Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Miljonbelopp ska återbetalas till dödsbo

Norrköping E avled den 16 oktober 2014. Hon hade två barn; C och C. C hade avlidit den 15 oktober 2002 och efterlämnat barnen M, M, M och J (i fortsättning Kärandena). Vid Cs frånfälle inträdde hennes barn i hennes ställe i arvsrätt efter E. Den 18 april 2005 gav E den henne tillhöriga Fastigheten NN (i fortsättningen Fastigheten) till C. Fastigheten är en fritidsbostad. E utfärdade ett gåvobrev och en viljeförklaring. Av dessa handlingar framgick att Es avsikt var att gåvan inte skulle betraktas som förskott på arv eftersom C hade bl.a. betalt mycket för Fastigheten och E hade ansett att Fastigheten tillhörde honom.

Enligt gåvobrevet var gåvans skattepliktiga värde 676 000 kr, vilket motsvarade Fastighetens taxeringsvärde vid gåvotillfället. I gåvobrevet angavs att räntor m.m. skulle betalas av C, och intäkter från Fastigheten skulle tillfalla honom. Enligt gåvobrevet fick C inte utan Es medgivande avhända sig Fastigheten eller del därav så länge E levde eller längst till dess hon av hälsoskäl inte längre kunde bo i Fastigheten. I ovannämnda viljeförklaring antecknades att C hade hjälpt E med finansieringen av köpet av Fastigheten och att han till stor del svarat för drifts- och underhållskostnader avseende denna. Samma dag som gåvobrevet och viljeförklaringen utställdes träffade C och E ett nyttjanderättsavtal till förmån för E avseende Fastigheten. Enligt avtalet skulle nyttjanderätten gälla så länge E levde eller till dess hon av hälsoskäl inte kunde bebo Fastigheten. C skulle svara för skatt och kostnader som belöpte på Fastigheten.

Den 20 april 2007, utställde E en generalfullmakt för C enligt vilken C bl.a. befullmäktigades att sälja hennes fasta egendom. E undertecknade den 1 augusti 2009 en handling enligt vilken C fick Es medgivande att sälja Fastigheten. C sålde Fastigheten den 14 januari 2011 för 2 000 000 kr.

Tingsrätten anförde.

Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken får en bröstarvinge påkalla jämkning i ett testamente som inkräktar på bröstarvingens laglott. Om en gåva som arvlåtaren har gett bort under sin livstid lämnats under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte är att jämställa med testamente, har bröstarvinge motsvarande rätt till jämkning om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Det senast sagda följer av 7 kap. 4 § ärvdabalken. Syftet med den regeln är att förhindra förfoganden i avsikt att kringgå laglottsreglerna genom att i stället för att upprätta testamente skänka bort sina tillgångar (se Walin och Lind, Kommentar till ärvdabalken, avsnitt 7 kap. 4 §, Zeteo).

Även om en gåva till sitt syfte är att jämställa med testamente stadgas i 7 kap. 4 § ärvdabalken att laglottsreglerna inte ska tillämpas om särskilda skäl är däremot. Syftet med denna undantagsregel är att den ska tillämpas i fall då huvudregeln skulle innebära alltför stor hårdhet mot gåvotagaren (se a.a.). Bakgrunden till att E skänkte Fastigheten till C synes ha varit att de stod varandra nära och att C lämnat henne viss ekonomisk hjälp i vart fall under den senare delen av hennes levnad. Han tycks också ha hjälpt henne med praktiska frågor kring Fastigheten. Enligt tingsrättens bedömning är emellertid inte i målet visat att en tillämpning av huvudregeln skulle drabba C så hårt ekonomiskt eller på annat sätt att särskilda skäl talar för att frångå huvudregeln och i stället tillämpa undantagsregeln.

