I dag, 17/3, är det kollektivavtalets dag.
Vi har kommit långt sedan det första avtalet slöts och varje gång som våra avtal omförhandlas försöker vi få till ännu bättre avtal med sådant som är viktigt för dig och mig.
Om man tittar tillbaka i historien så kan man se vad fackföreningarna har gjort. Allt från att vi från början köpslog om vem som skulle få jobben genom att konkurrera med den lägsta lönen, jobbade sju dagar i veckan och då inte bara åtta timmar om dagen. Det är bara 100 år sedan vi fick åtta timmars arbetsdag men då var arbetsveckan ingen femdagarsvecka utan sex dagar.
Beroende på i vilken bransch man jobbar så har vi fått med olika saker i de kollektivavtal vi har, allt ifrån extra semesterdagar till övertidsersättning när man jobbar mer än sin ordinarie arbetstid. Obekväm arbetstid innebär att vi får extra pengar för när vi arbetar kvällar, helger och nätter, för det här är förmåner som inte står i några lagar utan det är sådant som fackföreningarna förhandlat fram och fått ner i ett kollektivavtal.
Det finns många saker som man tänker är självklara när man kommer ut i arbetslivet. Men skulle vi bara titta på lagarna så finns det inget som säger att man ska ha betalt i pengar för att man jobbar eller extra betalt när man jobbar kvällar och helger.
Men vi vill inte heller att det ska stå i några lagar hur hög lägsta lönen ska vara när man får sitt första jobb eller byter jobb i vuxen ålder. Vi vill kunna förhandla med arbetsgivarna varje gång som våra avtal går ut för det är så vi kan få våra lägsta löner att öka, få löneökningar varje år, att ob-tillägget blir något högre eller att vi kan få till extra semesterdagar förutom de som lagen säger att vi ska ha.
Vi ska fira Kollektivavtalets dag och alla bra saker som vi har fått in i våra avtal, men jag vill skicka med att avtalen är levande. Allt bra som vi har i våra avtal beror på att vi har varit starka och att vi har varit många som stått bakom när avtalen skrevs.
Cornelia Hallner, fackligt förtroendevald Kommunal