Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Umgängesstöd

Norrköping Umgängesstöd (6 kap 15 c §) innebär att domstolen, när den fattar ett beslut om umgänge med en förälder som barnet inte bor med, får besluta att det vid umgänget ska närvara en person som socialnämnden utser s.k. umgängesstöd . Det är endast domstolen som kan besluta om umgängesstöd, föräldrar kan inte träffa avtal om umgängesstöd.

Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 2009/10:192) framgår att användningsområdet för umgängesstöd bör snävas in jämfört med hur kontaktpersonsinstitutet har kommit till användning i gällande domstolspraxis. Domstolen ska vid bedömningen om umgängesstöd alltid utgå från om barnet verkligen har behov av stödet och stödet ska begränsas till situationer då det ur barnets synvinkel är befogat.

De situationer som man ger exempel på är när barnet och umgängesföräldern saknar en nära relation beroende på att umgänget inte skett under lång tid eller när barnet av någon annan anledning saknar tillit till umgängesföräldern. Det kan också handla om behov av att en person medverkar vid hämtning och lämning för att barnet ska slippa uppleva konfliktfyllda konfrontationer. Den person som medverkar vid umgänget ska inte ses som en person med särskilt mandat att fysiskt förhindra att barnet bortförs eller kränks. Om barnet inte kan antas vara tryggt utan sådant skydd, är umgängesstöd inte något alternativ.

Domstolen får inte vid behovsprövningen förutsätta att personen som medverkar vid umgänget utgör en garant mot skadliga åtgärder från en förälders sida. Av 6 kap. 15 c § FB framgår att domstolens beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid och denna ska anges i beslutet. När domstolen bestämmer tiden måste den göra en prognos avseende framtiden. Tiden ska bestämmas utifrån hur länge barnet kan förväntas behöva stödet. Av förarbetena framgår att man rekommenderar högst ett år och att man inte kan utesluta att det finns enskilda fall med särskilda omständigheter som gör att umgängesstödet bör pågå något längre.

Vidare framgår att innan domstolen beslutar om umgängesstöd ska domstolen inhämta yttrande från socialnämnden. Av yttrandet ska de praktiska förutsättningarna som finns för genomförandet av umgänget, t ex. tid, plats och personalresurser, framgå. Ett riktmärke för hur resursen ska användas är upp till 5 timmar per umgängestillfälle var 14:e dag inkl. restid (3 tim. umgänge för barnet). Om socialtjänsten har kännedom om att det förekommit våld, hot om våld eller övergrepp mot barnet eller någon annan familjemedlem och har meddelat domstolen detta men domstolen ändå beslutar om umgängesstöd, ska socialtjänsten försöka verkställa beslutet. Lagstiftaren har angett att socialnämndens inställning i fråga om lämpligheten av umgänge med umgängesstöd inte ska anges i yttrandet.

Om ett beslut om umgängesstöd av något skäl är uppenbart omöjligt eller olämpligt att verkställa ska nämnden snarast vända sig till parternas ombud eller direkt till domstolen och meddela detta. Lagstiftaren uttrycker att det inte finns krav på att yttrandet skall vara skriftligt, det finns alltså möjlighet att svara muntligt om nämnden har god kännedom om förhållandena men huvudprincipen är att yttrandet ska vara skriftligt Av 6 kap. 15 c § FB framgår att socialnämnden efter domstolens beslut om umgängesstöd ska utse en viss person att medverka vid umgänget. Socialnämnden kan utse en eller två namngivna personer. Efter tingsrättens beslut eller dom om umgängesstöd ska nämnden inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL som utmynnar i ett verkställighetsbeslut enligt 6 kap. 15c § 3 stycket FB. Denna åtgärd ska ses som en ren verkställighet och dokumenteras i ett beslut där det framgår vilken person som utsetts, när beslutet har fattats och vem som har fattat beslutet träffa båda föräldrarna och barnet för att förbereda och planera insatsen. Om det vid denna kontakt står klart att umgängesstödet av något skäl kommer att bli svårt att verkställa ska ansvarig handläggare kontakta domstolen. Om domstolen ändå menar att ett försök ska genomföras måste socialtjänsten göra detta. Om barnet vägrar, far illa eller någon av föräldrarna uppträder på ett sätt som uppenbart är skadligt för barnet ska försöket avbrytas. Det samma gäller om det uppstår en situation som umgängesstödjaren tycker blir farlig för henne/honom. Allt som sker dokumenteras och ska snarast delges domstolen som har att ta ställning till fortsatt handläggning. Om barnet kan misstänkas fara illa ska en utredning enligt SoL 11 kap 1 och 2 §§ inledas.

Av 6 kap 15 c § FB framgår även att socialnämnden har ansvar att följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt. Vid denna uppföljning ska nämnden ta hänsyn till om umgänget kan ske utan umgängesstöd. Nämnden kan verka för att föräldrarna träffar ett avtal om umgänge, om umgänget enligt socialnämnden bedömning kan fortsätta utan umgängesstöd. Ett sådant avtal gäller då istället för vad domstolen tidigare har beslutat. I annat fall kan det bli aktuellt att föreslå för föräldrarna att ta initiativ till att få en förändring till stånd, t ex. genom att någon av dem väcker talan om ändringar i umgänget. Även socialnämnden har en rätt att väcka talan i en fråga som gäller en förälders umgänge med sitt barn (6 kap. 15 a § FB). Det kan också visa sig vid uppföljning att barnet har behov av umgängesstöd längre tid än vad domstolen har beslutat och då får föräldrarna väcka talan på nytt i domstol. Möjligheten att utse kontaktperson vid umgänge enligt SoL kvarstår men handläggs som en ansökan om bistånd enligt SoL från en av föräldrarna och ska inte blandas ihop med umgängesstöd.

70-åring får fängelse

Norrköping
Åklagaren har väckt åtal mot en kvinna i 70-årsåldern för mord. Enligt åtalet har kvinnan i Lysekil i april 2019 berövat sin make livet. Tingsrätten har dömt kvinnan för dråp till fängelse i två år.

På kvällen den 5 april 2019 skar kvinnan sin make i handleden med en kniv. Efteråt skar hon sig själv i motsvarande handled med samma kniv. Makarna hittades på morgonen den 6 april 2019 av personal från hemtjänsten. Mannen var avliden och kvinnan var medtagen, men vid liv. Kvinnan har erkänt att det var hon som berövade maken livet. Kvinnan har berättat att hon och maken tillsammans hade planerat att ta sina liv ihop.

Åklagaren har gjort gällande att mannen inte ville dö eller att han i vart fall inte var vid sina sinnens fulla bruk för att kunna uttrycka en sådan vilja. Till stöd för detta har åklagaren bl.a. åberopat sjukhusjournaler och flera vittnen, vilka alla var personal inom socialtjänsten eller vården. Den åberopade bevisningen är enligt tingsrätten dock inte tillräcklig för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att det gått till på något annat sätt än det som kvinnan har berättat om. Kvinnans uppgifter ska därmed läggas till grund för åtalet.

Tingsrätten bedömer att gärningen, där kvinnan tillgodosett sin makes egen önskan om att dö, har varit mindre grov. Det innebär att gärningen ska bedömas som dråp och inte som mord.

Fängelse dagen efter rattfyllan

Norrköping En person greps på söndagen med misstanke om grovt rattfylleri, redan på måndag eftermiddag dömdes han för brottet i tingsrätten. Tingsrätten som fick in målet på förmiddagen satte ut målet direkt på eftermiddagen. Domaren anger själv:

"Kl. 16.10 idag avkunnade jag en dom avseende grovt rattfylleri med påföljd fängelse en månad. Det speciella med målet var att körningen ägde rum igår morse kl. 05.43. - Det är ovanligt med så snabb lagföring men beträffande vissa typer av brottslighet fungerar det ibland."

 

Ägarens egen arbetsinsats ska beaktas vid värdering

Norrköping En kvinna drev restaurangrörelse i en pizzeria. Hon sades upp från den lokal där rörelsen drevs vilket ledde till att pizzerian fick läggas ned. Hon krävde då ersättning för rörelsens värde. Hyresvärden menade att hennes egen arbetsinsats skulle beaktas vid beräkningen och ville därför inte betala mer än lagens minimiersättning.

En kvinna drev en pizzeria i form av enskild näringsverksamhet i en hyrd lokal. Med anledning av saneringsarbeten på fastigheten aviserade hyresvärden att byggnaden skulle rivas. Hyresavtalet sades därför upp. Till följd av uppsägningen lades pizzerian ned.

Kvinnan krävde att hyresvärden skulle ersätta henne för rörelseskada. Skadan skulle enligt kvinnan bestämmas enligt den s.k. avkastningsvärdemetoden till ett belopp motsvarade rörelsens värde, eller drygt 300 000 kr. Något avdrag för fiktiva lönekostnader för eget arbete skulle enligt henne inte göras vid beräkningen. Hyresvärden menade att lönekostnaderna skulle beaktas och ville inte betala mer än den minsta ersättning som kan utgå vilket i detta fall var cirka 65 000 kr.

Högsta domstolen kom fram till att resultatet vid beräkning av en rörelses värde enligt avkastningsvärdemetoden ska belastas med värdet av ägarens arbetsinsats. Kvinnan fick därför enbart minimiersättningen motsvarande en årshyra.

Högsta domstolen anger i avgörandet ett par sätt för hyresgästen att undvika de behandlade olägenheterna. Genom att använda en metod som ger stöd för att det skulle finnas ett överlåtelsevärde i rörelsen kan ersättning utgå utöver minimiersättning. Ett annat sätt för hyresgästen att få ersättning kan vara att, vid sidan av ersättning för rörelseskada, yrka ersättning för personlig inkomstförlust.

 

Ett barn ska inte överflyttas till sin pappa i Belgien

Norrköping En svensk kvinna som flyttade till Belgien fick där ett barn i juni 2015 tillsammans med en belgisk man. I januari 2018 åkte kvinnan och barnet till Sverige för att vistas här. I december 2018 ansåg mannen att kvinnan olovligen höll kvar barnet i Sverige och ansökte om att barnet skulle överflyttas till honom. Högsta domstolen har funnit att barnet i december 2018 hade hemvist i Sverige och har därför avslagit ansökan.

Sverige och Belgien är anslutna till Haagkonventionen som innehåller bestämmelser som ska se till att återföra ett barn till en förälder när den andra föräldern olovligen för bort eller håller kvar barnet i ett annat land. Inom EU finns det dessutom kompletterande regler i den s.k. Bryssel II-förordningen.

En ansökan om överflyttande kan bifallas endast om barnet omedelbart före det påstådda olovliga bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i den stat till vilken återlämnande begärs. Begreppet hemvist tar sikte på rent faktiska förhållanden och utgörs av den plats som avspeglar var barnet är integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Vilka omständigheter som är relevanta varierar beroende på barnets ålder. När det gäller ett litet barn är det framför allt familjeförhållandena som är relevanta och som fastställs av den eller de personer som barnet bor tillsammans med och som rent faktiskt tar hand om barnet och sörjer för dess omvårdnad.

Barnet, som kom till Sverige när det var två och ett halvt år, hade vistats här i cirka elva månader då pappan gjorde gällande att mamman olovligen höll kvar barnet. Det är en förhållandevis lång tid för ett så litet barn. Mamman och barnet hade under 2018 varit i Belgien vid några tillfällen, men det hade varit fråga om kortare vistelser. Senaste gången var i september 2018. Barnet gick i svensk förskola sedan augusti 2018. Pappan hade inte vid något tillfälle under 2018 ensam haft ansvaret för barnet. Barnet hade under hela sitt liv bott tillsammans med mamman som var den som rent faktiskt hade haft ansvaret för barnet och huvudsakligen sörjt för dess omvårdnad, särskilt under 2018.

Högsta domstolen anser att i mitten av december 2018 var Sverige den plats där barnet var integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Barnet hade således vid den tidpunkten hemvist i Sverige. Högsta domstolen avslår därför ansökan om överflyttning.

 

Hets mot folkgrupp: "apornas och svinens avkommor"

Norrköping NN har hållit ett tal på arabiska på Gustav Adolfs torg i Helsingborg under en demonstration som anordnats av Svensk-Palestinska centret i Helsingborg. Under talet uttalade NN att judarna är apornas och svinens avkommor. Talet filmades och lades upp på Svensk-Palestinska centrets facebook-sida. Ett par veckor senare polisanmäldes händelsen av den Judiska Församlingen i Nordvästra Skåne.

Tingsrätten anförde.

För att NN ska dömas för hets mot folkgrupp i detta fall krävs att missaktningen riktats mot judar med anspelning på judars trosbekännelse. Tingsrätten konstaterar att ordet “jude” betyder en person som ansluter sig till den judiska tron. Ordet jude är inte heller synonymt med regimen i Israel. Redan ordalydelsen i sig talar alltså starkt för att det är gruppen judar som den missaktning NN uttryckt riktats mot. NN har vidare uppmanats och hållit talet i egenskap av imam. Han har under talet inte gjort någon distinktion mellan judar i allmänhet och Israels regim. NN har istället målat upp en bild av en lång och pågående motsättning mellan judar och muslimer, bl.a. med hänvisning till muslimska profeter och splittrade stammar. Tingsrätten bedömer att det tydligt framgår av talet i sin helhet att det anspelar på religiösa motsättningar mellan grupperna. NNs invändning om att han under sin uppväxt fått lära sig att ordet judar är synonymt med Israels regim och att ordet ofta används som beteckning på Israels ledning eller militärmakt framstår mot den bakgrunden som en efterhandskonstruktion. Tingsrätten lämnar invändningen utan avseende. Tingsrätten finner därför styrkt att NN uppsåtligen uttryckt missaktning mot judar med anspelning på deras trosbekännelse.

 

 

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar