far med regelbunden kontakt. Vi har uppfattat att [pojken] tycker om sin pappa och det är viktigt att [pojken] får vara tillsammans med honom. Moderns utsagor om faderns intresse för barnpornografi kan inte avfärdas och polisutredning pågår. Vi har fått väga [pojkens] behov av att ha ett vanligt umgänge med sin far utan kontaktperson, mot de risker det kan innebära för honom, om det är så att fadern är pedofil. Vi kan därför inte, i dagens läge, föreslå annat än ett umgänge mellan far och son med kontaktperson närvarande.”

Domstolen anser att moderns uppgifter om att fadern begått barnpornografibrott inte är trovärdiga och att fadern därför inte kan anses som olämplig som vårdnadshavare. De barnpornografiska bilderna i faderns dator anses inte utan tvivel kunna knytas till fadern.

Tingsrätten uttalar angående vårdnaden att ”Båda parternas processuella inställning i målet går ut på att gemensam vårdnad är möjlig. [Modern] har visserligen trots detta hävdat att gemensam vårdnad inte är möjlig på grund av att det råder djupa samarbetssvårigheter mellan parterna. Tingsrätten finner att dessa svårigheter på litet sikt bör kunna övervinnas. Detta förutsätter att [modern] ändrar sinnelag och agerar som en mor som är mån om sitt barns bästa. Tingsrätten finner att gemensam vårdnad för närvarande är bäst för [barnet].” Vad gäller barnets boende säger tingsrätten: ”På grund av vad sålunda upptagits angående parternas lämplighet finner tingsrätten att det är bäst för [barnet] att bo tillsammans med [fadern]. [Modern] har sedan april i år förvägrat [fadern] all rätt till umgänge med [barnet]. Hon har härigenom satt sig över tingsrättens interimistiska beslut om umgänge. På grund härav föreligger skäl att förordna att [modern] vid vite skall lämna ifrån sig [barnet] till [fadern].”

Nämndeman skrivit inlägg på Facebook

Norrköping Hovrätten har återförvisat ett brottmål till tingsrätten eftersom en nämndeman har varit jävig.

Sedan Göteborgs tingsrätt dömt en person för brott mot luftfartslagen, har domen överklagats. En av de nämndemän som deltog i det överklagade avgörandet skrev före rättegången en kommentar i anslutning till en nyhetsartikel om den åtalade gärningen. Kommentaren innehöll bland annat ett uttalande som måste förstås så att nämndemannen ansåg att den tilltalade var en brottsling. Hovrätten har ansett att detta uttalande var ägnat att rubba förtroendet till nämndemannens opartiskhet i målet och att nämndemannen var jävig. Hovrätten har därför undanröjt domen och lämnat tillbaka målet till tingsrätten för fortsatt behandling.  

 

Samarbete via sms tillräckligt

Norrköping Tingsrätten förordnade om ensam vårdnad för mamman på grund av samarbetssvårigheter. Hovrätten ändrar domen och anser att samabetet, via sms, fungerar tillräckligt för gemensam vårdnad.

Hovrätten anförde.

I målet har framkommit att parterna har haft en konfliktfylld relation. Utredningen kring relationen som har lagts fram hänför sig huvudsakligen till förhållanden som ligger flera år tillbaka i tiden. Det som hovrätten har att bedöma är parternas samarbetsförmåga i frågor som rör barnet. Det har framkommit att mamman har en diagnos som medför att hon inte kan prata i telefon, vilket naturligtvis inte underlättar parternas möjlighet att ha kontakt. En gemensam vårdnad förutsätter dock inte att föräldrarna har kontakt via telefon eftersom kontakt lika gärna kan ske genom t.ex. sms eller e-post. 

En gemensam vårdnad förutsätter heller inte att föräldrarna alltid har samma uppfattning i frågor som rör barnet. Däremot måste delade meningar kunna lösas utan att det drabbar barnet negativt. I målet saknas konkreta exempel på att parterna har brustit i sin samarbetsförmåga på ett sätt som har påverkat barnet negativt. Mamman har exempelvis vad gäller möjligeten att få pappan att godkänna en passansökan uppgett att hon inte har frågat honom om det. Parterna är eniga om att det finns en sms-kontakt i frågor rörande barnet. Annat har inte framgått än att denna kontakt är fungerande. Även planering av umgänget har fungerat och fungerar tillfredsställande. Att pappan under perioder har förhållit sig passiv innebär inte att parterna har en sådan bristande samarbetsförmåga som omöjliggör gemensam vårdnad. 

