Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Nekas medlemskap i brf trots ägarandel

Norrköping G köpte en bostadsrättslägenhet i HSB Brf Hamre i Bollnäs (Föreningen) i augusti 2015. Lägenheten består av två rum och kök och omfattar 52,5 kvm. Syftet med köpet var att hans barnbarn S skulle vara bosatt i lägenheten. Ett andrahandshyreskontrakt upprättades 24 augusti 2015. Föreningen godkände andrahandsuthyrning till den 30 september 2017. Någon ny ansökan om andrahandsuthyrning har inte gjorts för tiden därefter.

G gav tio procent av lägenheten till S i juli 2017 och S ansökte om medlemskap i Föreningen.

Hyresnämnden med vilken hovrätten instämde anförde.

Den som har förvärvat en andel i en bostadsrätt får vägras inträde i föreningen, om annat inte bestämts i stadgarna (se 2 kap. 6 § första meningen bostadsrättslagen). Detta gäller under förutsättning att bostadsrätten efter förvärvet inte innehas av makar eller sambor (se 2 kap. 6 § andra meningen bostadsrättslagen). En bostadsrättsförening har alltså full frihet att reglera fråga om medlemskap vid andelsförvärv förutom när det gäller sambor eller makar.

I Föreningens stadgar anges i § 7 andra stycket att för att den som förvärvat andel i bostadsrätt till bostadslägenhet ska beviljas medlemskap gäller att bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar, sambor eller andra med varandra varaktigt sammanboende närstående personer. S har förvärvat en andel i bostadsrätt och det har i ärendet framkommit att hon och G inte ska varaktigt sammanbo med varandra. Föreningen har därför rätt att vägra S inträde i föreningen och Ss begäran om medlemskap ska därför avslås

Riskbedömning i vårdnadsmål

Norrköping

S.G. och M.N., som tidigare var gifta med varandra, har tillsammans döttrarna Sha. född den 27 juni 1994, Shr., född den 6 april 1996, och Shi., född den 6 september 1998. Tingsrätten dömde till äktenskapsskillnad mellan parterna genom en deldom i målet den 20 maj 2003.

I ett interimistiskt beslut som meddelades den 30 oktober 2002 förordnade tingsrätten tills vidare att vårdnaden om de tre barnen skulle vara gemensam, att barnen skulle bo hos M.N. och att de skulle ha rätt till umgänge med S.G. varje jämn vecka från söndag kl. 17.00 till fredag kl. 17.00. Genom ett beslut av den 5 november 2003 omprövade tingsrätten det interimistiska beslutet men fann inte skäl till ändring. Hovrätten fastställde genom beslut den 17 december 2003 tingsrättens omprövningsbeslut.

S.G. yrkade vid tingrätten i första hand att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnen, i andra hand att vårdnaden om barnen skulle vara gemensam och att barnenskulle ha sitt stadigvarande boende hos honom. För det fall att tingsrätten skulle förordna att barnen skulle vara stadigvarande boende hos M.N. yrkade S.G. att barnen skulle ha rätt till umgänge med honom från fredag kl. 14.00 till nästföljande fredag kl. 14.00. S.G. begärde interimistiska förordnanden i enlighet med sina yrkanden.

M.N. yrkade i första hand att tingsrätten skulle tillerkänna henne ensam vårdnaden om barnen och begränsa S.G:s rätt till umgänge med barnen till varannan helg lördag kl. 10.00-18.00 och söndag kl. 10.00-18.00, att utövas i närvaro av en kontaktpersonsom utses av Familjerättsbyrån i Göteborg. I andra hand yrkade M.N. att vårdnaden skulle vara gemensam och att barnen skulle ha sitt stadigvarande boende hos henne. M.N. begärde interimistiska förordnanden i enlighet med sina yrkanden.

Parterna bestred varandras yrkanden.

Hovrätten anförde.

M.N:s uppgifter verkar enligt hovrättens mening självupplevda och de är trovärdiga och vinner stöd av barnens uppgifter i utredningarna. De får även stöd av vittnesbevisningen. C.G. och R.B. har uppgett att M.N. både före och efter separationen för dem har berättat att S.G. misshandlat och hotat henne och K.F. har berättat att i oktober 2004 ringde Sha. till henne och berättade att S.G. hade tagit strypgrepp på henne. S.G:s förklaringar till de olika incidenterna är föga trovärdiga. Hovrätten finner att M.N:s uppgifter om S.G:s handlande mot henne och mot barnenär tillförlitliga. S.G. har uppvisat ett behov av att utöva kontroll och makt över M.N. och detta behov har bestått även efter separationen. Detta har lett bland annat till att han inte låter barnen tala med sin mamma per telefon eller träffa henne mer än i mycket begränsad omfattning och inte låter dem träffa eller tala med släktingar på mammans sida eller kamrater från tiden då de bodde hos M.N. S.K. har uttalat att barnen längtar efter M.N. och ber att få träffa henne och att S.G. inte ser till barnensbehov när han inte låter dem träffa henne. Även S.A. har bekräftat att barnen saknar sin mamma mycket. C.G. har berättat att hon i skolan har haft kontakt med Shr, som efter flytten till S.G. stått och väntat på henne när hon kommer till skolan för att lämna sitt barn, att Shr då har varit helt förtvivlad och frågat hur M.N. mår och bett henne hälsa till modern och att Shr senare berättade att S.G. hade förbjudit henne att tala med C.G., varför kontakten upphörde. C.G. har vidare berättat att Shr i december 2004 rymde från S.G., eftersom han var arg på henne. K.F. har uppgett att hon vid åtskilliga tillfällen har ringt till S.G. och bett att få tala med barnen, men inte fått tillåtelse till det och att hon till barnen har skickat namnsdagskort och julklappar, som inte nått dem. Hovrätten anser att S.G. enligt vad som framkommit har uppvisat brister i sitt föräldraskap, både genom misshandel, hot och trakasserier och genom underlåtenhet att främja kontakter med M.N. och hennes släkt. Det finns en risk att barnen tar skada av att fortsättningsvis vara i hans vård. Det är därför inte lämpligt att han är ensam vårdnadshavare. Med hänsyn till parternas oförmåga att kommunicera med varandra är gemensam vårdnad utesluten. Hovrätten finner därför att det är bäst för barnen att M.N. har ensam vårdnad om dem.

Bevisningen vad som är barnets bästa

Norrköping

Hovrätten anförde följande med i vårdnadstvisten.

Varken i vårdnadsutredningen eller genom de muntliga utsagorna har framkommit något som tyder på att någon av föräldrarna är olämplig som vårdnadshavare. Uppenbart är emellertid att Dennis – som vårdnadsutredaren konstaterat – under sitt korta liv drabbats av svåra förluster och nu har ett stort behov av att allt blir lugnt och tryggt omkring honom.

Utredningen i målet visar att några direkta anmärkningar inte kan riktas mot Dennis hemmiljö hos Matts L. Hos denne har Dennis huvudsakligen bott alltsedan augusti–september 1989. I den vid tingsrätten företagna vårdnadsutredningen konstateras dock att Dennis visar symptom på att inte må bra. Detta kan delvis bero på att han själv och personer i hans nuvarande närmiljö utsatts för svåra påfrestningar.

Av främst Ninni O:s vittnesmål, som här ger stöd åt Catharina K:s iakttagelser, framgår att Dennis är sen till utvecklingen och gått än mer tillbaka i skolarbetet under den senaste tiden. Uppgifter därom från Ninni O till Matts L synes inte ha nått fram till denne.

Lågstadielärare kommer erfarenhetsmässigt nära sina elever och vinner deras förtroende på ett särskilt sätt. Uppenbart är att så är fallet med Ninni O och Dennis. Till henne har Dennis vid upprepade tillfällen uttryckt sig på ett sätt som otvetydigt ger vid handen att han vill bo hos sin mamma.

Utredningen visar att Catharina K kan erbjuda Dennis en god boendemiljö. Vidare måste beaktas att Dennis, om Catharina K får vårdnaden om honom, inte bryter upp från en invand miljö till något nytt och obekant. Han återvänder i stället till en miljö han är van att bo i med redan väl etablerade kamratkontakter. I vårdnadsutredningen konstaterades vidare att, eftersom Dennis är Catharina K:s enda barn, har hon möjlighet att mera aktivt ta del av skolarbetet och i Dennis omvårdnad och uppfostran i övrigt. Om Cathrina K tillerkänns vårdnaden är det angeläget att ett väl fungerande umgänge med Matts L och hans familj ordnas.

Vid en sammanvägning av omständigheterna i målet har hovrätten övertygats om att det är mest förenligt med Dennis bästa att vårdnaden om honom nu anförtros åt Cathrina K. Hovrätten utgår därvid från att ett väl fungerande umgänge mellan Dennis och Matts L tillgodoses.

Mamma som spelade in ett telefonsamtal

Norrköping I en vårdnadstvist spelade mamman in telefonsamtal mellan sitt barn och dess pappa. Tingsrätten fällde henne för ansvar för olovliga inspelning medan hovrätten friar henne på den grunden att pappan borde insett att mamman som satt bredvid dottern även deltog i samtalet.

Kommentar: En förutsättning för att straff ska komma i fråga är att avlyssningen eller upptagningen skett olovligen. Lovlig blir gärningen om samtycke föreligger från någon som kan sägas ha rätt att förfoga över meddelandet. Under förarbetena nämnde departementschefen som exempel en av de personer som deltar i ett samtal. 

Brottsbalken 4 kap 9 a § anger:

Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år. SFS 1975:239.

Ockerhyra för lägenhet i Stockholm

Norrköping AA har hyrt en hyreslägenhet i andra hand av NN om fyra rum och kök, ca 83 kvm. AA hyrde lägenheten under perioden den l juli 2014 - den 31 mars 2017. Han har den 7 april 2017 inkommit till hyresnämnden med en ansökan om återbetalning av hyra.

Hyresnämnden anförde.

Enligt 12 kap. 55 e § jordabalken gäller att om en hyresvärd vid upplåtelse i andra hand av en bostadslägenhet tagit mot en hyra som inte är skälig ska hyresnämnden på ansökan av hyresgästen besluta att hyresvärden ska betala tillbaka vad han tagit emot utöver skäligt belopp tillsammans med ränta. Vid bestämmande av vad som är skälig hyra tillämpas 12 kap. 55 § jordabalken. Enligt detta lagrum är hyran inte att anse som skälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen av vad som är skälig hyra ska främst beaktas sådan hyra för lägenheter som har bestämts i förhandlingsöverenskommelser enligt hyresförhandlingslagen (1978:304).

Mot bakgrund av den allmänna skälighetsbedömning nämnden har att göra, samt när hyresnämnden utgår ifrån den åberopade beräkningen med en ursprungshyra om 8 283 kr, en parkeringsplatshyra om 330 kr samt en andrahandshyra om 12 000 kr, är det framställda yrkandet om återbetalning om 38 765 kr för lågt beräknat. Det får falla tillbaka på hyresgästen. AA ska härutöver tillgodoräknas ett belopp avseende nyttigheterna diskmaskin, tvättmaskin och mikro. Hyresnämnden finner att från yrkandet om 3 8 765 kr ska enligt hyresnämnden ett avdrag ske om 4871 kr. AA ska alltså förpliktas att återbetala mellanskillnaden 33 894 kr jämte ränta enligt lag.

Begravningsplatserna vid Kronospinnhuset

Norrköping Kammarrätten har kommit fram till att intresset av att bevara gravarna vid Kronospinnhuset i Norrköping väger tyngre än intresset att bygga bostäder.

I centrala Norrköping ligger ett av landets tre ursprungliga Kronospinnhus och i anslutning ligger två begravningsplatser för de kvinnor och barn som var intagna på spinnhuset. Riksbyggen ekonomisk förening har ansökt om tillstånd att ta bort gravarna för att bygga bostäder. 

Kammarrätten har prövat om Riksbyggen kan få tillstånd enligt kulturmiljölagen till att ta bort gravarna. Kammarrätten har, efter att ha hört Riksantikvarieämbetet, kommit fram till att intresset av att bevara gravarna väger tyngre än intresset att bygga bostäder på platsen.

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar