Just nu växer vindkraften enormt och jag har med egna öron hört en ”prästs” predikan om dess himmelska härlighet. Svaret på en fråga om vissa olösta problem avslutades med en upplysning om helvetets existens. Jag är dock energiingenjör, problemen är reella, men nu åker vi. Men vart är vi på väg?
Människor stressas av hotet om ett ändrat klimat men jag tror många ser lite för snävt på tänkbara lösningar. Norrköping ska bli fossilfritt och då är vindkraft en bra lösning tänker man. Om vi i Sverige bygger mer vindkraft, än vad vi kan parera upp och ner med vår vattenkraft, så kommer vi att vara tvungna att importera el när det inte blåser. Den elen kommer då troligen till stor del att produceras av fossilgas. Inte fossilfritt – men faktiskt bättre än kol.
Prästen sa att det som produceras kommer att stanna lokalt, elektronerna rör ju inte på sig, men att Sverige ska bli nettoexportör på el, hur nu det hänger ihop. Jag gillar vindkraft i lagom skala, men är inte så sugen på att exploatera svensk natur för att fasa ut all olja och kol i andra länder. Jag är inte så förtjust i kärnkraft heller men om Polen bygger och vårt eget Vattenfall bygger i ett annat land, ja då kan jag fundera på om det spelar så stor roll om helvetet ligger i Oskarshamn eller på andra sidan Östersjön.
Fossilfritt som mål är lite olyckligt, jag föredrar koldioxidneutralt. Det kan inkludera att vi binder koldioxid i våra skogar men kräver ett annat skogsbruk. Ett skogsbruk där det går att kombinera uttag av högklassigt virke med turism och andra näringar. Inhemska och utländska besökare betalar för att skogen står kvar. Det finns dessutom många fler miljöproblem än klimatet. Minskad biologisk mångfald tror jag är ett större problem. Till och med en så vanlig svensk art som blåbär minskar kraftig i våra skogar.
Södras grundare Gösta Edström sägs ha sagt:
”Lägg inte alla ägg i en korg. För vilket ändamål skogens produkter, i framtiden blir använda, är idag obekant. Se till att när den dagen kommer, ni inte står tomhänta”.
Insiktsfulla personer ligger ofta före sin tid, jag tror att Edström hade inkluderat ekosystemtjänster och turism. Nyligen lyssnade jag på en föreläsare som sa att i Dalarna är naturturismen större än skogsindustrin, ”tricket är att få dom att samverka”.
Företagare, som just nu lever under hotet av en vindkraftspark, skriver i en debattartikel att de efterfrågar en lösning så att deras verksamheter kan leva vidare. Den lösningen skulle kunna vara att låta skogen växa, placera vindkraften på en bättre plats och satsa på just deras typ av verksamheter i det aktuella området.
Slutligen vill jag be alla präster om ursäkt för min liknelse ovan. Grunden i ert yrke, att ta hand om människor, är viktig även för mig.
”Gubbar och kärringar huk er i bänkera för nu laddar han om!”