Hovrätten anser att parternas förmåga att samarbeta är tillräckligt god för en gemensam vårdnad. Det har i övrigt varken påståtts eller av utredningen framgått att det skulle finnas någon annan grund för ensam vårdnad. Tingsrättens dom ska därför ändras i fråga om vårdnad.

 

Kommentar: Det framgår tydligt att föräldrarna inte har lyckats etablera något konstruktivt samarbete i frågor som rör barnet. Av vårdnadsutredningen och av utredningen i övrigt framgår att mamman i praktiken redan ensam tar ansvar för vårdnaden av barnet eftersom pappan förhållit sig så passiv. 

Användning av privat e-postadress i tjänsten

Norrköpiing En regionpolischef har vid ett stort antal tillfällen använt sin privata e-postadress för kommunikation i tjänsten. Det har visserligen inte framkommit att några känsliga eller sekretessbelagda uppgifter röjts eller att regionpolischefen
underlåtit att diarieföra några allmänna handlingar. JO anser dock att användningen av den privata e-postadressen i tjänsten varit av en sådan omfattning att regionpolischefen, med hänsyn till de risker användningen medfört och vikten av att gällande föreskrifter följs, inte kan undgå kritik.

JO uttalar att det av de noggranna anvisningar som ges i Polismyndighetens styrdokument framstår som klart att en privat e-postadress inte ska användas i tjänsten, i vart fall inte annat än i rena undantagsfall. Mot bakgrund av vad som anges i myndighetens riktlinjer måste det också framstå som klart för en polisanställd att det finns en risk för att uppgifter i ett mejl till eller från en privat e-postadress röjs. Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten. JO anser dock också att det är
anmärkningsvärt att Polismyndigheten under den aktuella tidsperioden tillhandahållit ett system som inneburit en sådan risk för fel som ärendet illustrerar.

Dom i mål om varning enligt skollagen

Norrköping Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en legitimerad lärare kan meddelas varning på grund av ett agerande som har skett utanför lärarrollen. Är det fråga om en enstaka händelse krävs att det klandervärda agerandet är av allvarligt slag.

Målet gällde en legitimerad lärare som meddelats en varning för att han, när han agerade i sin roll som rektor, filmat en åttaårig elev som vid tillfället var upprörd och utåtagerande. Den första frågan Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till var om ett agerande som läggs en lärare till last måste ha skett i rollen som lärare för att han eller hon ska kunna anses mindre lämplig att bedriva undervisning enligt 2 kap. 23 § första stycket 3 skollagen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bestämmelsens ordalydelse är klar. Enligt den krävs inget samband med yrkesutövningen. Inte heller finns några uttalanden i förarbetena som tyder på att avsikten varit att det måste finnas ett samband. Domstolen ansåg därför att det inte finns något  utrymme för att tolka in ett sådant krav. En person som har lärarlegitimation och som agerar utanför lärarrollen kan därför meddelas en varning om han eller hon bedöms mindre lämplig att bedriva undervisning.

Nästa fråga som domstolen tog ställning till var om varning kan meddelas för en enstaka händelse. Det finns inte något uttalande i förarbetena om att beteendet måste upprepas för att varning ska meddelas. Domstolen menade att ett sådant krav i viss mån också skulle förfela varningsinstitutets funktion. Varning syftar just till att markera att ett beteende skulle kunna leda till en återkallelse om det upprepas. Varning bör därför, enligt domstolen, kunna meddelas även för ett enstaka klandervärt agerande under förutsättning att det är av allvarligt slag. Av samma skäl har det då inte heller någon betydelse hur väl läraren i övrigt har utövat läraryrket.

Vid bedömningen i detta fall fann Högsta förvaltningsdomstolen att det var fråga om ett klandervärt agerande av allvarligt slag och att läraren skulle meddelas en varning. Överklagandet avslogs.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar

Politiker

Politikerbloggarna stängs

Politikerbloggar Från och med den 1 februari avslutar vi våra politikerbloggar på nt.se.

Anledningen till att vi stänger bloggarna är främst att vi ser att bloggandets roll har flyttats över till sociala medier. Det har fått till följd att läsningen av våra bloggar har blivit lidande.
Jag vill passa på att tacka alla bloggare för er tid och era blogginlägg, och samtidigt också passa på att tacka alla läsare.

Maria Kustvik, ansvarig utgivare Öst Media