Logga in
En stressfri fröjdefull jul Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Vikariat och möjlighet till A-kassa tillräckligt för uppehållstillstånd

Norrköping BN ansökte i november 2017 om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till CB som är bosatt här. Migrationsverket beslutade den 13 april 2018 att avslå hennes ansökan. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Relationen mellan BN och CB framstår som seriös och är därmed av ett sådant slag att hon får beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716), förutsatt att CB uppfyller försörjningskravet i 9 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). CB uppfyller försörjningskravets del om att förfoga över en bostad av skälig standard och lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den. Han har även genom en tidsbegränsad anställning till och med den 3 juni 2018 lön som för tillfället uppfyller försörjningskravet. Vid en framåtsyftande bedömning är det dock inte visat att försörjningsmedlen även fortsättningsvis kommer att vara stabila och regelbundna.

Migrationsöverdomstolen anförde.

Huvudfrågan i målet är om en anknytningsperson som haft flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare och som härutöver är medlem i en arbetslöshetskassa kan anses uppfylla försörjningskravet. Det är ostridigt att förhållandet mellan BN och CB är seriöst och av ett sådant slag att BN kan beviljas uppehållstillstånd om CB uppfyller försörjningskravet. Den lön som CB för närvarande har är i sig tillräcklig för att försörja honom och BN.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen dels ska kunna försörja sig själv och den anhörige utlänningen, dels ha en bostad av en tillräcklig storlek och standard. Det framgår inte av förarbeten eller praxis vilken varaktighet som försörjningsförmågan bör ha för att försörjningskravet ska vara uppfyllt.

Migrationsöverdomstolen har gällande bostadskravet uttalat att det ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen faktiskt förfogar över en bostad under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver (MIG 2011:16).

Enligt Migrationsöverdomstolen finns det även skäl att ställa motsvarande krav på varaktigheten gällande försörjningsförmågan. Det innebär att kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen har en tillräckligt stor arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha sådan inkomst i vart fall under ett år framöver. Detta överensstämmer även med det synsätt som EU-domstolen har gett uttryck för i Chakroun.

Det är ostridigt att CB uppfyller bostadskravet. BN får därmed beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB om han uppfyller kravet på att kunna försörja dem båda och det inte finns några särskilda skäl som talar mot att tillstånd ges. CB ska då efter avdrag för bl.a. skatt och boendekostnad ha en inkomst som uppgår till minst förbehållsbeloppet för utmätning. CB:s boendekostnad får anses utgöra hälften av hyran eftersom han delar bostaden med sin mor. CB:s nuvarande anställning gäller till och med september 2019. Av utredningen i målet framgår att han kontinuerligt har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare sedan juni 2016. Han har tidigare fått en ny tidsbegränsad anställning i samband med att den föregående har löpt ut. Det finns inte något som talar emot att han fortsatt, precis som hittills, kommer att erbjudas nya anställningar hos sin arbetsgivare med samma lönevillkor, i vart fall för en tid framöver. CB har vidare varit medlem i en arbetslöshetskassa i mer än 12 månader och det har inte kommit fram annat än att han därmed vid en eventuell arbetslöshet har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Det finns alltså i nuläget inget som tyder på att hans arbetsrelaterade inkomst kommer att försämras på ett avgörande sätt. Mot denna bakgrund framstår det sammantaget vid den konkreta och individuella prövning som måste göras, som sannolikt att CB kommer att ha tillräckliga arbetsrelaterade inkomster under i vart fall ett år framöver. Försörjningskravet är därmed uppfyllt i sin helhet. Det har i övrigt inte kommit fram några särskilda skäl mot att bevilja BN uppehållstillstånd. Det innebär att samtliga förutsättningar för att bevilja henne uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB enligt 5 kap. 3 a § utlänningslagen är uppfyllda.

Uppehållstillståndet ska enligt 5 kap. 8 § första stycket utlänningslagen vara tidsbegränsat eftersom paret inte har sammanbott utomlands och det inte på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Tiden för uppehållstillståndet bestäms till och med den 7 juni 2021 då giltigheten av BN:s pass går ut. Hon ska även i enlighet med 6 kap. 3 § utlänningslagen beviljas arbetstillstånd för samma tid. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och beviljar BN tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd till och med den 7 juni 2021.

20 minuter per dag hjälp med sminkning.

Norrköping Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att behov av hjälp med sminkning inte ingår i det grundläggande behovet personlig hygien.

En person som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med s.k. grundläggande behov kan från kommunen få biträde av en personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Om detta hjälpbehov uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan har denne rätt till statlig assistansersättning.

Alla behov som kan anses viktiga för en person utgör inte grundläggande behov, utan dessa behov är uttömmande angivna i lagstiftningen (9 a § LSS). Till grundläggande behov räknas t.ex. hjälp med måltider, att klä av och på sig och hjälp med den personliga hygienen.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen gällde frågan om sminkning ingår i det grundläggande behovet personlig hygien.

För att den försäkrade skulle anses ha behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i en omfattning som översteg i genomsnitt 20 timmar i veckan, och således ha rätt till assistansersättning, krävdes att hennes behov av hjälp med sminkning rymdes inom det grundläggande behovet personlig hygien.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att den närmare innebörden av begreppet personlig hygien inte har behandlats eller närmare kommenterats i förarbetena. Begreppet har därför inte givits något specifikt innehåll i detta sammanhang.

Den normalspråkliga innebörden av begreppet hygien är att det avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade vidare att det inte finns något uttalande i förarbetena som talar för att med begreppet personlig hygien har avsetts något annat än vad som utgör den normalspråkliga innebörden av begreppet, d.v.s. att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen. Vissa formuleringar i förarbetena, såsom att ”klara sin hygien” och att ”sköta sin hygien”, talade snarast för att det är just denna normalspråkliga innebörd av uttrycket som har avsetts. Att inte kunna sminka sig kan inte sägas innebära att man inte klarar eller kan sköta sin hygien.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därmed att behov av hjälp med sminkning inte kan anses innefattas i det grundläggande behovet personlig hygien. Den försäkrades behov av personlig assistans för de grundläggande behoven uppgick därmed inte till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan, varför någon rätt till assistansersättning inte förelåg.

 

Knutbypastorn får fängelsestraff tidsbestämt till 26 år

Norrköping Den nu 48-årige man som i media kallats för Knutbypastorn har fått sitt livstids fängelsestraff tidsbestämt till 26 år. Han dömdes 2004 av Svea hovrätt till livstids fängelse för anstiftan av mord i ett fall och anstiftan av försök till mord i två fall.

Mannen och åklagaren, som varit motpart i målet, har varit överens om att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff, men varit oense om längden på det tidsbestämda straffet. Mannen har begärt att tingsrätten ska omvandla straffet till fängelse i 25 år medan åklagaren ansett att straffet ska omvandlas till 28 års fängelse.

Tingsrätten har inhämtat yttranden från Kriminalvården och Rättsmedicinalverket för bedöma om 48-åringen skött sin anstaltsvistelse, om han medverkat till att främja en anpassning till samhället och om det föreligger en beaktansvärd och konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet. Han har också förhörts i tingsrätten.

Tingsrättens slutsatser i de delarna är att anstaltsvistelsen skötts relativt väl, att 48-åringen medverkat till att främja sin anpassning i samhället och att det inte föreligger någon konkret och beaktansvärd risk för återfall i allvarlig brottslighet. Efter att särskilt ha tagit hänsyn till gärningarnas straffvärde och den tid som Kriminalvården ansett vara behövlig för utslussningsåtgärder har tingsrätten beslutat att omvandla 48-åringens straff på livstids fängelse till fängelse i 26 år.

 

Hovrätt friar vid sambovåldtäkter

Norrköping Mannen fick tre års fängelse för våldtäkt på sambo vid Linköpings tingsrätt, men hovrätten friar honom.

