Åtgärda de oskäliga elnätsavgifterna

Peter Butros (V).
Oskäliga höjningar av elnätsavgiften måste åtgärdas via lagstiftning, menar han.

Peter Butros (V). Oskäliga höjningar av elnätsavgiften måste åtgärdas via lagstiftning, menar han.

Foto: Michael Svensson

Debatt2017-09-27 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Lagen måste snarast skärpas så oskäliga höjningar av elnätsavgiften inte blir möjliga. I förlängningen bör dock ägandet av elnäten återgå från privat till offentlig ägo.

Elnätet betraktas som ett naturligt monopol, det går helt enkelt inte att konkurrensutsätta eftersom det bara finns ett elnät, vilket ägarna nu utnyttjar till fullo. Sedan 2016 har elnätsavgifterna i genomsnitt höjts med 7,5%. Värst är de tre stora jättarna Vattenfall, E.ON och Ellevio (tidigare Fortum) vars elnätsavgifter det senaste året höjts med närmare 10%. Det ska jämföras med inflationen, den allmänna prishöjningen på varor och tjänster, som legat runt 1% det senaste året.

Energimarknadsinspektionen, som ska reglera elnätsavgifterna, har kallat höjningarna för oskäliga. Samtidigt har man i flera omgångar stämts av elbolagen och fått domstolsbesluten emot sig. I praktiken innebär domarna att elbolagen får fritt fram att reglera sina egna elnätsavgifter, eftersom de höjs årligen, vilket de flesta nu utnyttjar.

2001 valde Norrköpings kommun att sälja ut och privatisera sitt elbolag. Konsekvenserna har blivit kraftigt höjda elnätsavgifter, vilket i sin tur gett höjda boendekostnader för kommunens invånare. E.ON, som äger elnätet i Norrköping idag, höjde elnätsavgifterna i Norrköping det senaste året med strax över 10%. Det ska jämföras med exempelvis Tekniska Verken, det kommunala elnätsbolaget i Linköping, som under samma period höjt priserna med strax över 4%.

Elnätsbolagen vill gärna rättfärdiga de extrema höjningarna av elnätsavgiften med att det görs investeringar i gamla elnät eller att det byggs bostäder i högre takt som behöver anslutas. Men förutsättningarna mellan Norrköping och Linköping är inte så dramatiska som elbolagen vill låta.

Städerna är i stort sett jämnstora, ligger i samma region och växer i liknande takt. Ändå behöver vi i Norrköping betala en tredjedel så höga elnätsavgifter samtidigt som priserna här ökar dubbelt så snabbt. Att bo och leva i Norrköping kostar en flerbarnsfamilj årligen tusentals kronor mer än att bo i Linköping enbart på grund av de oskäliga elnätsavgifterna.

Elnätsavgifterna har blivit kassakor för elbolagen. E.ON Elnät Sverige AB, som äger elnätet i Norrköping, kunde 2016 redovisa ett resultat på över 3 miljarder kronor och en vinstmarginal på över 40%. Det tål att jämföras med den stora välfärdsutredningen för bolag i välfärdssektorn där utredaren vill reglera vinstmarginalen till 7%.

Det naturliga monopol som elnäten utgör behöver utmanas och regleras så vi undviker de oskäliga höjningarna av elnätsavgifterna som vi ser prov på idag. Regeringen har tillsatt en utredning för hur eventuella förändringar i regelsystemet kan se ut, vilket är bra men förväntas inte bli klar förrän år 2020. En tillfällig lag som kraftigt reglerar elnätsavgifterna behöver verka fram till dess och tillsättas så snart som möjligt.

I det långa loppet finns det all anledning att återta elnätet i offentlig ägo. Privatiseringar av naturliga monopol är helt enkelt orimligt eftersom den öppna marknadens lagar inte gäller här. Istället drabbas slutkonsumenterna med oskäligt höga priser. År 2013 lyckades lokala organisationer i tyska Hamburg vinna en folkomröstning för att tvinga svenska Vattenfall att sälja tillbaka elnätet till kommunen. Visst vore det ironiskt, men dock så välkommet och verkningsfullt, om en svensk kommun kunde få ett tyskt elbolag att göra detsamma.

Elnätet