Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Skogsröjning i kjol godtas inte

Norrköping

En person blev anvisad och tackade ja till en praktikplats hos Skogsstyrelsen. som en del i jobb- och utvecklingsgarantin. I arbetet ingick att använda motorsåg och röjsåg längs bl.a. vandringsleder och järnvägar. Av religiösa skäl vägrade praktikanten att arbeta utan kjol och vägrade därför att använda de skyddsbyxor som ingår. Arbetsförmedlingen beslutade då att återkalla hennes anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin.

Praktikanten överklagade beslutet till förvaltningsrätten och hävdade att hon utsatts för diskriminering. Hos domstolen begärde hon dels att få tillbaka sin praktikplats, dels även diskrimineringsersättning och skadestånd. Förvaltningsrätten fann dock att det av säkerhetsskäl var motiverat att kräva att praktikanten bär skyddsbyxor och inte bär kjol. Arbetsförmedlingens beslut ändrades därför inte. Förvaltningsrätten avvisade också begäran om diskrimineringsersättning och skadestånd.

 

Domstolen frikänner från polisskjutningen

Norrköping
Tingsrätten har idag meddelat dom i målet om polisskjutningen av en ung man. Enligt tingsrätten befann sig två poliser som sköt i en inbillad nödvärnssituation. Polisinsatschefen frikänns för att det inte har bevisats att han har underlåtit att handla på ett korrekt sätt.

Händelsen inträffade i augusti 2018 i Stockholms innerstad. Polisen sköt då en ung man till döds. En man som poliserna trodde var en farlig beväpnad person som var på väg att skjuta dem med ett automatvapen. Polismännen avlossade 25 skott men endast tre skott träffade, varav två snett i ryggen bakifrån. Mannen visade sig vara en ofarlig person som hade Downs syndrom och vid tillfället ett leksaksvapen i handen.

Åklagaren har i målet godtagit att poliserna avlossade 23 skott inom ramen för en inbillad nödvärnssituation men hävdat att nödvärnsrätten upphörde i ett efterföljande skede när mannen vände ryggen till. Åklagaren har påstått att skott 24 och 25 träffade i ryggen. Han har därför gjort gällande att två av poliserna som sköt ska dömas för vållande till annans död/tjänstefel respektive för tjänstefel beträffande dessa skott. Åklagaren har också påstått att en polisinsatschef ska dömas för tjänstefel eftersom han underlåtit att handla på ett korrekt sätt. Poliserna har tillbakavisat anklagelserna.

Tingsrätten har konstaterat att den i målet omfattande utredningen inte stödjer åklagarens argumentation om händelseförloppet utan det kan finnas andra tänkbara händelseförlopp. Varken den medicinska eller den tekniska utredningen har kunnat slå fast turordningen på skotten eller på mannens närmare rörelsemönster och kroppsposition vid träffarna.

Enligt tingsrätten har åklagaren sammantaget inte motbevisat invändningen om inbillat nödvärn och det använda våldet har inte ansetts vara uppenbart oförsvarligt. De två polismän som sköt har därför frikänts från brott.

Tingsrätten har vidare konstaterat att det inte har bevisats att polisinsatschefen har underlåtit att handla i strid med tydliga handlingsregler eller att han gjort flagranta avsteg från en korrekt handläggning utan det har mycket handlat om olika polisiära bedömningar i en akut situation. Polisinsatschefen ska därför frikännas för tjänstefel.

Eftersom poliserna har frikänts från brott har skadeståndsanspråken avslagits.

En nämndeman har varit skiljaktig på så sätt att hon ansett att polismännen som sköt ska dömas för brott. När det gäller polisinsatschefen har hon varit enig med majoriteten.

 

Får man hota om polisanmälan?

Norrköping Advokaten anförde följande i brevet till motparten.

"NN har sökt advokatbyråns biträde i rubricerat dödsbo avseende upprättat testamente.

På omständigheter lämnade av mina huvudmän får följande anföras. Det är våra huvudmäns uppfattning att testamentet som presenterats inte är testators  vilja och har tillkommit på otillbörliga grunder. Av den anledningen samt mot bakgrund av nedan angivna omständigheter ämnar våra huvudmän föra talan om klander av testamente.

.../... För det fall denna skrivelse inte hörsammas eller att en lösning inte nås har undertecknad NNs uppdrag att vidta rättsliga åtgärder för tillvaratagande av mina huvudmäns rätt. Förutom klander av testamente kan även anmälan om bedrägeri bli aktuellt."

I följande brev anfördes bl.a. "Sker så inte kommer alltså en sådan process inledas. Efter samråd med mina huvudmän och genomgång av utredningsmaterial kan också råd ges om att en polisanmälan ska inlämnas utifrån vad utredningen visar".

 

Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd anförde:

En advokat får inte försöka främja klientens sak genom otillbörliga åtgärder mot motparten, såsom hot om anmälan till myndighet.

As angivande i brev till motparten om att polisanmälan kan komma att göras i det fall motparten inte avstår från att kräva ett testamentes tillämpning, innebär ett åsidosättande av god advokatsed.

För detta svarar R i egenskap av principal, eftersom det ålegat honom att övervara As arbete i aktuellt hänseende.

Nämnden tilldelar därför R erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Återkallelse av restaurangs serveringstillstånd

Norrköping
Förvaltningsrätten har meddelat dom i ett mål rörande återkallelse av serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622)

Sedan Skatteverket genomfört en skatterevision mot Restaurang P och beslutat att skönsmässigt beskatta restaurangen för oredovisade intäkter beslutade Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun att återkalla restaurangens serveringstillstånd. Som skäl för beslutet anförde Miljö- och hälsoskyddsnämnden bl.a. att restaurangen till följd av ekonomisk misskötsamhet och brister i bokföringen inte är lämplig att inneha serveringstillstånd.

Restaurangen överklagade Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut till förvaltningsrätten och anförde bl.a. att bokföringen är i god ordning och att Skatteverkets beslut och beräkningar vilar på felaktiga förutsättningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden å sin sida vidhöll sitt beslut.

Förvaltningsrätten anser att restaurangens bokföring haft sådana brister att den inte har kunnat kontrolleras och att restaurangen redan på den grunden inte uppfyllt sina skyldigheter enligt alkohollagen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har därför haft skäl för ett ingripande avseende serveringstillståndet. Förvaltningsrätten anser emellertid att det som framkommit i skatterevisionen inte är tillräckligt för en så ingripande åtgärd som återkallelse av serveringstillståndet.

Restaurangens invändningar mot Skatteverkets utredning har inte närmare bemötts av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Restaurangen har också vidtagit flera åtgärder för att säkerställa fungerande rutiner och korrekt bokföring. Det har inte heller framkommit några tidigare eller ytterligare anmärkningar avseende restaurangens ekonomiska skötsamhet. Därför anser förvaltningsrätten att varning är en tillräcklig åtgärd,

 

Dold kamera i schampoflaska

Norrköping Åklagaren anförde i stämning: NN har olovligen och i hemlighet filmat AA när AA befann sig inomhus i ett duschutrymme på ett badhus. Det hände den 19 november 2017 på Badhusvägen 5, Arlöv, Malmö stad.

Tingsrätten anförde.

NN har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av utredningen i övrigt. Han har olovligen med tekniskt hjälpmedel i form av en kamera monterad inuti en schampoflaska filmat AA när denne var i duschrummet på Burlövsbadet den aktuella kvällen. Det saknar betydelse för bedömningen att han inte avsett att filma just AA utan att det var en slump att det var just denne som blev filmad. Ett duschrum är ett sådant utrymme som omfattas av lagregleringen mot kränkande fotografering. Gärningen har inte varit försvarlig. NN ska dömas för kränkande fotografering

För kränkande fotografering är föreskrivet böter eller fängelse i högst två år. Av förarbetena framgår att straffet i många fall torde kunna stanna vid böter. Omständigheter som talar för att straffvärdet kan anses ligga på fängelsenivå är om t.ex. smygfilmning skett fortlöpande under en längre tid i en persons bostad eller om en person installerat en dold kamera i ett omklädnings- eller duschrum för pojkar eller flickor på en skola och därefter under en tid filmat barnen. Även andra omständigheter än de nu nämnda kan medför att straffvärdet är så högt att det ligger på fängelsenivå (se prop. 2012/13:69 s. 40 f.). I rättsfallet RH 2015:57 uttalade hovrätten att ett fall av kränkande fotografering, som sker genom att någon fotograferar eller kortvarigt filmar någon annan, i normalfallet har ett straffvärde om 60 dagsböter.

I förevarande fall har det varit fråga om en kort filmsekvens på en naken man som duschar i ett duschrum på ett badhus. Det är fråga om filmning vid ett tillfälle. Sett mot uttalandena i förarbetena och den inte särskilt omfattande praxis som finns på området finner tingsrätten att straffvärdet för gärningen inte överstiger dagsböter. Sammantaget finner tingsrätten att straffmätningsvärdet för gärningen motsvarar 60 dagsböter. Påföljden för det brott som NN nu döms för ska således bestämmas till 60 dagsböter.

 

Ville ha bilder på sitt offer

Norrköping NN anförde att han få ta del av samtliga obduktionsbilder som visar annat än baksidan av den avlidnes kropp och som finns i Polismyndighetens system Filip i ärende K0000 respektive Åklagarmyndighetens ärende AM-000. Han anför bl.a. följande. Polismyndigheten har inte i tillräcklig grad beaktat hans intresse av att få ta del av begärda handlingar. Han är dömd till livstids fängelse och bilderna förväntas ha stor betydelse vid en kommande resningsansökan. Hans enskilda intresse av att få ta del av bilderna väger tyngre än eventuella intressen för det motsatta. Bilderna kan maskeras eller lämnas ut med förbehåll.

Kammarrätten anförde.

Polismyndigheten har i sitt beslut angett att de uppgifter NN har begärt att ta del av varken har redovisats till Åklagarmyndigheten eller har åberopats som processmaterial i domstol. Uppgifterna kan därför inte ha haft betydelse för avgörandet av målet i sak. Bilder från en obduktion innehåller integritetskänsliga uppgifter som det med fog kan antas att en avliden inte har önskat ska komma till andras kännedom. Ett utlämnande av de nu begärda uppgifterna kränker den frid som bör tillkomma den avlidne. Med hänsyn till det intresse den avlidne får anses ha av skydd för sina uppgifter är det av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Det står även klart att det enskilda intresset har företräde framför NNs intresse att ta del av uppgifterna. Uppgifterna kan, med hänsyn till sin integritetskänsliga karaktär inte heller lämnas ut till viss del eller med förbehåll till NN. Överklagandet ska därför avslås.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar