Den snabba spridningen av coronaviruset drabbar för närvarande stora delar av världen på ett sätt som var i det närmaste omöjligt att föreställa sig för bara några månader sedan. Antalet människor som förlorat sina liv till följd av viruset stiger i skrämmande takt, och hela samhällen har stängts ner för att minska smittspridningen.
Även om vi i Sverige i stor utsträckning undvikit nedstängningar till följd av tvingande lagstiftning, syns effekterna ändå tydligt i Norrköpings kommun – öppna förskolor och träffpunkter för äldre är inte längre öppna, på våra äldreboenden råder besöksförbud och efter ett regeringsbeslut bedrivs all undervisning inom gymnasiet, komvux och yrkesvux på distans.
Förutom det personliga lidande som coronaviruset orsakat i form av sjukdoms- och dödsfall, har den också gett stora effekter på delar av näringslivet. Trots att både regeringen och Norrköpings kommun presenterat ett flertal stödåtgärder har kraven på ökade ersättningar till näringslivet under de senaste veckorna duggat tätt. Och visst ska det offentliga bidra med stöd och stöttning till behövande i kris, men det finns goda skäl att vara noggrann med hur insatserna utformas. Framför allt gäller det att inte tömma kassorna för tidigt.
När vi ser hur den pågående virusspridningen påverkar ekonomin i Norrköping är det viktigt att dra sig till minnes de smärtsamma erfarenheter som kommunen erhållit sedan 90-talskrisen, då det tagit närmare 30 år längre tid att återuppbygga ekonomin i Norrköping än i andra jämförbara kommuner i Sverige.
Delvis påverkades den långsamma återhämtningen av nedläggningen av Ericsson, som på kort tid ökade arbetslösheten dramatiskt. Men en avgörande faktor var också att kommunen inte hade tillräckliga reserver för att klara både en akut ekonomisk kris och den längre återuppbyggnadsfas som därefter måste ta vid.
När ropen på hastiga och kraftfulla åtgärder till stöd för näringslivet tilltar, vill jag därför mana till återhållsamhet för att orka hålla den kommunala ekonomin igång i ett längre perspektiv. Den nuvarande ekonomiska utvecklingen kommer av allt att döma att tvinga kommunen att tömma hela sitt sparkapital inom loppet av bara något år, och då finns knappast utrymme för några extravaganser.
Givetvis ska kommunen sträva efter att utforma åtgärder som både minskar riskerna för smittspridning och ger positiv effekt för näringslivet, men insatserna får inte smaka mer än de kostar. Trots allt måste upprätthållandet av välfärdsinsatser inom skolan, vården och omsorgen gå först, även i ekonomiskt tuffa tider.
Lena Wass (S), ordförande i överförmyndarnämnden