Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Nämndeman sov under rättegången

Norrköping Nämndeman som beslutade om utvisning sov under rättegången,

Migrationsdomstolen har anmodats att yttra sig i målet och anger bl.a. följande. En kort stund innan rätten tog paus noterade ordföranden att nämndemannen som satt på hennes högra sida såg mycket trött ut. Hon puttade då lite lätt till honom på benet. Under pausen blev nämndemannen påmind om vikten av att inte tappa uppmärksamheten under förhandlingen. Ordföranden försökte därefter ha nämndemannen under uppsikt. En av de andra nämndemännen bekräftade att hon noterat att den aktuella nämndemannen sett trött ut. Ett möte har hållits med nämndemannen. Vid mötet varken förnekade eller tillstod han att han somnat vid förhandlingen.

Klientens ombud och offentliga biträde vid förhandlingen (efter substitution), noterade att nämndemannen sov vid ett tillfälle.

Migrationsöverdomstolen ansåg att det inte finns skäl att ifrågasätta de uppgifter som NN har lämnat om händelseförloppet vid migrationsdomstolens muntliga förhandling. Med hänsyn till det som kommit fram ska migrationsdomstolens dom undanröjas och målet visas åter till migrationsdomstolen for ny prövning.

Kommentar: Det strider mot rättssäkerheten att en av de personer som haft en avgörande röst avseende utgången i målet inte varit mentalt närvarande under hela förhandlingen.

Utvisning på grund av brott

Norrköping När en utlänning har vistats länge i Sverige kan utvisning på grund av brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Högsta domstolen har i en dom som meddelats i dag utvecklat vad som kan utgöra synnerliga skäl och hur olika faktorer som är relevanta ska vägas mot varandra.

Om en utlänning har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcks eller då hade varit bosatt i Sverige i minst fem år kan utvisning för brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Utgångspunkten är att de personer som omfattas av bestämmelsen inte ska utvisas, men utvisning kan ändå ske om det finns särskilda omständigheter som vid en helhetsbedömning medför att skälen för utvisning väger över.

Det är framför allt allvaret i den brottslighet som aktualiserat utvisning som kan göra att det finns synnerliga skäl för utvisning, som t.ex. när det är fråga om mord, brott som innefattar svåra integritetskränkningar eller organiserad brottslighet.

Utlänningens personliga omständigheter har betydelse. Om utlänningen har en stark anknytning till Sverige krävs det typiskt sett allvarligare brottslighet för ett beslut om utvisning. Det gäller t.ex. om utlänningen har egen familj här. Motsatsen gäller om anknytningen är svag, t.ex. när utlänningen lever utanför det reguljära svenska samhället eller annars har visat en bristande vilja att etablera sig här. Om det handlar om återkommande brottslighet kan det tala för utvisning.

Vistelsetidens längd får ökad betydelse allt eftersom tiden går. En mycket lång vistelsetid i Sverige kan medföra att synnerliga skäl inte föreligger trots att brottsligheten har varit av mycket allvarligt slag, medan det inte krävs fullt lika mycket om vistelsen ligger strax över de tidsgränser som gör att det krävs synnerliga skäl.

Det aktuella målet rör en person som i hovrätten hade dömts för våldtäkt till fängelse i ett år och tio månader och utvisats. Han hade vistats i Sverige med uppehållstillstånd i åtta och ett halvt år när åtal väcktes. Han har ingen egen familj i Sverige men har under större delen av sin vistelse här haft sysselsättning i form av studier, praktik eller anställning. Med beaktande av omständigheterna i målet anser Högsta domstolen att mannens anknytning till Sverige inte framstår som särskilt svag och att det vid en helhetsbedömning inte föreligger synnerliga skäl för att göra avsteg från den utgångspunkt som gäller i fråga om utlänningar som har vistats i Sverige en längre tid. Högsta domstolen har därför upphävt utvisningsbeslutet och dömt mannen till fängelse i två år och två månader.

Funktionsnedsättning och straffrättsligt uppsåt

Norrköping En åklagare inledde förundersökning och väckte åtal mot en man med en svår intellektuell funktionsnedsättning och en utvecklingsnivå som motsvarar en ålder på 2-4 år. Åtalet rörde grov misshandel mot en anställd vid det LSS-boende
mannen bodde på. Tingsrätten frikände mannen från ansvar för brott med hänsyn till att gärningen framstod som ett omedvetet handlande som skett enbart på grund av
mannens funktionsnedsättning.

