Bris – barnens rätt i samhället, är en ideell, medlemsdriven organisation, där högsta beslutande organ är kongressen, som representerar medlemmarna och sammanträder vartannat år. Däremellan sköts arbetet av förbundskansliet med förbundsstyrelsen samt fem regionkontor. För att garantera medlemsinflytandet under perioderna mellan kongresserna har varje region sina representanter i förbundsstyrelsen. Dessutom finns ett särskilt granskningsutskott med uppgift att granska styrelsens fögderi mellan kongresserna. Under senare år ser vi en beklaglig utveckling från en organisation ledd enligt den ideella organisationens principer mot en organisationsform hämtad från näringslivet med all verklig makt koncentrerad till styrelsen.
Bris, som den 20 maj håller kongress i Norrköping, skriver på sin hemsida, med hänvisning till en rapport, som inte är tillgänglig för medlemmarna, att det ”demokratiska deltagandet” ska stärkas. I Bris långsiktiga plan för åren 2017-2021, som styrelsen beslutat om och som skall antas av kongressen, sägs att ett prioriterat mål är att stärka medlemsinflytandet. Allt detta låter ju förtroendeingivande, men hur förhåller det sig i verkligheten? Ett förslag till nya stadgar som kongressen skall besluta om ger en annan bild.
Förbundsstyrelsen, som arbetat med ändringsförslaget under flera år, har informerat medlemmarna på Bris hemsida, men den informationen är så knapphändig att inte kan anses ge en rättvisande bild av vad förslaget innebär. När det gäller en så viktig sak som ändring av stadgar är det en självklarhet att medlemmar och kongressledamöter får besked om varför stadgarna bör ändras, vilka alternativa lösningar som finns, vilka långsiktiga konsekvenser som ändringsförslagen kan få? Sådan information har inte lämnats. I vart fall borde styrelsen ha gett regionerna, som ifrågasattes i det ursprungliga förslaget, ha getts tillfälle att yttra sig, men det tycks inte ha skett. Det underlag som tagits fram till stöd för ändringarna anser Förbundsstyrelsen vara arbetsmaterial som inte kan lämnas ut till medlemmar.
Inför extrakongressen 2015 angavs skälen till ändringarna av stadgarna i en tvåsidig skrift av ordföranden i förbundsstyrelsen, Ulf Spendrup. Han skrev bland annat att stadgeändringarna som tagits fram syftar till att tydliggöra men samtidigt förenkla arbetet på alla nivåer i BRIS organisation. Inför kongressen den 20 maj har styrelsen i det tidigare och av extrakongressen godkända förslaget gjort ett stort antal ändringar, mer än 20 st. Mycket korta kommentarer finns till 10 av dessa. Mängden ändringar i det tidigare förslaget inger inte något förtroende för styrelsens sätt att arbeta med frågan.
En allvarlig försvagning av demokratin och medlemsinflytandet är att regionerna inte längre skall ha några representanter i förbundsstyrelsen och att granskningsutskottets mandat skall inskränkas. Styrelsen har inte närmare motiverat dessa ändringar, men de står helt i strid med vad styrelsen föreslår i den långsiktiga planen om ett förbättrat medlemsinflytande. Man kan, vad angår regionernas representanter i styrelsen, inte frita sig från misstanken att de gjort sig obekväma i styrelsen, när de hävdat styrelsens skyldighet att följa gällande stadgar. De har gjort en modig insats, men nu skall de alltså bort
Granskningsutskottet, vars uppgift är att för kongressens räkning granska styrelsens arbete, har varit en nagel i ögat på styrelsen under lång tid. Utskottet har vid flera tillfällen uttalat sig kritiskt över styrelsens sätt att hantera de demokratiska frågorna. Vid kongressen 2011 förslog styrelsen att utskottet skulle avskaffas, men kongressen ville annat och sa att utskottet skulle vara en garant för att BRIS även i framtiden skall vara en demokratisk medlemsrörelse. I det ursprungliga stadgeändringsförslaget, som lades fram vid extrakongressen 2015 och då godkändes, föreslog styrelsen att utskottets möjligheter att granska styrelsens arbete skulle inskränkas, vilket skulle haft den följden att utskottet skulle ha blivit i stort sett verkningslöst. Därefter har styrelsen gjort en viss justering, men den justeringen ger inte utskottet möjlighet vara den garant som Kongressen 2011 uttalade sig om.
Det är högst anmärkningsvärt att granskningsutskottet i sin rapport för åren 2015-2016 inte berört de viktiga frågorna om demokrati och medlemsinflytande och hur styrelsen hanterat dessa frågor under perioden och i förslaget till nya stadgar.
Förslag om att tillsätta en stagdekommitté med representanter för alla fem regionerna med uppgift att göra en grundlig översyn av gällande stadgar har förbundsstyrelsen motsatt sig. Det är allvarligt att styrelsen i en så viktig fråga som ändring av stadgar inte vill medverka till en sådan översyn.
Styrelsens föreslag till kongressen om begränsningar av debattinläggen till 3 minuter är, mot bakgrund av hur styrelsen hanterat frågorna medlemsinflytande under senare år, inte särskilt förvånande; man vill ju inte annat än att undvika en diskussion om föreslagna förändringar.