C har således att återbära gåvan till dödsboet. Eftersom Fastigheten är försåld, ska istället värdet av gåvan återbäras. Den relevanta värdetidpunkten är enligt tingsrättens mening när boet är klart för slutligt skifte, vilket det får antas ha varit under första halvåret 2018. Vid denna bedömning har C godtagit att återbära det yrkade beloppet, dock med avdrag för beräknad skatt, 319 000 kr. C har inte erlagt den skatten och kommer inte heller behöva göra det. Enligt tingsrättens bedömning äger han avräkna endast den skatt han erlagt på grund av försäljningen av Fastigheten. C har uppgivit att skatten uppgick till 147 166 kr. Han ska således återbära (1 450 000 kr – 147 166 =) 1 302 834 kr till dödsboet för förnyad laglottsberäkning.

 

 

 

Transkvinna på anstalt för män

Norrköping NN är dömd för misshandel till fängelse fyra månader. Av dom framkommer att brottsligheten är riktad mot person i nära relation. Kriminalvården beslutade den 14 augusti 2018 att NN ska vara placerad i anstalten Kolmården. Senaste dag för inställelse är den 4 oktober 2018. Den 10 september 2018 inkom NN, via ombud, med en begäran om omprövning av anstaltsplaceringen. NN anför att han, p.g.a. personliga omständigheter (hen är transkvinna), vill vara placerad i anstalten Sagsjön (dvs anstalt för kvinnor).

Kammarrätten anförde.

Målet rör frågan om NN ska placeras i enlighet med sitt juridiska kön, som är man, eller det kön hon själv identifierar sig med, som är kvinna.

Europadomstolen har konstaterat att den enskildes frihet att själv definiera sin könstillhörighet är en av de mest grundläggande aspekterna av självbestämmande (van Kück mot Tyskland, appl. nr. 35968/97, punkt 73). Den generella utgångspunkten är därför att transsexuella ska behandlas i enlighet med det kön som de själva vill identifiera sig med.

När det gäller frågan om placering av en person för kriminalvård i anstalt kan man dock inte ta hänsyn enbart till den enskildes uppfattning om sitt kön, utan man måste också ta hänsyn till den situation som de andra intagna i anstalten hamnar i. Särskilt om de övriga intagna är kvinnor och den enskilde har ett juridiskt kön som man kan problem uppstå. Frågan om placering i anstalt kan därför inte avgöras uteslutande i enlighet med vilket som är det självidentifierade könet.

Den ordning för ändring av juridiskt kön som finns i Sverige idag går kortfattat ut på att Rättsliga rådet, efter en längre tids utredning innefattande att man också rent praktiskt lever i sitt självidentifierade kön, ger tillstånd till ändring av könstillhörighet och att personnumret därefter ändras i folkbokföringen av Skatteverket. Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 18 maj 2017 i mål nr 5249-16 funnit att denna ordning inte står i strid med Sveriges åtaganden enligt artikel 8 i Europakonventionen. Även ett beslut av utländsk myndighet eller domstol, motsvarande Rättsliga rådets beslut, godtas av Skatteverket och kan alltså ligga till grund för dess beslut att ändra personnumret i folkbokföringen. Med hänsyn till den nationella bedömningsmarginal som föreligger i fråga om vilka juridiska krav som ska gälla för ändring av juridiskt kön (jfr Europadomstolens dom Hämäläinen mot Finland, appl. nr 37359/09) anser kammarrätten att en ordning där personnummer styr beslut om placering i anstalt inte står i strid med Europakonventionen.

Att frångå ordningen för ändring av juridiskt kön i folkbokföringen i andra frågor där könet har betydelse skulle dessutom kunna leda till konsekvenser som är svåra att överblicka. Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att beslutet om placering i anstalt ska fattas utifrån den enskildes juridiska kön.

 

 

Domstolen frikänner från polisskjutningen

Norrköping
Tingsrätten har idag meddelat dom i målet om polisskjutningen av en ung man. Enligt tingsrätten befann sig två poliser som sköt i en inbillad nödvärnssituation. Polisinsatschefen frikänns för att det inte har bevisats att han har underlåtit att handla på ett korrekt sätt.

