I en artikel i NT ifrågasätts varför polisen i Norrköping med anledning av den våldsvåg som drabbat staden inte inför en ”hyllad metod mot dödligt våld” som heter GVI. Det framförs att metoden har utvärderats av forskare på Malmö universitet och den bild som förmedlas i artikeln är att det är en framgångsrik metod som har goda förutsättningar att fungera i Sverige.
Ursprungligen kommer GVI-strategin från Boston i USA där det var ett stort problem med gängskjutningar under 1980-talet. Strategin utvecklades Inom ramen för ett problemorienterat polisprojekt där forskare arbetade tätt med praktiker. GVI-strategin har visat sig vara effektiv i sitt hemland och ett pilotprojekt genomfördes i Malmö där strategin prövades. Den statistiska analys som genomfördes i den första, men även i den andra mer långsiktiga utvärderingen kunde inte påvisa att projektet haft någon effekt. Det kan exempelvis nämnas att skjutvapenvåldet hade sjunkit markant redan innan GVI-strategin infördes i Malmö, och i Göteborg som inte tillämpande GVI uppvisades ett liknande resultat vad gäller utveckling av skjutningar.
Professor emeritus Johannes Knutsson som är en internationell expert inom problemorienterat polisarbete drog redan 2018 slutsatsen att GVI inte har förutsättningar att fungera i Sverige. Det huvudsakliga skälet är att det amerikanska rättsväsendet i många avseenden skiljer sig från det svenska. Han pekar på att en grundpelare för strategin är att det i det amerikanska rättssystemet finns vida diskretionära befogenheten, d.v.s. att befattningshavare har stora möjligheter att fatta beslut efter eget omdöme utan att vara bundna av bestämmelser. Dessa befogenheter är särskilt stora för åklagare som självständigt kan avgöra om de ska åtala eller inte och vilka straff de ska yrka på. I Sverige är grundregeln för åklagare åtalsplikt och de kan inte använda en färdig förundersökning som ett hot. Skillnader mellan det svenska och det amerikanska rättssystemet gör att det i Sverige inte går att skapa den typ av fokuserad avskräckning som är helt avgörande för att GVI-strategin ska fungera konstaterar Knutsson.
I Uppsala infördes GVI-strategin, men arbetet avbröts efter två år. Samma sak kommer sannolikt att inträffa i andra kommuner när det blir tydligt att metoden inte fungerar inom ramen för det svenska rättssystemet. Det är bra att polisledningen i Norrköping inte faller för ett externt tryck och att de undviker att införa en metod som inte är evidensbaserad i den svenska kontexten. Det ska de ha beröm för.
Stefan Holgersson
Forskare vid Linköpings universitet (arbetar också som samordnare för det brottsförebyggande arbetet i polisområde Östergötland)