Sedan många år är det flickor som år efter år tar sin skolgång på allvar, som sliter med läxor och som jobbar på lektionerna. Så vad gör vi då? Jo, vi ska kämpa för en jämställd skola där pojkar som inte sitter stilla, som inte orkar plugga och som inte presterar ska få ännu mer resurser för att kunna hålla jämn takt med sina kvinnliga klasskamrater. Hur har vi det egentligen med resursfördelningen i skolan? Hur jämställd är den egentligen? Jag uppmanar kommunerna i Sverige att räkna på hur en genderbudgetering av skolan skulle se ut. Det skulle kunna bli riktigt spännande.
På undersköterskeutbildningen i Linköping sökte studenterna jobb att ha bredvid studierna. 5 killar och 23 tjejer. Flera av dem sökte jobb på samma ställe. De erbjöds 109 kronor i timmen vilket var kommunens grundlön för outbildade. Då bad de om högre lön. Tjejerna fick svaret att de inte kunde få något annat än grundlön eftersom de inte var färdiga med sin utbildning. Killarna fick löneökning med motiveringen att de ju faktiskt gick utbildningen. Resultatet blev att tjejerna stod kvar på sina 109 kronor medan killarna fick 125. För varje lönehöjning kommer killarna att dra ifrån ytterligare eftersom vi har procentuella lönepåslag. Varje år kommer de att få lite, lite mer i plånboken än tjejerna.
Talar vi verkligen om lika lön för lika arbete? 2017? Har vi inte kommit längre?
På högskolor och universitet ökar tjejdominansen och det kommer årligen ut fler nya akademiker med toppbetyg som är kvinnor. Det borde ju rimligtvis avspegla sig också i yrkesliv och lönefrågor. Så är det inte.
De allra flesta högre poster i samhället upptas fortfarande av män. Bolagsstyrelser och VD-poster likaså och kvinnor arbetar fortfarande gratis en timme om dagen. Kvinnors löner ligger fortfarande i snitt 12.5 %, eller 4 500 kronor lägre än männens.
Vi behöver arbeta för att lönekartläggningar görs minst en gång om året och att alla arbetsgivare har riktiga handlingsplaner för hur de ska arbeta för jämställda löner. När arbetsgivare skyller ojämlika löner på att män har längre tid i arbetet, att de har högre formell kompetens och högre specialiseringsgrad, ska vi med kraft visa att de har fel. En man som arbetat tio år och en kvinna som arbetat lika länge i samma yrke, har arbetat lika länge. Den ene av dem kan inte rimligtvis ha mer erfarenhet som motiverar högre lön. En man som läst in en specialkompetens och en kvinna som läst in samma specialkompetens, har rimligen samma kompetens, även om sannolikheten för att kvinnan faktiskt har högre betyg och därmed högre kompetens, är mycket stor. Det motiverar hur som helst inte det mannens högre lön.
Vi kan tycka att jämställda löner vore en självklarhet i Sverige 2017, men tyvärr. Vi har lång väg att gå. Närmare bestämt cirka 33 år om man får tro Medlingsinstitutets siffror.