Den 4 januari infaller den internationella Punktskriftsdagen. Då uppmärksammas minnet av punktskriftens uppfinnare Louis Braille, född i Frankrike den 4 januari 1809.
Punktskrift är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men en Komvuxelev med grav synnedsättning i Östergötland nekas trots det punktskrift i sina studier: "Jag ligger efter helt enkelt och tvingas ägna hela min fritid åt att försöka hinna ikapp", säger den studerande komvuxeleven.
Trots upprepade önskemål nekar skolan eleven att få sina läromedel tillgängliga i punktskrift. "Det blir en kostnad för skolan att ta fram läromedlen i punktskrift. Läraren tycker att det räcker att jag får materialet uppläst med talsyntes", säger Komvuxeleven . Det här leder till att eleven, som läser matematik och historia, inte hänger med i undervisningen utan hamnar på efterkälken.
Enligt Skollagen, kapitel 1 paragraf 8, ska alla ha tillgång till utbildning och det är orimligt, menar förbundsordföranden i Synskadades riksförbund, Håkan Thomsson, att elever inte får använda punktskriften i sina studier om de behöver det. Komvuxeleven i Östergötland är ett exempel men Synskadades Riksförbund befarar att det finns fler elever som nekas läromedel i punktskrift.
Komvux själva ansvarar för inköp av läromedel från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Väntetiden för att få ett nytt läromedel i punktskrift kan vara sex till tio månader, men kostnaden för skolan att köpa in läromedel i punktskrift är däremot densamma som på originalläromedlet plus frakt.
Punktskrift är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:223). Alla gravt synskadade och blinda ska kunna kommunicera med ett eget skriftspråk, men få som förlorar synen i vuxen ålder får idag en ordentlig utbildning i punktskrift.
Att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag och det är därför risk för att den som förlorar synen även går miste om ett fungerande skriftspråk.
Punktskrift är upphöjda kännbara punkter som bildar tecken som läses med fingertopparna. Goda punktskriftsläsare läser ungefär så fort som man pratar. De flesta punktskriftsläsare har lärt sig läsa som barn, men det är fullt möjligt att lära sig läsa rimligt bra även som vuxen. Punktskrift finns i böcker, tidskrifter, på läkemedelsförpackningar, hissknappar, bankomater, skyltar och på flera andra ställen i det offentliga rummet.