Svar på "Nedskärningar med politiska konsekvenser", NT Ledare 29/1.
På ledarsidan menar Hans Stigsson att de besparingar som görs inom Norrköpings kommun knappast kan sägas vara påtvingade, utan istället är resultatet av medvetna politiska prioriteringar.
Det är givetvis riktigt. De är medvetna men inte desto mindre svåra. Från Kvartettens sida är vi dock beredda att minska kostnader inom vissa områden för att vi samtidigt ska kunna genomföra förstärkningar inom andra. Framför allt innebär det att vi ska fortsätta förbättra skolresultaten och bygga bort kön till våra LSS-boenden.
Inom dessa områden går utvecklingen också åt rätt håll. Betygen i Norrköpings skolor har ökat under flera år i rad. Nu minskar dessutom skillnaderna mellan skolorna medan resultaten fortsätter att förbättras.
LSS-verksamheten kommer inom de närmaste åren att utökas med nya boenden i Tråbrunna, Ektorp, Klockaretorpet och Skärblacka. Det är en viktig förstärkning för många utsatta Norrköpingsbor som står långt från både den vanliga bostads- och arbetsmarknaden. Men detta innebär inte på något sätt att vi tycker att besparingarna känns enkla att genomföra.
I Norrköping har vi länge haft höga ambitioner inom demensvården med en högre bemanning än i de flesta närliggande kommuner. Även efter den beslutade neddragningen kommer bemanningen på våra demensavdelningar att ligga på i princip samma nivå som i Finspångs kommun och fortfarande en bra bit över Linköpings kommun. Inga undersköterskor kommer att sägas upp, och äldrevården i Norrköping kommer att vara fortsatt trygg för alla som behöver kommunens stöd.
Att riksdagspartierna tycks tävla om att fördela pengar till kommunerna kommer förstås att vara värdefullt för Norrköping i längden. Men de extra välfärdsmiljarder som nyligen utlovats ger ändå inte skäl att ändra besparingsplanerna eftersom de bara täcker utgifterna för det nuvarande året.
Det förslag som Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna presenterade för att behålla den höga bemanningen i demensvården led också av samma brist; den byggde på engångspengar och hade bara skjutit frågan ett år framåt i tiden.
En ansvarfull ekonomi kräver långsiktighet. Därför är det bra att det i det så kallade januariavtalet fastslagits att de generella statsbidragen till kommunerna ska öka i jämn takt, och i den budget och ekonomiska plan för de närmaste åren som Norrköpings kommunfullmäktige har antagit är dessa tillskott redan inräknade.
De nu annonserade extrapengarna stärker absolut vår lokala välfärd på sikt, men de tillåter oss inte att ta kortsiktiga beslut som utsätter kommunens ekonomi för stora risker. Norrköpings kommun ska fortsätta växa och utvecklas med en trygg vård och en starkare skola, men då krävs också ordning och reda i ekonomin.
Magnus Cato (S), ledamot i kommunstyrelsen