Händelsen inträffade i augusti 2018 i Stockholms innerstad. Polisen sköt då en ung man till döds. En man som poliserna trodde var en farlig beväpnad person som var på väg att skjuta dem med ett automatvapen. Polismännen avlossade 25 skott men endast tre skott träffade, varav två snett i ryggen bakifrån. Mannen visade sig vara en ofarlig person som hade Downs syndrom och vid tillfället ett leksaksvapen i handen.

Åklagaren har i målet godtagit att poliserna avlossade 23 skott inom ramen för en inbillad nödvärnssituation men hävdat att nödvärnsrätten upphörde i ett efterföljande skede när mannen vände ryggen till. Åklagaren har påstått att skott 24 och 25 träffade i ryggen. Han har därför gjort gällande att två av poliserna som sköt ska dömas för vållande till annans död/tjänstefel respektive för tjänstefel beträffande dessa skott. Åklagaren har också påstått att en polisinsatschef ska dömas för tjänstefel eftersom han underlåtit att handla på ett korrekt sätt. Poliserna har tillbakavisat anklagelserna.

Tingsrätten har konstaterat att den i målet omfattande utredningen inte stödjer åklagarens argumentation om händelseförloppet utan det kan finnas andra tänkbara händelseförlopp. Varken den medicinska eller den tekniska utredningen har kunnat slå fast turordningen på skotten eller på mannens närmare rörelsemönster och kroppsposition vid träffarna.

Enligt tingsrätten har åklagaren sammantaget inte motbevisat invändningen om inbillat nödvärn och det använda våldet har inte ansetts vara uppenbart oförsvarligt. De två polismän som sköt har därför frikänts från brott.

Tingsrätten har vidare konstaterat att det inte har bevisats att polisinsatschefen har underlåtit att handla i strid med tydliga handlingsregler eller att han gjort flagranta avsteg från en korrekt handläggning utan det har mycket handlat om olika polisiära bedömningar i en akut situation. Polisinsatschefen ska därför frikännas för tjänstefel.

Eftersom poliserna har frikänts från brott har skadeståndsanspråken avslagits.

En nämndeman har varit skiljaktig på så sätt att hon ansett att polismännen som sköt ska dömas för brott. När det gäller polisinsatschefen har hon varit enig med majoriteten.

 

Får man hota om polisanmälan?

Norrköping Advokaten anförde följande i brevet till motparten.

"NN har sökt advokatbyråns biträde i rubricerat dödsbo avseende upprättat testamente.

På omständigheter lämnade av mina huvudmän får följande anföras. Det är våra huvudmäns uppfattning att testamentet som presenterats inte är testators  vilja och har tillkommit på otillbörliga grunder. Av den anledningen samt mot bakgrund av nedan angivna omständigheter ämnar våra huvudmän föra talan om klander av testamente.

.../... För det fall denna skrivelse inte hörsammas eller att en lösning inte nås har undertecknad NNs uppdrag att vidta rättsliga åtgärder för tillvaratagande av mina huvudmäns rätt. Förutom klander av testamente kan även anmälan om bedrägeri bli aktuellt."

I följande brev anfördes bl.a. "Sker så inte kommer alltså en sådan process inledas. Efter samråd med mina huvudmän och genomgång av utredningsmaterial kan också råd ges om att en polisanmälan ska inlämnas utifrån vad utredningen visar".

 

Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd anförde:

En advokat får inte försöka främja klientens sak genom otillbörliga åtgärder mot motparten, såsom hot om anmälan till myndighet.

As angivande i brev till motparten om att polisanmälan kan komma att göras i det fall motparten inte avstår från att kräva ett testamentes tillämpning, innebär ett åsidosättande av god advokatsed.

För detta svarar R i egenskap av principal, eftersom det ålegat honom att övervara As arbete i aktuellt hänseende.

