Replik Björn Ljunggren ang rovdjursdebatten, NT 10/6.
Vi har hört argumenten förut, vargen är ett mindre problem för tamdjurshållningen i många andra länder som har större vargpopulation än Sverige. Vad som aldrig nämns är att det i samma länder finns en helt annan verktygslåda att hantera närgångna vargar på och på så sätt skydda sina tamdjur. I Tyskland har nu regeringen föreslagit att hela vargrevir ska kunna skjutas bort i skyddsjakt om de påverkar tamdjurshållningen alltför negativt. Det är också intressant att Ljunggren utger sig för att ha bättre på fötterna vad landsbygdsbefolkningen och djurägare tycker om vargar än vad vi har som under flera decennier i olika roller företrätt bönder och djurhållare. Det är uppenbarligen inte samma människor som vi träffat och hade Ljunggren presenterat sin "enkät" över folks positiva inställning till varg i Långbogenområdet i Hällestads fullsatta församlingshem i vintras hade stämningen om möjligt blivit ännu mera irriterad.
Vi är så klart glada för den hand som Ljunggren sträcker ut. För den oinvigde kan det låta elegant att det erbjuds gratis hjälp att sätta upp staket en vacker majdag eller trimma gräs under el-tråden. Ingår att ta hand om skadade och lemlästade djur, flytta djur ut och in djur inför natten från hagar som inte kan bevakas och hantera stängslingen ut mot vatten också i det erbjudandet? Eller hjälper Rovdjursföreningen till att mota in, av rovdjur, skrämda stora nötdjur som springer på bygden och är livsfarliga att hantera? På kostnadskontot för rovdjur i beteslandskapet finns så mycket mera dolda kostnader som ingen i samhället velat ta ansvar för. Statistiken är tydlig. Naturbetesmarkerna minskar i rovdjursområden, fåren ökar på betesvall nära gården och nötkreatur är inte ens beviljade ersättning för så kallade rovdjursavisande stängsel. Något som två nötdjur i Stjärnorp fått bevittna i dagarna, med livet som insats. Vi kan mera konstatera, vad var det vi sade? Samhället och rovdjursförespråkarna måste förstå att för en djurhållare är det lättare att sluta med djurhållning och syssla med annat än att ta de kostnader, merarbete och psykologisk påfrestning som rovdjur i grannskapet medför. Hur mycket hejarop och hjälp man än får av ideella krafter så är det bonden och dennes djur som alltid får ta största smällen.