Logga in
Fritidshjälpmedel? Maries NEURO-blogg Maries NEURO-blogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Polisskjutningen av en ung man

Norrköping I augusti 2018 sköts en 20-årig man till döds av polis i Stockholms innerstad. Åklagare har idag väckt åtal mot tre poliser. En av poliserna har åtalats för vållande till annans död alternativt tjänstefel och de två andra för tjänstefel. 

Enligt familjens målsägandebiträde träffade tre av dom 25 skotten mannens kropp – ett i magen och två i ryggen, varav det dödande skottet träffade ryggen. 20-årigen hade Downs syndrom och han uppfattades bära ett vapen – som senare visade sig vara en leksak.

 

 

 

Bostadsbidrag vid månggifte

Norrköping Månggifte är förbjudet i Sverige, men accepteras om det ingåtts i ett land där det är lagligt. Det svenska socialförsäkrings- och pensionssystemet är dock inte anpassat för polygama familjer. Hur ska man se på situationen när makar i polygama äktenskap är folkbokförd på olika adresser vid ansökan om bostadsbidrag? 

Kammarrätten anförde i praktiken en presumtion för samlevnad inom äktenskap och maken ska styrka att hen är ensamstående. Enbart folkbokföring räcker inte enligt kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att ta upp makans överklagande och meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen kommer att fokusera på tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag när makar i ett polygamt äktenskap är folkbokförda på skilda adresser.

 

Sov under förhandling

Norrköping Migrationsverket beslutade i juli 2017 att bl.a. avslå klagandens ansökan om asyl och att utvisa honom.

Klaganden överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och begärde bl.a. att det skulle hållas en muntlig förhandling i målet. Migrationsdomstolen höll en muntlig förhandling där klaganden berättade om sina asylskäl.

Målet i migrationsdomstolen avgjordes av en lagfaren domare och tre nämndemän. Domstolen avslog överklagandet i dom den 10 maj 2019. Den huvudsakliga motiveringen vad gällde klagandens skyddsskäl var att det fanns tillförlitlighetsbrister i hans asylberättelse. En av nämndemännen var skiljaktig och ansåg att klaganden framfört skyddsskäl som medförde att han skulle beviljas uppehållstillstånd som flykting.

Klaganden yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd, flyktuigstatusförklaring och resedokument, i andra hand uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring, i tredje hand uppehållstillstånd på grund av att ett återsändande av honom till hemlandet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande och i fjärde hand att målet ska återförvisas till migrationsdomstolen för förnyad handläggning. Till stöd för sitt yrkande om återförvisning anför han att en av nämndemännen sov under förhandlingen. Klaganden åberopar skrivelser från sin behandlande psykolog och sin före detta gode man vilka närvarade vid förhandlingen. I skrivelserna anför de bl.a. att de observerade att en av nämndemännen somnade till vid flera tillfällen under förhandlingen, både före och efter pausen.

Migrationsöverdomstolen anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande. Klaganden begärde muntlig förhandling i migrationsdomstolen och domstolen ansåg att det fanns behov av en sådan förhandling. (Jfr 16 kap. 5 § tredje stycket utlänningslagen [2005:716] och MIG 2009:30.).

Migrationsöverdomstolen anser att det inte finns skäl att ifrågasätta de uppgifter som har lämnats om händelseförloppet vid migrationsdomstolens muntliga förhandling.

Med hänsyn till det som kommit fram ska migrationsdomstolens dom undanröjas, utom vad gäller ersättning till det offentliga biträdet och beslutet om sekretess, och målet visas åter till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Sköt gäst med hagelgevär

Norrköping En 32-årig man dömdes av tingsrätten till ansvar för mord och brott mot griftefrid till fängelse i 18 år. Tingsrätten dömde samtidigt mannens sambo, en 28-årig kvinna till ansvar för grovt skyddande av brottsling och bestämde påföljden för henne till villkorlig dom.

Tingsrätten konstaterar i domen att den utredning som presenterats i målet styrker att det är den åtalade 32-åringen som den 4 juli 2018 genom två skott med ett hagelgevär sköt ihjäl en 27-årig man som besökte parets bostad och därefter sköt ytterligare ett skott mot besökaren efter det att han avlidit. Enligt rätten var omständigheterna runt skjutningen mycket försvårande men gärningen oplanerad och händelseförloppet kortvarigt motiverade ändå att påföljden bestämts till det längsta tidsbegränsade straffet och inte fängelse på livstid.       

Mamman ”retar sig” pappan

Norrköping I tingsrätten fick mamman ensam vårdnad med hovrätten ändrar till gemensam vårdnad.

Hovrätten anförde.

Gemensam vårdnad är i de allra flesta fall en ur barnets synvinkel mycket bra vårdnadsform. Det ska dock inte mer eller mindre schablonmässigt beslutas om gemensam vårdnad mot den ena förälderns önskemål och det är viktigt att en förälders motstånd mot gemensam vårdnad tas på allvar. Gemensam vårdnad bör normalt förutsätta att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete. Det innebär inte att de alltid måste ha samma uppfattning, men de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet. Ett barn mår inte bra av ständiga konflikter mellan föräldrarna. Det är uppenbarligen till nackdel för barnet om en förälder genomgående och för att obstruera motsätter sig den andra förälderns initiativ. Om föräldrarna saknar vilja och förmåga att sätta barnets bästa före den egna konflikten, färgar detta omvårdnaden om barnet. En gemensam vårdnad får således förutsätta att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet. Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan ta gemensamt ansvar. Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa (se prop. 2005/06:99 s. 50 ff).

En konflikt mellan parterna som synes leva kvar sedan deras separation och som i grunden bottnar i deras olikheter till person och deras beteenden mot varandra. Konflikten går till stor del ut på att mamman retar sig på, som hon anser, pappans bristande ansvarstagande och håller liv i konflikten genom att kritisera pappan i det hänseendet medan pappan å sin sida underhåller konflikten genom att underlåta att besvara mammans meddelanden. Båda har uttryckt att de håller L utanför konflikterna, vilket de uppenbarligen inte lyckats med då det konstateras i vårdnadsutredningen att L inte mår bra av föräldrarnas konflikter.

Ofta utesluter, som inledningsvis redogjorts för, ständiga konflikter mellan föräldrarna en gemensam vårdnad. I nuvarande mål finns dock inte något som tyder på att upphörandet av den gemensamma vårdnaden skulle ha minskat eller undanröjt parternas konflikter. Som konstateras i utredningarna synes konflikterna i första hand inte heller handla om dem som föräldrar eller om L:s behov. Även om mamman menar att det går något bättre för L i skolan nu finns inte något som tyder på att upplösandet av den gemensamma vårdnaden sammantaget varit till L:s bästa, snarare talar den kompletterande utredningen för att L:s mående försämrats. Mot bakgrund härav anser hovrätten att det, trots föräldrarnas brister i förmågan att samarbeta, är bäst för L att vårdnaden om honom är gemensam. För att inte riskera en ogynnsam social och känslomässig utveckling hos L krävs det emellertid, av dem båda, att de kan sätta sina egna behov och önskemål åt sidan och prioritera L:s mående i första rummet, vilket innebär att de måste ta ansvar för sitt eget beteende gentemot den andre.

Objektivitetsprincipen inom socialtjänsten

Norrköping Företrädare för det allmänna ska i sin verksamhet iaktta regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen)

JO uttalar att det i och för sig inte finns något formellt hinder mot att t.ex. en handläggare vid socialtjänsten på begäran av en enskild skriver ett intyg om den enskildes kontakter med socialtjänsten. Det är viktigt att den som skriver ett sådant intyg endast uttalar sig om omständigheter som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Som regel ska en sådan skrivelse endast innehålla en redovisning av faktiska förhållanden, och inte några värderingar eller bedömningar. När det gäller mål om vårdnad, boende och umgänge har socialnämnden dock lagreglerade uppgifter när det gäller att lämna upplysningar till domstolen. Det är därför viktigt att stor försiktighet iakttas när uppgifter lämnas vid sidan av de bestämmelserna. När det pågår en tvist mellan föräldrarna om vårdnad m.m. finns det skäl att vara särskilt återhållsam med att skriva yttranden på begäran av den ena föräldern eftersom det finns en risk för att nämnden uppfattas som partisk.

Under en pågående tvist i en domstol som rörde bl.a. umgänge med barn upprättade en relationsvåldshandläggare en skrivelse till moderns ombud och lämnade in ytterligare en skrivelse direkt till domstolen. I bl.a. ett mejl till moderns ombud uppmanade relationsvåldshandläggaren modern att använda ett av barnens assistenters säkerhet som ett argument mot umgänge. Det måste ha stått klart för handläggaren att syftet med att skrivelserna skulle användas i domstolen var att påverka domstolens ställningstagande i frågan om fadern skulle ha umgänge med parternas barn. Redan omständigheten att handläggaren upprättade skrivelserna innebar enligt JO en risk för att fadern skulle kunna uppfatta nämnden som partisk. För att inte riskera att påverka förtroendet för socialtjänstens verksamhet borde handläggaren över huvud taget inte ha upprättat skrivelserna. Innehållet i skrivelserna gav fadern ytterligare skäl att ifrågasätta socialtjänstens objektivitet. Relationsvåldshandläggaren kritiseras för att han upprättade skrivelserna och för hur han utformade dem. Han kritiseras även för hur han uttalade sig i ett mejl till moderns ombud. 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar