Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Miljonbelopp ska återbetalas till dödsbo

Norrköping E avled den 16 oktober 2014. Hon hade två barn; C och C. C hade avlidit den 15 oktober 2002 och efterlämnat barnen M, M, M och J (i fortsättning Kärandena). Vid Cs frånfälle inträdde hennes barn i hennes ställe i arvsrätt efter E. Den 18 april 2005 gav E den henne tillhöriga Fastigheten NN (i fortsättningen Fastigheten) till C. Fastigheten är en fritidsbostad. E utfärdade ett gåvobrev och en viljeförklaring. Av dessa handlingar framgick att Es avsikt var att gåvan inte skulle betraktas som förskott på arv eftersom C hade bl.a. betalt mycket för Fastigheten och E hade ansett att Fastigheten tillhörde honom.

Enligt gåvobrevet var gåvans skattepliktiga värde 676 000 kr, vilket motsvarade Fastighetens taxeringsvärde vid gåvotillfället. I gåvobrevet angavs att räntor m.m. skulle betalas av C, och intäkter från Fastigheten skulle tillfalla honom. Enligt gåvobrevet fick C inte utan Es medgivande avhända sig Fastigheten eller del därav så länge E levde eller längst till dess hon av hälsoskäl inte längre kunde bo i Fastigheten. I ovannämnda viljeförklaring antecknades att C hade hjälpt E med finansieringen av köpet av Fastigheten och att han till stor del svarat för drifts- och underhållskostnader avseende denna. Samma dag som gåvobrevet och viljeförklaringen utställdes träffade C och E ett nyttjanderättsavtal till förmån för E avseende Fastigheten. Enligt avtalet skulle nyttjanderätten gälla så länge E levde eller till dess hon av hälsoskäl inte kunde bebo Fastigheten. C skulle svara för skatt och kostnader som belöpte på Fastigheten.

Den 20 april 2007, utställde E en generalfullmakt för C enligt vilken C bl.a. befullmäktigades att sälja hennes fasta egendom. E undertecknade den 1 augusti 2009 en handling enligt vilken C fick Es medgivande att sälja Fastigheten. C sålde Fastigheten den 14 januari 2011 för 2 000 000 kr.

Tingsrätten anförde.

Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken får en bröstarvinge påkalla jämkning i ett testamente som inkräktar på bröstarvingens laglott. Om en gåva som arvlåtaren har gett bort under sin livstid lämnats under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte är att jämställa med testamente, har bröstarvinge motsvarande rätt till jämkning om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Det senast sagda följer av 7 kap. 4 § ärvdabalken. Syftet med den regeln är att förhindra förfoganden i avsikt att kringgå laglottsreglerna genom att i stället för att upprätta testamente skänka bort sina tillgångar (se Walin och Lind, Kommentar till ärvdabalken, avsnitt 7 kap. 4 §, Zeteo).

Även om en gåva till sitt syfte är att jämställa med testamente stadgas i 7 kap. 4 § ärvdabalken att laglottsreglerna inte ska tillämpas om särskilda skäl är däremot. Syftet med denna undantagsregel är att den ska tillämpas i fall då huvudregeln skulle innebära alltför stor hårdhet mot gåvotagaren (se a.a.). Bakgrunden till att E skänkte Fastigheten till C synes ha varit att de stod varandra nära och att C lämnat henne viss ekonomisk hjälp i vart fall under den senare delen av hennes levnad. Han tycks också ha hjälpt henne med praktiska frågor kring Fastigheten. Enligt tingsrättens bedömning är emellertid inte i målet visat att en tillämpning av huvudregeln skulle drabba C så hårt ekonomiskt eller på annat sätt att särskilda skäl talar för att frångå huvudregeln och i stället tillämpa undantagsregeln.

C har således att återbära gåvan till dödsboet. Eftersom Fastigheten är försåld, ska istället värdet av gåvan återbäras. Den relevanta värdetidpunkten är enligt tingsrättens mening när boet är klart för slutligt skifte, vilket det får antas ha varit under första halvåret 2018. Vid denna bedömning har C godtagit att återbära det yrkade beloppet, dock med avdrag för beräknad skatt, 319 000 kr. C har inte erlagt den skatten och kommer inte heller behöva göra det. Enligt tingsrättens bedömning äger han avräkna endast den skatt han erlagt på grund av försäljningen av Fastigheten. C har uppgivit att skatten uppgick till 147 166 kr. Han ska således återbära (1 450 000 kr – 147 166 =) 1 302 834 kr till dödsboet för förnyad laglottsberäkning.

 

 

 

Kallade domare för "inhabil"

Norrköping NN har överklagat Försäkringskassans beslut om sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning. Hon har under målets handläggning i sänt ett mycket stort antal e-postmeddelanden till förvaltningsrätten. I dessa meddelanden har hon vid flera tillfällen uttalat sig otillbörligt bl.a. genom att benämna rättens ordförande som inhabil, uttala att rättens ordförande medvetet utsätter henne för skada och ansvarar för domstolens trakasserier mot henne.

Kammarrätten anförde.

Av 38 § förvaltningsprocesslagen framgår att den som i skrivelse till rätten uttalar sig otillbörligt döms till penningböter. Enligt 25 kap. 3 § brottsbalken ska penningböter bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyratusen kronor.

Kammarrätten konstaterar att det varit fråga om anklagelser av allvarligt slag mot en viss utpekad domare och som gjorts återkommande i olika e-postmeddelanden. Lika med förvaltningsrätten finner kammarrätten att fråga är om sådana otillbörliga uttalanden som kan föranleda böter enligt förvaltningsprocesslagen. 

 

Riskbedömning i vårdnadsmål

Norrköping

S.G. och M.N., som tidigare var gifta med varandra, har tillsammans döttrarna Sha. född den 27 juni 1994, Shr., född den 6 april 1996, och Shi., född den 6 september 1998. Tingsrätten dömde till äktenskapsskillnad mellan parterna genom en deldom i målet den 20 maj 2003.

I ett interimistiskt beslut som meddelades den 30 oktober 2002 förordnade tingsrätten tills vidare att vårdnaden om de tre barnen skulle vara gemensam, att barnen skulle bo hos M.N. och att de skulle ha rätt till umgänge med S.G. varje jämn vecka från söndag kl. 17.00 till fredag kl. 17.00. Genom ett beslut av den 5 november 2003 omprövade tingsrätten det interimistiska beslutet men fann inte skäl till ändring. Hovrätten fastställde genom beslut den 17 december 2003 tingsrättens omprövningsbeslut.

S.G. yrkade vid tingrätten i första hand att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnen, i andra hand att vårdnaden om barnen skulle vara gemensam och att barnenskulle ha sitt stadigvarande boende hos honom. För det fall att tingsrätten skulle förordna att barnen skulle vara stadigvarande boende hos M.N. yrkade S.G. att barnen skulle ha rätt till umgänge med honom från fredag kl. 14.00 till nästföljande fredag kl. 14.00. S.G. begärde interimistiska förordnanden i enlighet med sina yrkanden.

M.N. yrkade i första hand att tingsrätten skulle tillerkänna henne ensam vårdnaden om barnen och begränsa S.G:s rätt till umgänge med barnen till varannan helg lördag kl. 10.00-18.00 och söndag kl. 10.00-18.00, att utövas i närvaro av en kontaktpersonsom utses av Familjerättsbyrån i Göteborg. I andra hand yrkade M.N. att vårdnaden skulle vara gemensam och att barnen skulle ha sitt stadigvarande boende hos henne. M.N. begärde interimistiska förordnanden i enlighet med sina yrkanden.

Parterna bestred varandras yrkanden.

Hovrätten anförde.

M.N:s uppgifter verkar enligt hovrättens mening självupplevda och de är trovärdiga och vinner stöd av barnens uppgifter i utredningarna. De får även stöd av vittnesbevisningen. C.G. och R.B. har uppgett att M.N. både före och efter separationen för dem har berättat att S.G. misshandlat och hotat henne och K.F. har berättat att i oktober 2004 ringde Sha. till henne och berättade att S.G. hade tagit strypgrepp på henne. S.G:s förklaringar till de olika incidenterna är föga trovärdiga. Hovrätten finner att M.N:s uppgifter om S.G:s handlande mot henne och mot barnenär tillförlitliga. S.G. har uppvisat ett behov av att utöva kontroll och makt över M.N. och detta behov har bestått även efter separationen. Detta har lett bland annat till att han inte låter barnen tala med sin mamma per telefon eller träffa henne mer än i mycket begränsad omfattning och inte låter dem träffa eller tala med släktingar på mammans sida eller kamrater från tiden då de bodde hos M.N. S.K. har uttalat att barnen längtar efter M.N. och ber att få träffa henne och att S.G. inte ser till barnensbehov när han inte låter dem träffa henne. Även S.A. har bekräftat att barnen saknar sin mamma mycket. C.G. har berättat att hon i skolan har haft kontakt med Shr, som efter flytten till S.G. stått och väntat på henne när hon kommer till skolan för att lämna sitt barn, att Shr då har varit helt förtvivlad och frågat hur M.N. mår och bett henne hälsa till modern och att Shr senare berättade att S.G. hade förbjudit henne att tala med C.G., varför kontakten upphörde. C.G. har vidare berättat att Shr i december 2004 rymde från S.G., eftersom han var arg på henne. K.F. har uppgett att hon vid åtskilliga tillfällen har ringt till S.G. och bett att få tala med barnen, men inte fått tillåtelse till det och att hon till barnen har skickat namnsdagskort och julklappar, som inte nått dem. Hovrätten anser att S.G. enligt vad som framkommit har uppvisat brister i sitt föräldraskap, både genom misshandel, hot och trakasserier och genom underlåtenhet att främja kontakter med M.N. och hennes släkt. Det finns en risk att barnen tar skada av att fortsättningsvis vara i hans vård. Det är därför inte lämpligt att han är ensam vårdnadshavare. Med hänsyn till parternas oförmåga att kommunicera med varandra är gemensam vårdnad utesluten. Hovrätten finner därför att det är bäst för barnen att M.N. har ensam vårdnad om dem.

Bevisningen vad som är barnets bästa

Norrköping

Hovrätten anförde följande med i vårdnadstvisten.

Varken i vårdnadsutredningen eller genom de muntliga utsagorna har framkommit något som tyder på att någon av föräldrarna är olämplig som vårdnadshavare. Uppenbart är emellertid att Dennis – som vårdnadsutredaren konstaterat – under sitt korta liv drabbats av svåra förluster och nu har ett stort behov av att allt blir lugnt och tryggt omkring honom.

Utredningen i målet visar att några direkta anmärkningar inte kan riktas mot Dennis hemmiljö hos Matts L. Hos denne har Dennis huvudsakligen bott alltsedan augusti–september 1989. I den vid tingsrätten företagna vårdnadsutredningen konstateras dock att Dennis visar symptom på att inte må bra. Detta kan delvis bero på att han själv och personer i hans nuvarande närmiljö utsatts för svåra påfrestningar.

Av främst Ninni O:s vittnesmål, som här ger stöd åt Catharina K:s iakttagelser, framgår att Dennis är sen till utvecklingen och gått än mer tillbaka i skolarbetet under den senaste tiden. Uppgifter därom från Ninni O till Matts L synes inte ha nått fram till denne.

Lågstadielärare kommer erfarenhetsmässigt nära sina elever och vinner deras förtroende på ett särskilt sätt. Uppenbart är att så är fallet med Ninni O och Dennis. Till henne har Dennis vid upprepade tillfällen uttryckt sig på ett sätt som otvetydigt ger vid handen att han vill bo hos sin mamma.

Utredningen visar att Catharina K kan erbjuda Dennis en god boendemiljö. Vidare måste beaktas att Dennis, om Catharina K får vårdnaden om honom, inte bryter upp från en invand miljö till något nytt och obekant. Han återvänder i stället till en miljö han är van att bo i med redan väl etablerade kamratkontakter. I vårdnadsutredningen konstaterades vidare att, eftersom Dennis är Catharina K:s enda barn, har hon möjlighet att mera aktivt ta del av skolarbetet och i Dennis omvårdnad och uppfostran i övrigt. Om Cathrina K tillerkänns vårdnaden är det angeläget att ett väl fungerande umgänge med Matts L och hans familj ordnas.

Vid en sammanvägning av omständigheterna i målet har hovrätten övertygats om att det är mest förenligt med Dennis bästa att vårdnaden om honom nu anförtros åt Cathrina K. Hovrätten utgår därvid från att ett väl fungerande umgänge mellan Dennis och Matts L tillgodoses.

Mamma som spelade in ett telefonsamtal

Norrköping I en vårdnadstvist spelade mamman in telefonsamtal mellan sitt barn och dess pappa. Tingsrätten fällde henne för ansvar för olovliga inspelning medan hovrätten friar henne på den grunden att pappan borde insett att mamman som satt bredvid dottern även deltog i samtalet.

Kommentar: En förutsättning för att straff ska komma i fråga är att avlyssningen eller upptagningen skett olovligen. Lovlig blir gärningen om samtycke föreligger från någon som kan sägas ha rätt att förfoga över meddelandet. Under förarbetena nämnde departementschefen som exempel en av de personer som deltar i ett samtal. 

Brottsbalken 4 kap 9 a § anger:

Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år. SFS 1975:239.

Ockerhyra för lägenhet i Stockholm

Norrköping AA har hyrt en hyreslägenhet i andra hand av NN om fyra rum och kök, ca 83 kvm. AA hyrde lägenheten under perioden den l juli 2014 - den 31 mars 2017. Han har den 7 april 2017 inkommit till hyresnämnden med en ansökan om återbetalning av hyra.

Hyresnämnden anförde.

Enligt 12 kap. 55 e § jordabalken gäller att om en hyresvärd vid upplåtelse i andra hand av en bostadslägenhet tagit mot en hyra som inte är skälig ska hyresnämnden på ansökan av hyresgästen besluta att hyresvärden ska betala tillbaka vad han tagit emot utöver skäligt belopp tillsammans med ränta. Vid bestämmande av vad som är skälig hyra tillämpas 12 kap. 55 § jordabalken. Enligt detta lagrum är hyran inte att anse som skälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen av vad som är skälig hyra ska främst beaktas sådan hyra för lägenheter som har bestämts i förhandlingsöverenskommelser enligt hyresförhandlingslagen (1978:304).

Mot bakgrund av den allmänna skälighetsbedömning nämnden har att göra, samt när hyresnämnden utgår ifrån den åberopade beräkningen med en ursprungshyra om 8 283 kr, en parkeringsplatshyra om 330 kr samt en andrahandshyra om 12 000 kr, är det framställda yrkandet om återbetalning om 38 765 kr för lågt beräknat. Det får falla tillbaka på hyresgästen. AA ska härutöver tillgodoräknas ett belopp avseende nyttigheterna diskmaskin, tvättmaskin och mikro. Hyresnämnden finner att från yrkandet om 3 8 765 kr ska enligt hyresnämnden ett avdrag ske om 4871 kr. AA ska alltså förpliktas att återbetala mellanskillnaden 33 894 kr jämte ränta enligt lag.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar