Logga in
Logga ut
Hej igen! Åsa Sjöbergs blogg Åsa Sjöbergs blogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Talanglösa advokater

Norrköping Hovrätten dömde advokatbyrån att betala tolv miljoner i skadestånd till en klient för dålig processföring, Högsta domstolen ändrade domen eftersom advokatens misstag inte var "uppenbart". 

Högsta domstolen anförde.

Målet rör en advokatbyrås skadeståndsansvar för den rådgivning som en advokat vid byrån har lämnat till en klient i samband med en tvist.

Hovrätten har kommit fram till att entreprenadkontraktet rimligen inte kan tolkas på annat sätt än att utläggen varit ersättningsgilla och att Js underlåtenhet att utforma klientens talan så att frågan om ersättning för utläggen inte prövades självständigt var vårdslös. Hovrätten har bedömt, att om ett sådant yrkande framställts hade klientens talan i den delen vunnit framgång. Hovrätten har därför bifallit klientens yrkande avseende ersättning för dels rättsförlust, dels motpartens rättegångskostnad i tingsrätten och förpliktat advokatbyrån att till klienten utge i dessa delar yrkat belopp med ränta.

Utgångspunkter for bedömningen 

En advokat bär gentemot sin klient på kontraktsrättslig grund ett ansvar för skada som vållats uppsåtligen eller genom vårdslöshet. Ansvaret präglas av de kunskaper en advokat förutsätts ha i sin egenskap av juridisk expert och ledamot av advokatsamfundet.

Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken ska en advokat i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts henne eller honom och iaktta god advokatsed. Det innebär bl.a. att advokaten ska utföra sitt uppdrag med omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet och att juridiska råd ska vara grundade på erforderliga undersökningar av gällande rätt ( se Vägledande regler om god advokatsed - Med kommentar, reviderad juni 2016).

I advokatuppdraget ligger ett åtagande att efter bästa förmåga hävda klientens intressen. Advokaten har ett ansvar för att göra erforderliga undersökningar av sakens rättsliga sida. Advokaten måste, främst genom kontakter med huvudmannen, skaffa sig en bild också av de faktiska förhållanden som ska analyseras rättsligt. Utifrån dessa undersökningar och analyser ska advokaten ge klienten råd om hur denne kan och bör agera. Den som har sökt råd i en juridisk fråga ska kunna förlita sig på att de råd som advokaten lämnar är väl underbyggda.

Skadeståndsansvar föreligger för en advokats rådgivning vid uppenbara fel. Så kan t.ex. vara fallet när de rättsliga frågorna är enkla eller om svaren på dem är lätta att finna och advokaten på grund av okunnighet eller förbiseende ger ett råd som klart strider mot lag eller fast praxis. Andra typer av sådana situationer är då advokaten försummar att uppmärksamma nära till hands liggande bevismedel eller missar att iaktta olika typer av frister. (Set.ex. NJA 1939 s. 374 och NJA 1957 s. 621; jfr även t.ex. Heuman, a.a., s. 25 ff., Bertil Bengtsson, Särskilda avtalstyper I, 2 uppi. 1976, s. 173 och Per OlofEkelöf m.fl., Rättegång I, 9 uppi. 2016, s. 231.)

De rättsliga problemställningarna kan emellertid vara komplexa och kräva svåra överväganden. Oaktsamhetsbedömningen får då främst riktas in på frågan om advokaten har varit tillräckligt omsorgsfull vid sina undersökningar och i sin analys av dels de faktiska omständigheterna, dels rättsläget och de processuella förutsättningarna att driva huvudmannens sak.

Undersökningarna kan medföra att klienten har olika handlingsalternativ. Advokaten har en skyldighet att upplysa klienten om dessa och framhålla de fördelar och risker som finns med respektive alternativ och bör normalt ange sin uppfattning. En underlåtenhet att lägga fram alternativen med fördelar och risker bör emellertid inte kunna leda till I kadeståndsskyldighet annat än i mer uppenbara fall. (Jfr bl.a. Ekelöf, a.a. s. 227, Heuman, a.a. s. 25 ff., 105 ff. och Jan Kleineman, Rådgivares informationsansvar - en probleminventering, SvJT 1998 s. 185 ff.)

När det gäller frågan om en advokat kan bli skadeståndsskyldig för det sätt på vilket han eller hon har fört en process i domstol har det i rättslitteraturen anförts att talanglös, svag eller dålig processföring endast i undantagsfall kan vara skadeståndsgrundande. Vidare har det uttalats att skadeståndsskyldighet knappast kan tänkas uppstå annat än i vissa fall då advokaten i rättegången lämnat ett medgivande eller erkännande som inte borde ha lämnats eller då advokaten underlåtit att åberopa en grund som borde ha åberopats eller :framställa en invändning som borde ha :framställts. (Se Bengtsson, a.a. s. 158, Vinding Kruse, a.a. s. 64 och Holger Wiklund, Advokats skadeståndsskyldighet, Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 10, 1953, s. 311 ff.)

Det är klienten som har bevisbördan för att advokaten har gjort sig skyldig till skadeståndsgrundande vårdslöshet. 

Högsta domstolens bedömning

J hade med hänvisning till entreprenadkontraktet kunnat med klienten ta upp frågan om det fanns grund för att i vart fall alternativt yrka ersättning för utläggen på kontraktsrättslig grund och kvittningsvis uttryckligen yrka avräkning för utläggen gentemot motpartens genkäromål. Det kan därför sättas i fråga om J inför och under processen vid tingsrätten har anlagt ett alltför snävt synsätt och därmed om han med tillräcklig omsorg har analyserat avtalen och klientens mellanhavanden med motparten. Detta har påverkat hans möjligheter att urskilja olika handlingsalternativ för klienten och ge föreningen tillfälle att överväga dem.

Detta kan emellertid i vart fall inte ses som ett sådant misstag som ger upphov till skadeståndsskyldighet. Det bör då kunna tas hänsyn till att J inte hade fått tillgång till all information som kunde ha haft rättslig betydelse. Sålunda har J uppgett bl.a. att han med kännedom om tilläggsavtalet skulle ha gjort andra överväganden vid utformningen av talan. Att beakta i det sammanhanget är att J, som nämnts, genomförde flera möten med klientens företrädare i syfte att få bilden av de olika avtalsrelationema klar för sig och att han därvid inte kan anses ha visat bristande omsorg. Han har inte heller underlåtit att i tingsrättsprocessen åberopa de kostnader som föreningen haft, även om han gjorde det enbart inom ramen för en skadeståndstalan. 

Kommentar: Högsta domstolen rev upp domen eftersom advokatens misstag inte var "uppenbart" - en dom som enligt Christina Ramberg, professor i civilrätt, innebär att "talanglösa" advokater kan fortsätta att begå misstag utan att bli skadeståndsskyldiga, se Dagens Juridik.

Får man utan samtycke publicera från Facebook?

Norrköping Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om det var tillåtet enligt upphovsrättslagen för en tidning att på sin webbplats publicera fotografier som tidningen hade hämtat från en Facebook-sida. Domstolen har funnit att publiceringen var tillåten eftersom den skedde i samband med rapporteringen av en aktuell händelse.

Inför valet av en partiledare år 2015 publicerade Dagens Nyheter (DN) en artikel på sin webbplats DN.se och återgav där tio fotografier som hade hämtats från en persons Facebook-sida. DN återgav även fem av fotografierna via Twitter. Fotografierna skildrade bl.a. partiledarkandidaten vid ett militärfordon under en resa i Israel. DN publicerade fotografierna utan att fråga rättighetshavaren till fotografierna (i det här fallet personen som hade Facebook-sidan) om tillstånd. Rättighetshavaren väckte därför talan mot DN och krävde ersättning enligt upphovsrättslagen för publiceringarna av fotografierna.

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att DN:s publiceringar har skett i enlighet med de bestämmelser i upphovsrättslagen och EU-rätten som, under vissa förutsättningar, ger rätt att i en tidning återge fotografier i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. Domstolen har vidare bedömt att denna rätt även omfattar digitala publikationer, i detta fall DN.se och DN via Twitter. En av förutsättningarna för att DN:s publiceringar skulle vara tillåtna var att fotografierna lovligen hade offentliggjorts innan DN:s publiceringar. I den frågan kom domstolen fram till att fotografierna tidigare var lovligen offentliggjorda, eftersom rättighetshavaren själv hade laddat upp fotografierna på Facebook på ett sådant sätt att de gjorts tillgängliga för ett stort och obestämt antal personer. En annan förutsättning för att publiceringarna skulle vara tillåtna var att de skedde i samband med en redogörelse för en aktuell händelse. I denna del har domstolen fäst vikt vid att det mot bakgrund av den pågående Mellanösternkonflikten fanns ett informationsintresse för att partiledarkandidaten förekom på bl.a. ett fotografi vid ett militärfordon i Israel. Domstolen har därför kommit fram till att DN inte är skyldigt att ersätta rättighetshavaren för publiceringarna av fotografierna.

Festerna var otillbörliga

Norrköping Föreningen Svenska Tonsättare (FST) höll 2012 sin årliga julmiddag på Stockholm Waterfront Congress Centre och 2013 på Winterviken. Föreningen Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP) höll
2012–2014 sina årliga vårfester på Grand Hôtel. Som gäster vid de olika tillställningarna närvarade bl.a. företrädare för två myndigheter, Statens musikverk och Statens kulturråd. Hovrätten har dömt företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. Tre myndighetsföreträdare har samtidigt dömts för mutbrott och tagande av muta.

De nu dömda personerna åtalades vid tingsrätten för bestickning och givande av muta respektive mutbrott och tagande av muta. Enligt åtalet hade myndighetsföreträdarna genom att närvara vid julmiddagarna och vårfesterna tagit emot otillbörliga förmåner och därför gjort sig skyldiga till de åtalade brotten. Tingsrätten ogillade åtalet. Enligt tingsrätten hade det varit motiverat för myndigheterna att närvara vid tillställningarna för att kunna följa det som händer på musikområdet. Tingsrätten tog vid sin bedömning hänsyn till bl.a. att tillställningarna varit branschträffar med stor och bred närvaro.

Åklagaren överklagade tingsrättens dom. Hovrätten ändrar nu domen och dömer företrädarna för FST och SKAP för bestickning och givande av muta. De tre myndighetsföreträdarna, däribland en tidigare generaldirektör för Statens musikverk, döms för mutbrott och tagande av muta.

I domen tar hovrätten bl.a. fasta på att Statens musikverk och Statens kulturråd har i uppdrag att fördela statsbidrag inom kulturområdet. Till skillnad från tingsrätten gör hovrätten bedömningen att myndigheternas bidrags- tilldelning utgör myndighetsutövning och att de tilltalade myndighetsföreträdarna har haft tjänsteställningar med särskilt höga krav på integritetsskydd. Enligt hovrätten har därför utrymmet för dem att ta emot förmåner varit mycket begränsat. Hovrätten anser att värdet av tillställningarna överstiger vad som är normal representation och att det inte kan ses som en naturlig del i deras arbete att bli bjudna på dessa.

Sammantaget anser hovrätten att förmånerna varit otillbörliga. De tilltalade döms därför för de åtalade brotten till böter. Samtidigt åläggs de två föreningarna företagsbot.

Friar från rattfylleri, hade tvilling

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska fällas till ansvar för rattfylleri, 4 § första stycket trafikbrottslagen (1951:649), enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har kört moped efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,19 promille. Det hände den 21 juli 2016 på Mellangården, Linköping, Linköpings kommun. NN begick gärningen med uppsåt.

NN invände.

Att det var hans tvillingbroder som kört mopeden.

Tingsrätten fällde men hovrätten friade med följande.

Det händelseförlopp som NN har redogjort för är i sig inte osannolikt, även om det naturligtvis förutsätter att vissa tillfälligheter sammanföll. Om det gick till på det sätt som NN beskrivit är det dock naturligt att polismännen uppfattade situationen som sådan att det måste ha varit NN som körde mopeden. Polismännen måste emellertid anses ha redogjort för en kortare tidslucka, där det i och för sig fanns utrymme för NN att byta plats med sin bror invid mopeden. För hovrätten framstår det inte heller som särskilt sannolikt att såväl vittne 1 som vittne 2 och vittne 3 medvetet skulle lämna felaktiga uppgifter inför rätten. Vid en samlad bedömning av bevisningen finner hovrätten det inte styrkt att NN gjort sig skyldig till rattfylleri. Han ska därför frikännas.

 

Kallade hovrätten korrupt

Norrköping I ett hyresmål har klaganden tilltalat och hänvisat domaren vid hovrätten som "din korrupta hora", "hovrättens korrupta horor", "Svea hovrätts korrupta horor" och "hovrättens korrupta jäviga horor". Han har fått tillfälle att yttra sig över om uttalandena är otillbörliga och om han därmed ska dömas till penningböter i anledning av detta, men har inte avhörts i frågan.

Hovrätten anförde.

Den som i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt döms till penningböter (se 9 kap. 5 § rättegångsbalken). NN har genom vad som citerats ovan uttalat sig otillbörligt i rättegångsskrift. Han ska därför dömas till penningböter. Med hänsyn till att uttalandena skett vid upprepade tillfällen bestäms bötesbeloppet till 2 000 kr.

 

 

Friades av en Norgehistoria i tingsrätten

Norrköping NN har olovligen använt alprazolam som är narkotika. Det hände den 19 september 2017 i XX eller en tid dessförinnaa på annan plats i landet. NN begick gärningen med uppsåt och friades i tingsrätten med fälldes i hovrätten för ringa narkotikabrott.

NN invände att han tagit narkotikan i Norge. I Norge blev han bjuden på någet som han då inte visste var narkotika. Analysresultat visade senare att det var alprazelam, så det måste ha varit alprazolam. Tingsrätten anförde att hans redogörelse inte är så pass osannolik att den helt kan lämnas utan avseende och friade.

Hovrätten anförde.

Det är klarlagt att NN vid kontroll hade alprazolam, som är narkotika, i kroppen. I frågan om han som han påstått, intagit narkotikan i Norge, eller om intaget, som åklagaren påstått i gämingsbeskrivningen, skett i Sverige, gör hovrätten följande överväganden. NNs berättelse om den påstådda norgeresan är påfallande innehållslös. Han har inte lämnat några konkreta uppgifter om resväg, sällskap eller platser. NNs uppgifter om norgeresan framstår som en efterhandskonstruktion och är sådana att hovrätten bortser från dem vid bedömningen av vad som är bevisat. Enligt hovrättens bedömning är det med tillräcklig_grad av säkerhet bevisat att NN uppsåtligen intagit narkotika i enlighet med vad som åklagaren påstått i gämingsbeskrivningen.

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se