Nämnden tilldelar därför R erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Återkallelse av restaurangs serveringstillstånd

Norrköping
Förvaltningsrätten har meddelat dom i ett mål rörande återkallelse av serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622)

Sedan Skatteverket genomfört en skatterevision mot Restaurang P och beslutat att skönsmässigt beskatta restaurangen för oredovisade intäkter beslutade Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun att återkalla restaurangens serveringstillstånd. Som skäl för beslutet anförde Miljö- och hälsoskyddsnämnden bl.a. att restaurangen till följd av ekonomisk misskötsamhet och brister i bokföringen inte är lämplig att inneha serveringstillstånd.

Restaurangen överklagade Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut till förvaltningsrätten och anförde bl.a. att bokföringen är i god ordning och att Skatteverkets beslut och beräkningar vilar på felaktiga förutsättningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden å sin sida vidhöll sitt beslut.

Förvaltningsrätten anser att restaurangens bokföring haft sådana brister att den inte har kunnat kontrolleras och att restaurangen redan på den grunden inte uppfyllt sina skyldigheter enligt alkohollagen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har därför haft skäl för ett ingripande avseende serveringstillståndet. Förvaltningsrätten anser emellertid att det som framkommit i skatterevisionen inte är tillräckligt för en så ingripande åtgärd som återkallelse av serveringstillståndet.

Restaurangens invändningar mot Skatteverkets utredning har inte närmare bemötts av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Restaurangen har också vidtagit flera åtgärder för att säkerställa fungerande rutiner och korrekt bokföring. Det har inte heller framkommit några tidigare eller ytterligare anmärkningar avseende restaurangens ekonomiska skötsamhet. Därför anser förvaltningsrätten att varning är en tillräcklig åtgärd,

 

Dold kamera i schampoflaska

Norrköping Åklagaren anförde i stämning: NN har olovligen och i hemlighet filmat AA när AA befann sig inomhus i ett duschutrymme på ett badhus. Det hände den 19 november 2017 på Badhusvägen 5, Arlöv, Malmö stad.

Tingsrätten anförde.

NN har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av utredningen i övrigt. Han har olovligen med tekniskt hjälpmedel i form av en kamera monterad inuti en schampoflaska filmat AA när denne var i duschrummet på Burlövsbadet den aktuella kvällen. Det saknar betydelse för bedömningen att han inte avsett att filma just AA utan att det var en slump att det var just denne som blev filmad. Ett duschrum är ett sådant utrymme som omfattas av lagregleringen mot kränkande fotografering. Gärningen har inte varit försvarlig. NN ska dömas för kränkande fotografering

För kränkande fotografering är föreskrivet böter eller fängelse i högst två år. Av förarbetena framgår att straffet i många fall torde kunna stanna vid böter. Omständigheter som talar för att straffvärdet kan anses ligga på fängelsenivå är om t.ex. smygfilmning skett fortlöpande under en längre tid i en persons bostad eller om en person installerat en dold kamera i ett omklädnings- eller duschrum för pojkar eller flickor på en skola och därefter under en tid filmat barnen. Även andra omständigheter än de nu nämnda kan medför att straffvärdet är så högt att det ligger på fängelsenivå (se prop. 2012/13:69 s. 40 f.). I rättsfallet RH 2015:57 uttalade hovrätten att ett fall av kränkande fotografering, som sker genom att någon fotograferar eller kortvarigt filmar någon annan, i normalfallet har ett straffvärde om 60 dagsböter.

I förevarande fall har det varit fråga om en kort filmsekvens på en naken man som duschar i ett duschrum på ett badhus. Det är fråga om filmning vid ett tillfälle. Sett mot uttalandena i förarbetena och den inte särskilt omfattande praxis som finns på området finner tingsrätten att straffvärdet för gärningen inte överstiger dagsböter. Sammantaget finner tingsrätten att straffmätningsvärdet för gärningen motsvarar 60 dagsböter. Påföljden för det brott som NN nu döms för ska således bestämmas till 60 dagsböter.

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar