Vi har över ett antal år fått en helt annan konkurrens om eleverna mellan olika aktörer men ser också att eleverna är mobilare och beredda att resa för att få den utbildning de vill.
Finspångselever åker till den större staden för att få del av ett större utbud och Norrköpingselever reser till Finspång för att utbilda sig på attraktiva program på framför allt CNG. Detta har lett till att bara 28 procent av Finspångsungdomarna numera väljer kommunala Bergska gymnasiet.
Kostnaden per elev blir på grund av få elever och små grupper dubbelt så dyr som motsvarande i närområdet. Motsvarande 16,7 miljoner kronor per år i extra kostnad för de nationella programmen. 16,7 miljoner satt i relation motsvarar 50 öre skattehöjning för alla skattebetalare i Finspång. Med små grupper i gymnasiet, under tio elever per program, blir det dessutom väldigt svårt att erbjuda ett rimligt utbud av inriktningskurser för eleverna, vilket påverkar utbildningskvalitén negativt.
Inför hösten 2024 är det tyvärr bara 48 elever som sökt till Bergska i första hand och med ett stort överantal platser i regionen kan de allra flesta räkna med att komma in där man vill. Av 47 unga som bor på landsbygden i Finspång har endast sju stycken sökt Bergska i första hand. Detta trots att personal och ledning på gymnasiet gjort sitt absolut bästa för att marknadsföra skolan och dess utbildningskvalitet.
Vi inser att situationen inte är hållbar och måste vidta åtgärder.
Att stoppa intag till de nationella programmen för att göra ett omtag är ett tufft men nödvändigt beslut. Vi har en situation som kräver nya angreppssätt för framtiden. Noteras bör att Introduktionsprogrammen, IM, ej berörs av beslutet.
Det är förståeligt och naturligt att det finns ett motstånd mot förändring.
Det är samtidigt vårt ansvar som politiker att anpassa oss till en ny verklighet och framtiden och att använda våra skattepengar förnuftigt ur ett helhetsperspektiv. För vad är alternativet om vi inte stoppar gymnasieblödningen? Då måste vi ta pengarna någon annanstans. Det skulle riskera ytterligare besparing inom bland annat grundskolan.
Vi anser att grundskolan är viktig eftersom det är grunden för att vara redo för gymnasiet. Bergska gymnasiet har fantastiska pedagoger och med sin litenhet kan man se individer och elever, men om det sker på bekostnad av grundskolan blir det lite som att satsa på ”plåster” istället för att jobba med rotorsaken till att elever behöver extra stöd.
Det har också lyfts en oro för kvalitén för de elever som nu studerar på Bergska. Svaret på det är att självklart har kommunen som huvudman ett ansvar att säkerställa kvalitet på utbildning för hela vägen fram till studentexamen.
Vad vill vi med det kommunala gymnasiet framöver? Vi behöver en skola som kan erbjuda ett utbud av kvalitetssäkrade utbildningar som matchar behovet på arbetsmarknaden.
Vi vill se ett fokus på framför allt yrkesutbildningar i tätt samarbete med framtida arbetsgivare och ser till exempel lärlingsutbildningar som ett intressant alternativ. För att göra detta till rimlig kostnad vill vi se ett betydligt tätare samarbete mellan de nationella programmen, vuxenutbildningen och Introduktionsprogrammen och framtida arbetsgivare.
Vi vill nu omedelbart påbörjar arbetet med det nya gymnasiet och vill se nytänkande men också ta tillvara goda erfarenheter.