Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har senaste tiden gått ut med information om att var och en ska kunna försörja sig hemma om samhället blir stillastående Försvaret ska rustas upp för att klara en samhällskris av okänd anledning.
Men vad händer med sjuka och skadade vi en eventuell kris i Sverige? Vad händer om en epidemi bryter ut där många invånare behöver vård?
Sjukvården, både öppen- och slutenvård, krymper. Delvis på grund av nedskärningar gällande ekonomi men också på grund av att yrkesskickliga läkare, undersköterskor, sjuksköterskor och specialister väljer att sluta inom vården. Varför? Jo, självklart på grund av dåliga löner och arbetsvillkor men också på grund av helt fel prioriteringar från politikerna. ”Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård” står det under vårdval på 1177.se. Det den enskilde invånaren inte tänker på är att en hel befolkning kan välja att lista sig på samma vårdcentral.
Vad leder det till? Jo långa väntetider, för många patienter relaterat till antal läkare, sjuksköterskor, undersköterskor. Detta gör att de som söker vård inte kommer fram på telefon för att man inte kan bemanna behovet. Det i sin tur leder till att sjukvårdsanställda känner att det inte gör ett bra jobb, att man inte räcker till och söker sig till andra arbeten utanför sjukvården.
Enligt statistik från Vårdförbundet 2014 fanns i Sverige då 122 962 sysselsatta sjuksköterskor i Sverige. Av dessa var 107 988 sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Cirka 15 000 arbetade alltså inte inom vården utan hade säkert sökt sig till andra yrken. Sedan finns det en stor mängd sköterskor inom vården som inte jobbar med patienter utan med administrativa uppgifter, då det heller inte finns tillräckligt med vårdadministratörer så undrar jag hur många av de 107 988 som verkligen gör sköterskejobb? Man kan också undra hur den siffran ser ut idag då trycket på sjukvården knappast har minskat de senaste fyra åren.
När det gäller tillgängligheten och arbetsklimatet på vårdcentralerna skulle den enkla lösningen vara ett enskilt listningstak. Man skulle utifrån personaltäthet och lokaler kunna sätta ett tak på hur många som fick lista sig på en vårdcentral så att de som arbetade där kunde känna att de kunde göra ett bra jobb och ge rätt vård till de som behöver den.
Ger inte detta orättvisor att vissa får bättre vård eftersom inte alla skulle kunna välja ”den bästa” vårdcentralen? Nej. Vården ska inte vara bäst på något ställe, vården ska finnas tillgänglig för alla, när man behöver den. I dagsläget kommer det appar till våra smartphones där man gör reklam för att söka vård direkt i mobilen när på dygnet du behöver den. Ska man inte söka vård när man är sjuk?
Om ett listningstak gör att det blir orättvisor om att inte alla kan få den ”bästa vården” så får man istället gå tillbaka som det var förr, man är listad på den vårdcentral i närområdet där man bor. Annars finns snart inte behovet av vårdcentraler på landsbygden utan man skulle behöva en stor vårdcentral centralt där alla invånare i en kommun fick söka.
Så åter till upprustningen av försvaret. Om en väpnad konflikt uppstår i Sverige så spelar de snart ingen roll hur mycket soldater vi utbildar. När de sedan blir skadade kommer de förblöda för att kirurgerna och operationssköterskorna istället jobbat några år på en larmfirma.