Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Vikariat och möjlighet till A-kassa tillräckligt för uppehållstillstånd

Norrköping BN ansökte i november 2017 om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till CB som är bosatt här. Migrationsverket beslutade den 13 april 2018 att avslå hennes ansökan. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Relationen mellan BN och CB framstår som seriös och är därmed av ett sådant slag att hon får beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716), förutsatt att CB uppfyller försörjningskravet i 9 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). CB uppfyller försörjningskravets del om att förfoga över en bostad av skälig standard och lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den. Han har även genom en tidsbegränsad anställning till och med den 3 juni 2018 lön som för tillfället uppfyller försörjningskravet. Vid en framåtsyftande bedömning är det dock inte visat att försörjningsmedlen även fortsättningsvis kommer att vara stabila och regelbundna.

Migrationsöverdomstolen anförde.

Huvudfrågan i målet är om en anknytningsperson som haft flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare och som härutöver är medlem i en arbetslöshetskassa kan anses uppfylla försörjningskravet. Det är ostridigt att förhållandet mellan BN och CB är seriöst och av ett sådant slag att BN kan beviljas uppehållstillstånd om CB uppfyller försörjningskravet. Den lön som CB för närvarande har är i sig tillräcklig för att försörja honom och BN.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen dels ska kunna försörja sig själv och den anhörige utlänningen, dels ha en bostad av en tillräcklig storlek och standard. Det framgår inte av förarbeten eller praxis vilken varaktighet som försörjningsförmågan bör ha för att försörjningskravet ska vara uppfyllt.

Migrationsöverdomstolen har gällande bostadskravet uttalat att det ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen faktiskt förfogar över en bostad under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver (MIG 2011:16).

Enligt Migrationsöverdomstolen finns det även skäl att ställa motsvarande krav på varaktigheten gällande försörjningsförmågan. Det innebär att kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen har en tillräckligt stor arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha sådan inkomst i vart fall under ett år framöver. Detta överensstämmer även med det synsätt som EU-domstolen har gett uttryck för i Chakroun.

Det är ostridigt att CB uppfyller bostadskravet. BN får därmed beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB om han uppfyller kravet på att kunna försörja dem båda och det inte finns några särskilda skäl som talar mot att tillstånd ges. CB ska då efter avdrag för bl.a. skatt och boendekostnad ha en inkomst som uppgår till minst förbehållsbeloppet för utmätning. CB:s boendekostnad får anses utgöra hälften av hyran eftersom han delar bostaden med sin mor. CB:s nuvarande anställning gäller till och med september 2019. Av utredningen i målet framgår att han kontinuerligt har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare sedan juni 2016. Han har tidigare fått en ny tidsbegränsad anställning i samband med att den föregående har löpt ut. Det finns inte något som talar emot att han fortsatt, precis som hittills, kommer att erbjudas nya anställningar hos sin arbetsgivare med samma lönevillkor, i vart fall för en tid framöver. CB har vidare varit medlem i en arbetslöshetskassa i mer än 12 månader och det har inte kommit fram annat än att han därmed vid en eventuell arbetslöshet har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Det finns alltså i nuläget inget som tyder på att hans arbetsrelaterade inkomst kommer att försämras på ett avgörande sätt. Mot denna bakgrund framstår det sammantaget vid den konkreta och individuella prövning som måste göras, som sannolikt att CB kommer att ha tillräckliga arbetsrelaterade inkomster under i vart fall ett år framöver. Försörjningskravet är därmed uppfyllt i sin helhet. Det har i övrigt inte kommit fram några särskilda skäl mot att bevilja BN uppehållstillstånd. Det innebär att samtliga förutsättningar för att bevilja henne uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB enligt 5 kap. 3 a § utlänningslagen är uppfyllda.

Uppehållstillståndet ska enligt 5 kap. 8 § första stycket utlänningslagen vara tidsbegränsat eftersom paret inte har sammanbott utomlands och det inte på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Tiden för uppehållstillståndet bestäms till och med den 7 juni 2021 då giltigheten av BN:s pass går ut. Hon ska även i enlighet med 6 kap. 3 § utlänningslagen beviljas arbetstillstånd för samma tid. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och beviljar BN tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd till och med den 7 juni 2021.