I beslutet gör JO uttalanden om möjligheten att avstå från utredning och åtal med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår funktionsnedsättning. JO konstaterar att lagstiftningen visserligen inte utesluter lagföring i sådana fall, men att rättegångsbalkens bestämmelser ger ett inte obetydligt utrymme att beakta omständigheter som talar för en förundersökningsbegränsning när den misstänkte har en svår intellektuell funktionsnedsättning.

JO uttalar att det i det aktuella fallet fanns utrymme att avsluta förundersökningen redan av det skälet att en rättsprocess inte borde genomföras med hänsyn till mannens funktionsnedsättning. När förhållandena är sådana är en lagföring normalt sett inte meningsfull och svår att förena med rimliga krav på hur rättssamhället bör behandla personer med en svår intellektuell funktionsnedsättning. Åklagaren borde också i större grad ha beaktat att den aktuella händelsen inträffade i en omsorgssituation och att mannens utåtagerande beteende var en följd av hans funktionsnedsättning. Enligt JO lade åklagaren alltför stort fokus på frågan om mannens straffrättsliga uppsåt och JO ger åklagaren kritik för att han inte fördjupade sitt underlag för att få en bättre bild av mannens funktionsnedsättning och vårdsituation.

IS-återvändare rätt till bidrag?

Norrköping I Dagens juridik, finns en tankeväckande artikel "Har IS-återvändare rätt till bidrag - eller ska de anses ha brutit samhällskontraktet?" Den svåra frågan i sammanhanget är enligt artikeln att reda ut om en person som deltagit i IS-verksamhet därigenom har brutit mot ”demokratins och solidaritetens grund” (brutit samhällskontraktet) och därför generellt ska anses diskvalificerad från att uppbära ekonomiskt stöd från hemkommunen. 

Kommentar: Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Vid en bedömning av behovet av ekonomiskt bistånd bör socialnämnden räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster och däribland kontanter, bankkonton och andra tillgångar som lätt kan realiseras (se Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2013:1, s. 16 och 20). Den omständigheten att vistelsen i hemkommunen har avbrutits på grund av utlandsresa behöver inte medföra att kommunen är fri från ansvar enligt socialtjänstlagen (se RÅ 1987 ref. 174), men i IS-fallen är väl rimligen saken mer komplicerad.

 

Polisskjutningen av en ung man

Norrköping I augusti 2018 sköts en 20-årig man till döds av polis i Stockholms innerstad. Åklagare har idag väckt åtal mot tre poliser. En av poliserna har åtalats för vållande till annans död alternativt tjänstefel och de två andra för tjänstefel. 

Enligt familjens målsägandebiträde träffade tre av dom 25 skotten mannens kropp – ett i magen och två i ryggen, varav det dödande skottet träffade ryggen. 20-årigen hade Downs syndrom och han uppfattades bära ett vapen – som senare visade sig vara en leksak.

 

 

 

Döms för grooming- och stalkningsbrott

Norrköping Mannen döms för att via Internet ha begått groomingbrott, stalknings-brott och andra internetrelaterade brott mot 22 barn. Straffet bestäms till fängelse i två år och sex månader. Mannen ska också betala skadestånd till brottsoffren med totalt 350 000 kr.

Under flera års tid har en före detta skolanställd via Internet kontaktat barn i åldrarna nio till 14 år. Flera av barnen har varit elever på skolan där mannen arbetade. All brottslighet har begåtts på sociala medier och det har inte förekommit några fysiska kontakter mellan mannen och barnen.

Mannen har gjort flera hundra vänförfrågningar på olika sociala medier och ofta utgett sig för att själv vara ett barn. Han har sedan skickat ett mycket stort antal meddelanden med sexuellt innehåll, däribland bilder på sitt könsorgan och filmer som visar när han onanerar. I flera fall, och ibland under hot, har mannen försökt få barnen att skicka nakenbilder på sig själva till honom. Såvitt framkommit har inget barn gjort det.

Brottsligheten som mannen döms för är enligt tingsrätten så allvarlig att straffet ska bestämas till fängelse. Mannen har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning som gör att han har nedsatt förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar och vad andra känner och tänker. Detta har beaktats vid bestämmandet av fängelsetraffets längd.

 

  

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar

Politiker

Politikerbloggarna stängs

Politikerbloggar Från och med den 1 februari avslutar vi våra politikerbloggar på nt.se.

Anledningen till att vi stänger bloggarna är främst att vi ser att bloggandets roll har flyttats över till sociala medier. Det har fått till följd att läsningen av våra bloggar har blivit lidande.
Jag vill passa på att tacka alla bloggare för er tid och era blogginlägg, och samtidigt också passa på att tacka alla läsare.

Maria Kustvik, ansvarig utgivare Öst Media