Den 19 september presenterar regeringen sin höstbudget för 2025. En möjlighet för regeringen är att ta hem 500 miljoner kronor i ersättning från Bryssel. En viktig investering i lantbruket och vårt dagliga arbete med att utveckla och öka livsmedelsproduktionen. Pengar som Sverige har rätt till och som vi bönder har räknat med i våra kalkyler för att utveckla lantbruket. Men om regeringen väljer att inte agera i höstbudgeten kommer dessa pengar att brinna inne, 500 miljoner kronor per år fram till år 2027. Något som inte minst drabbar yngre lantbrukare.
Att matproduktionen i landet behöver öka slog riksdagen fast redan 2017. Kriser som covid och krig i Ukraina tillsammans med svenskt medlemskap i NATO har också tydligt visat att vår försörjningsberedskap måste stärkas. Vi vet också att livsmedelsproduktionen måste vara hållbar för att klara klimatutmaningen och viktiga miljömål, exempelvis den biologiska mångfalden.
För att utveckla jordbruket i Östergötland krävs det att alla parter drar sitt strå till stacken. Att konsumenter vill köpa svenska livsmedel är ett strå och naturligtvis a och o för att lantbrukaren exempelvis ska kunna fortsätta att utveckla djurvälfärden. Ett annat strå är att staten och EU betalar ut de ersättningar som utlovats i rätt värde. Då kan investeringar för att utveckla en hållbar livsmedelsproduktion öka i hela landet. Fler unga personer som tar över ett lantbruksföretag kan få viktiga ersättning för att affären ska gå i lås och lantbruket utvecklas.
I statens budget finns pengar för investeringar i jordbruket och för att stötta unga bönder. De är kopplade till EUs jordbrukspolitik men är i dagsläget knutna till en gammal valutakurs på 9,30 kronor per Euro. En valutakurs som är helt inaktuell idag när Euron är betydligt starkare och ligger runt 11,50 kronor per Euro. Problemet med att använda den gamla valutakursen är att den ger ett lägre återflöde till Sverige i kronor. Det motsvarar ungefär 500 miljoner kronor per år som helt i onödan stannar kvar i EUs budget. Pengar som årligen brinner inne om inte regeringen tar hem dem till Sveriges bönder.
Sveriges jordbrukspolitiska avtal med EU förutsätter dessutom att den svenska staten ska medfinansiera pengarna från EU med ungefär lika mycket nationella budgetmedel. Det handlar alltså om totalt drygt en miljard kronor per år i uteblivna ersättningar för Sveriges lantbrukare. Till bilden hör även att inflationen i Sverige kraftigt urholkat befintliga ersättningar, vilket även Jordbruksverket har redovisat till regeringen.
I mitt län skulle en uppdatering av valutakursen kunna innebära att antalet beviljade startstöd till unga lantbrukare- och investeringsstöd ökar med omkring 50% från och med 2025. För Östergötland skulle det innebära att 24 lantbruk kunde få extra investeringsstöd och ytterligare 13 ett extra startstöd per år. Det skulle göra stor skillnad när vi nu också ska producera mer mat i Sverige.
Vi uppmanar därför regeringen att omgående uppdatera Euro-kursen kopplad till de jordbrukspolitiska ersättningarna. Livsmedelsproduktionen stärks i hela landet, viktiga investeringar stimuleras och fler generations- och ägarskiften kan ske. Vilket resulterar i mer svensk mat på vår tallrik.
Jeanette Blackert, Regionordförande LRF i Östergötland
Palle Borgström, Förbundsordförande LRF