Beräkningen av ersättning vid upphovsrätten till en film

Norrköping Högsta domstolen prövar beräkningen av den ersättning som ska utgå vid ett intrång i upphovsrätten till en film.

SF hade yrkat åtta miljoner kr i skälig ersättning för att filmen ”Maria Wern – Drömmen förde dig vilse” hade gjorts tillgänglig för illegal streaming på dreamfilm.se. Tingsrätten ansåg att ersättningen skulle bestämmas till en miljon kr. Hovrätten bestämde den till fyra miljoner kr.

Om upphovsrätten till ett verk utnyttjas utan rättighetshavarens samtycke har denne i allmänhet rätt till en skälig ersättning för nyttjandet. Det gäller även om utnyttjandet har skett i god tro. Ersättningen är tänkt att bestämmas till det pris som den som har utnyttjat verket skulle ha behövt betala om han eller hon hade frågat om lov.

Högsta domstolen har ansett att SF:s metod för att fingera en licensavgift inte kunde läggas till grund för att bestämma den skäliga ersättningen. Med utgångspunkt från den utredning som fanns i målet bestämde Högsta domstolen beloppet till 400 000 kr.

Högskoleprovsmålet

Norrköping Tingsrätten har idag i dag dömt de tre huvudåtalade till fängelse mellan tre år och sex månader och sex års fängelse för bl.a. medhjälp till osann försäkran, grovt brott, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. En person till har dömts till fängelse i ett år och sex månader för medhjälp till osann försäkran, grovt brott. Ytterligare fem personer har dömts för olika former av brott med anknytning till verksamheten. Deras påföljder har bestämts till villkorlig dom och böter

Tingsrätten har vidare kommit fram till att samtliga åtalade för fusk under provet ska dömas. Påföljden för dessa har bestämts till villkorlig dom och böter.

Verksamheten har omsatt mångmiljonbelopp årligen och har pågått mellan 2015-2018. Ett stort antal personer har betalat betydande summor för att få höga resultat som gjort det möjligt att ta sig in på utbildningar de annars inte kommit in på.

Tingsrätten har ansett att fusket har varit mycket allvarligt och ett angrepp på hela antagningssystemet till universitet och högskolor. Därutöver har fusket drabbat ett okänt antal personer som inte kommit in på utbildningar där istället fuskarna gått före.

Kommentar: relationen mellan vinsten för fusket jämfört med påföljden; är det någon som tror på påföljdens preventiva effekt? 

Nya testamente upphävde inte hennes första testamente

Norrköping Mamman hade upprättat två olika testamenten. Frågan uppkom om det första testamentet skulle anses återkallat genom det andra testamentet.

Sakförhållanden

S gifte sig år 1966 med M.

M hade då dottern C sedan ett tidigare forhållande.

C kom att växa upp med S och M. I familjen kom även en dotter som S och M fick tillsammans år 1967 att ingå.

År 1975 ansökte S och M gemensamt om äktenskapsskillnad varvid tingsrätten forordnade att äktenskapsskillnaden skulle foregås av betänketid. Målet kom sedan att avskrivas i juni 1976 av det skälet att ingen av parterna hade fullföljt äktenskapsskilhiadsansökan inom ett år från betänketidens början.

År 1984 ansökte S och M på nytt om äktenskapsskillnad. Även det målet kom dock att skrivas av på grund av utebliven fullföljd. År 1985 erhöll M och hennes bror B - fastigheten XXX (en fritidsfastighet belägen i Munga utanför Västerås) i gåva av deras far M och enligt vad som föreskrevs i gåvobrevet skulle Ms hälft av fastigheten utgöra hennes enskilda egendom.

År 1987 avled Ss och Ms gemensamma dotter.

Den 15 april 1999 upprättade M ett testamente ("testamente l") i vilket hon förordnade att att hennes kvarlåtenskap med full äganderätt skulle tillfalla C. År 2000 köpte M av brodern B dennes hälft av fritidsfastigheten i Munga till följd varav M därefter kom att vara ägare av hela fritidsfastigheten. Senare under år 2000, i december, förvärvade M en bostadsrättslägenhet på Ringduvegatan i Västerås.

Den 22 oktober 2001 upprättade M ytterligate ett testamente ("testamente 2") och i det testamentet förordnade hon att. fastigheten XXX (fritidsfastigheten i Munga) med full äganderätt skulle tillfalla C. Den 1 december 2001 upprättade S och M ett äktenskapsförord enligt vilket den hälft av fritidsfastigheten i Munga som M hade förvärvat av brodern skulle vara hennes enskilda egendom.

Den 6 januari 2016 avled M.

Hovrätten anförde

Återkallelse av testamente kan ske i den ordning som gäller för upprättande av testamente eller genom att testator förstör testomenthandlingen eller annars otvetydigt tillkännager att förordnandet inte längre ger uttryck för hans eller hennes yttersta vilja (se 10 kap. 5 § ärvdabalken).

En återkallelse av ett testamente kan således ske helt formlöst. Huvudsaken är att testator på ett tydligt sätt gett till känna att det tidigare förordnandet inte längre ska gälla. Om sådant tillkännagivande - skriftligt eller muntligt - saknas och den avlidne har efterlämnat flera testamenten uppstår frågan om testator avsett att genom det senare testamentet återkalla det tidigare. Överensstämmer innehållet i testamentena med varandra är utgångspunkten att det senare testamentet uteslutande är avsett att bekräfta det förra. Överensstämmer testamentena endast i vissa delar med varandra har situationen i praxis tolkats så att det tidigare testamentet anses återkallat i de delar förordnandena är oförenliga med varandra (se t.ex. NJA 1930 s. 78 och NJA 1944 s. 78)

När det gäller de av M upprättade testamentena finns det ingenting i det sist upprättade testamentets ordalydelse som tyder på att hon avsett att återkalla det första testamentet. Båda testamentena innehåller endast förordnaden till Chatrine Lundgren - i det första som universell testamentstagare och i det andra som legatarie - och det är möjligt att fullt ut samtidigt verkställa båda testamentena. Innehållet i testamentena kan därför inte anses direkt oförenliga.

S har som enda bevisning till stöd för sin talan åberopat förhör med sig själv och därvid uppgett att Ms ville att C endast skulle få fastigheten XXX och att han skulle få resten av kvarlåtenskapen och "sitta i orubbat bo". Ss uppgifter motsägs emellertid av vad C har uppgett och hennes uppgifter far dessutom i viss mån stöd av vad vittnet B har berättat.

Det som framkommit om Ms ekonomiska och personliga forhållanden ger enligt hovrättens mening inte heller något stöd åt Ss talan. Tvärtom talar flera omständigheter for att det andra testamentet ska ses som en precisering av eller ett tillägg till det första. För denna tolkning talar det förhållandet att M valt att behålla det första testamentet och - vilket framkommit i förhöret med C - förvarat det tillsammans med det andra testamentet. Även den omständigheten att M i det andra testamentet, till skillnad från det första testamentet, intagit ett förordnande om sekundosuccession och att den aktuella egendomen ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom talar för att det andra testamentet närmast är en precisering av det första.

Det sagda innebär att S inte kan anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Han har således inte förmått visa Ms avsikt med att upprätta det andra testamentet var att återkalla det första testamentet och att inskränka Cs rätt till kvarlåtenskapen. Hans talan ska därför ogillas.

Rätt till bidrag i polygamt äktenskap

Norrköping En kvinna är ensam folkbokförd tillsammans med sina barn i en lägenhet. Hon är registrerad som gift med barnens pappa, som samtidigt är folkbokförd som gift och boende tillsammans med en annan kvinna. Kammarrätten har nekat kvinnan bostadsbidrag som ensamstående eftersom hon inte har visat att hon inte bor med sin man.

En kvinna bor tillsammans med sina barn i en egen lägenhet. Hennes man bor på en annan adress tillsammans med sin andra fru. Kvinnan ansökte om och beviljades bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade beslutet och förvaltningsrätten nekade kvinnan bostadsbidrag då hon som gift inte ansågs ha rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet har överklagat domen och yrkat att kvinnan ska få rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Kammarrätten konstaterar att myndigheter i allmänhet bör kunna godta uppgifter i folkbokföringsregistret, också när det är fråga om registrerade polygama äktenskap. Vilka rättsverkningar ett registrerat äktenskap får beror på omständigheterna i det enskilda fallet och på den lag som ska tillämpas.

Enligt socialförsäkringsbalken gäller att gifta personer som bor tillsammans ska ansöka om bostadsbidrag gemensamt, om det inte finns särskilda skäl för att ansökan görs av den ena maken.

Gifta personer anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag visar något annat. Omständigheten att två makar i ett polygamt äktenskap inte är folkbokförda tillsammans innebär inte automatiskt att de inte ska anses bo tillsammans.

Eftersom kvinnan inte har visat att hon inte bor tillsammans med sin man och då det inte heller framkommit särskilda skäl för att hon ska få ansöka om bostadsbidrag ensam finner kammarrätten att hon inte har rätt att ansöka om bostadsbidrag ensam.

Våldtäkt efter svensexa

Norrköping Åklagaren har yrkat att M ska dömas för våldtäkt enligt följande gärningsbeskrivning.

M har genomfört ett samalg med NN som inte deltog frivilligt. Det hände den 22 juli 2018 på Scandic Anglais, Humlegårdsgatan23, Stockholm, Stockholms stad. M begick gärningen med uppsåt Lagrum: 6 kap. l § första stycket brottsbalken.

Den 22 juli 2018 var M och vänner i Stockholm för hans svensexa. På kvällen träffade de Sekretess A och hennes kamrat L på nattklubben Golden hits. M ombads senare på kvällen av en vakt att lämna nattklubben på grund av sin berusningsgrad och gick då tillbaka till sitt hotell Scandic Anglais där sällskapet hade hyrt en svit. Även P (en kompis) ombads senare av vakter att lämna klubben och gick till hotellet. Senare på natten anslöt Sekretess A, L och övriga i svensexan till hotellsviten för en efterfest De satt inledningsvis ute på en terrass -som låg-i anslutning till svitens vardagsrum. L och M gick och köpte folköl och när de kom tillbaka gick sällskapet in i vardagsummet och lekte "jag har aldrig". Därefter somnade deltagarna i våningen.

Sekretess A låg ensam i bäddsoffan. Någon gång tidig morgon gick M fram till Sekretess A i bäddsoffan och "ett-kort" samlag mellan dem genomfördes. Samlaget avbröts av M som sedan gick och duschade. Sekretens A väckte därefter L och de lämnade en stund senare sviten efter att ha sagt hej då till M och P.

Tingsrätten dömde för våldtäkte till fängelse i två år och hovrätten som fastställde tingsrättens dom anförde.

Med hänsyn till de avvisade försöken till sexuellt umgänge som föregått samlaget, att samlaget skett på ett överrumplande sätt och att frivillighet inte kommit till uttryck genom ord eller handling på annat sätt, måste M ha insett att det fanns en mycket hög risk för att Sekretess A inte deltog frivilligt i samlaget. Han genomförde trots detta, och utan att förvissa sig om att hon verkligen ville, ändå ett kortare samlag med henne. Det finns inget som talar emot att M var likgiltig för om Sekretess A inte deltog frivilligt. Uppsåt till våldtäkt föreligger därför. M har därmed gjort sig skyldig till våldtäkt som inte är att anse som mindre grov. Tingsrättens dom i skulddelen ska därför inte ändras.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

  • Mest lästa bloggar
Fotbollsbloggen

Bloggar

Sportbloggar