Hovrätten anförde.

Målsäganden har lämnat sina uppgifter på ett sätt som gör det svårt för hovrätten att göra en rättssäker granskning av det som hon har beskrivit. Det är därmed svårt att värdera tillförlitligheten av hennes uppgifter.

Enligt hovrättens mening ger målsägandens uppgifter och det som har kommit fram om vad hon har berättat för andra ingen säker vägledning vid prövningen av åtalet, låt vara att vittnen fått intrycket att hon varit utsatt för sexuella handlingar som hon inte samtyckt till. Det som vittnen berättat att XX har sagt till dem är vidare inte tillräckligt precist för att undanröja denna osäkerhet.

Sammantaget medger dokumentationen av skador och vad läkare noterat vid undersökning inte någon säker slutsats i fråga om vad som närmare förekommit vid de åtalade tillfällena och om sexuella handlingar har utförts mot målsägandens vilja. Hovrätten finner sammantaget att målsägandens utsaga och den övriga bevisning som presenterats till stöd för åtalet inte är tillräckligt robust för att kunna ligga till grund för en fällande dom. De åtalade gärningarna är därför, och då XX förnekat dessa, inte styrka. XX ska därmed frikännas.

 

Hovrätten var oenig och där skiljaktiga ville döma för oaktsam våldtäkt.

Kommentar: En central fråga är hur de muntliga uppgifterna ska värderas. Det är svårt att bedöma en utsaga med ledning av det allmänna intryck som förhörspersonen ger eller av icke verbala faktorer i övrigt. I första hand finns det därför anledning att lägga vikt vid faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan. Det förhållandet att en utsaga är klar, lång och detaljrik kan ofta vara tecken på att den är sann, men det saknas egentligt stöd för att anse att konstansbrister (i bemärkelsen att lägga till eller ta bort information) är ett kriterium på bristande tillförlitlighet (se NJA 2010 s 671 och NJA 2017 s 316 I och II). Domstolen måste även vid sin bevisvärdering överväga om det finns något som talar för att en målsägande eller ett vittne medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller om den som har hörts kan ha missuppfattat ett händelseförlopp.

Förskola ville slippa autistiskt barn

Norrköping Skolledningen har, trots att en utredning visar på motsatsen, uttryckt stor tveksamhet över att en pojke med funktionsnedsättningen högfungerande autism ska kunna gå kvar på skolan och klara av att gå i vanlig grundskola. Skolledningen har i samband med skolstarten i årskurs 1 gjort stora förändringar i det stöd pojken tidigare har fått. Dessa förändringar har medfört att pojken inte längre gavs förutsättningar att klara av sin skolsituation.

DO menar att förskolans agerande innebär dels direkt diskriminering då eleven har missgynnats av skäl som har samband med hans funktionsnedsättning, dels diskriminering genom bristande tillgänglighet.

DO har lämnat in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt och yrkar att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till eleven och dennes föräldrar med 30 000 kronor vardera.

DO yrkar även att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet med 150 000 kronor till eleven, och till elevens föräldrar med 50 000 kronor vardera.

Malmö tingsrätt gav DO delvis rätt i målet mot enförskola, och ansåg att skolan har diskriminerat en pojke genom att skapa osäkerhet kring möjligheterna att ta emot pojken och ge honom det stöd han behöver. Tingsrätten ansgåt dock att det inte är bevisat att skolan brast i sitt ansvar när det gäller de åtgärder för tillgänglighet som skolan genomfört.

Bild på Hitler var straffbar missaktning

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för hets mot folkgrupp och har påstått att följande har hänt.

NN har uttalat sig nedsättande med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung eller etniskt ursprung genom att publicera en bild på Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på sajten XX den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018. Meddelandet spreds genom att den publicerats på en sida som varit öppen för var och en på internet. Publiceringen skedde den 16 december 2017 på internet, Sverige.

Hovrätten anförde.

Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks. Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.

Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag. Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp.

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar