Varför inte göra alla Norrköpingsbor till kulturelit?

Att sälja Louis De Geer Konsert- och kongresshall är ett kortsiktigt beslut, då det kommer kosta att hyra lokalerna och underhållet kan inte garanteras om en extern hyresvärd tar över.

Louis De Geer Konsert- och kongressbyggnad har tillsammans med Symfoniorkestern hamnat i centrum för kulturdebatten. Arkivbild.

Louis De Geer Konsert- och kongressbyggnad har tillsammans med Symfoniorkestern hamnat i centrum för kulturdebatten. Arkivbild.

Foto: Thomas Möller

Debatt2023-08-25 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Apropå

 "Här är Sophia Jarls ord - efter hårda kritiken mot Norrköping" NT 24/8

Prishöjningar på hyran kan förväntas om privat hyresvärd tar över, utan att det är kopplat till förbättringar som är önskvärda eller ens behövda. Denna erfarenhet har andra städer i Sverige tagit lärdom av. Exempelvis Härnösand sålde ut kommunala fastigheter och pengarna som de fick var snabbt slut (DagensPS, 2023). Mycket pekar mot, från tidigare kommunala fastighetsaffärer att pengar från försäljningen bara gagnar privata pengar och inte kommunens invånare. Det kommer troligen kosta Norrköpingsborna mer pengar i slutändan, än det gör om Norrköping äger Louis De Geer Konsert- och kongresshall. 

Vidare nämns begrepp som ”bortskämda Sverige” och ”kulturelit”. Sophia Jarl pratar som att kultureliten skulle få sitta i ”orubbat bo” och menar att det är en diskussion om kulturinstitutioner som ej ska delta i effektiviseringen, inte om kulturarbetarna och fria kulturlivet. De som jobbar i kulturen är kulturarbetarna, det är även kulturarbetare som arbetar på kulturinstitutioner. 

Det är vanligt med tillfälliga uppdrag inom kulturen, det vill säga osäkra anställningar, även lönerna kan uppfattas som låga för många. Kulturinstitutioner tilldelas pengar utifrån samma pengar, skattebetalarnas, som kommunernas olika verksamheter. 

Däremot är många kulturinstitutioner redan trimmade. Att skära ned ytterligare i en trimmad organisation kan göra så de inte kan drivas längre. Jag skulle gärna vilja att Sophia Jarl tog fram exakta siffror på vad som skulle behöva trimmas och konsekvenser av det, samt argumenterar och förklarar hur de kulturinstitutioner hon tycker undantagits från att trimmas undantagits hur? 

Sedan undrar jag vem den privilegierade kultureliten är? Definition vore på sin plats. Är det dem som är utbildade på lärosäten som Konstfack, HDK Valand, Stockholms Konsthögskola, Malmö Konsthögskola och så vidare? Eller är det de som läst Kulturvetenskapliga ämnen? Vilken kulturelit är det som är privilegierad? Vilka innefattas av det bortskämda Sverige? Vem är bortskämd? Den praktiskt kunniga kulturarbetaren? Den som gått på en konstnärlig högskola, den som doktorerat och blivit professor? Vem är det du talar om Sophia Jarl? Berätta. 

Sophia Jarl uttrycker i NT att kulturverksamhet ska självfinansieras. Med självfinansiering, så som Benny Anderssons Abba Museum med flera så följer avgifter, med avgifter exkluderas en del av samhället. 

Symfoniorkestern skulle vid självfinansiering kanske producera musik som publiken eftersökte och musiken skulle då kunna förändras.

Det finns redan musik i Sverige och världen som är självfinansierad, exempelvis våra hitmakare, som Sverige är kända för. Ska symfoniorkestern börja göra kommersiellt gångbar musik? Det finns en poäng med att låta kommuninvånare höra viss musik, samt göra den tillgänglig för kommuninvånare och besökare, även om den inte gör miljonvinster. 

För barn finns en poäng att få höra klassisk musik, de som gagnat väg för dagens kommersiellt gångbara musik. Att få ta del av historien i verkligheten är något annat än att se en inspelning på sociala medier eller på en vit duk. 

Om inte musiken måste självfinansieras så kan den erbjudas till lägre pris eller gratis. Att kunna lyssna på musik gratis är ett privilegium. Att barn och ungdomar i Norrköping får ta del av Symfoniorkesterns musik gör barnen privilegierade och bildade. Varför inte unna alla i Norrköping detta privilegium? Ge hela Norrköping bildning som en kulturelit? 

Jag mötte den klassiska musiken i skolan, i Norrköping, i Hörsalen och på musiklektionerna. Jag blev bildad av min kommun, Norrköping, redan som barn, tack vare en generös musikrepertoar. 

Mitt förslag till Norrköpings kommun är att låta bildning nå alla i samhället, inte bara de med pengar.

Vem är kulturelit?