Svar på "En debatt som inte borde ha uppstått", 11/2.
Roland Nilsson undviker sakfrågan som handlar om den borgerliga alliansens sätt att se på fritidsgårdarnas betydelse för hälsa och likvärdiga villkor för alla barn. Man skär i budgeten ned på fritidsgårdsverksamheten Focus i Söderköping, plockar in föräldraföreningar att leda och stå för verksamheten på lördagar med hjälp av sponsorer.
Nilsson började med att vända frågan mot mig och felaktigt påstå att jag och mitt parti inte anser föräldrar i stånd att ta över kommunal verksamhet. Den frågan är nu avklarad eller hur….?
I debattartikeln sägs att jag förolämpar föräldrar genom att kalla dem för ”ett komplement till den kommunala verksamheten” men fortfarande undviks huvudfrågan, nämligen: Varför sparar ni på en förebyggande och stimulerande fritidsverksamhet, som bevisats vara behövlig, effektiv och i längden sparar stora pengar för kommunen och staten?
Föräldrar är bra och oersättliga skulle jag vilja säga. Men Roland Nilsson lever i en något förgången tid och är lite gammaldags skulle jag vilja påstå. Samhället ser inte ut som det gjorde, då han och jag var föräldrar. Familjerna ser inte ut som förr – egentligen har de nog bara sett ut så i våra egna upplevelser av familjeliv.
Även om de flesta föräldrar är starka, kämpande och gör sitt bästa så har både arbetsliv och familjeliv förändrats. I arbetslivet är det mer av oregelbundna arbetstider och osäkra anställningar. Det är inte ovanligt att en ensamstående förälder tvingas att tacka ja till att ta ett jobb kvällstid med kort varsel eller att inte bli uppringd fler gånger och därmed bli av med försörjningen.
Konsekvensen för att klara familjens försörjning kan bli att barnen får klara sig själva. Fritidsgårdens stöd i det sammanhanget kan vara ovärderligt. Det säger både polis och socialtjänst. Den borgerliga alliansen väljer bort en trygghet för de barn som har störst behov av stöd och stimulans.
Marja Bergström, kommunfullmäktigeledamot Vänsterpartiet Söderköping