2020 är ett kritiskt år för klimatet och utsläppen måste börja minska nu. Ändå präglas debatten av halvsanningar, missförstånd och direkta felaktigheter.
I DN 10/2 och TT 28/1 kunde man läsa om hur många regionala flygplatser kämpar med stora underskott. Kommuner och regioner täcker kostnaderna men om trenden inte vänder står flera inför hot om nedläggning.
”Det vore väl bra?”, tänker en del. Det finns de som menar att nedläggning av flygplatser är ett steg mot mindre fossilberoende.
Men i ett hållbart samhälle är det ett oerhört slöseri med resurser att inte använda befintliga flygplatser. Det är infrastruktur som finns och underhållet har små klimateffekter. Det alternativ som ofta förespråkas är en utbyggd järnväg.
Trafikverket har undersökt klimateffekter av att bygga höghastighetståg. Om allt är klart 2035 visar beräkningarna att det skulle dröja ända till år 2062 innan man har tjänat in den miljömässiga kostnaden.
I beräkningarna tar man inte hänsyn till utvecklingen som sker mot fossilfria väg- och flygtransporter. Tar man hänsyn till den är det svårt att säga hur lång tid det skulle ta för järnvägen att bära sina egna miljökostnader, än mindre ge klimatvinster.
Genom att använda befintlig infrastruktur smartare kan vi börja göra nödvändiga förändringar. De regionala flygplatserna skapar tillgänglighet och möjliggör livet på många platser i vårt avlånga land. Flygets klimatpåverkan måste minska, på samma sätt som för övriga samhället.
Under 2019 startade Sveriges Regionala Flygplatser projektet Grön Flygplats. Projektet har som mål att reducera energianvändning och koldioxidutsläpp från flygplatsernas verksamhet och det ska vara möjligt att tanka fossilfritt och ladda elflygplan efter hand som tekniken utvecklas.
Idag kan man flyga med 50 procent inblandning av biojet. Biojet är en bristvara men nu ser vi en lovande utveckling och hoppas att regeringen beslutar om reduktionsplikt från och med 2021. 2030 ska allt inrikesflyg vara fossilfritt och 2045 ska även utrikesflyget vara det. Att byta ut fossila bränslen mot biobränsle är någonting vi kan göra nu, med teknik som finns tillgänglig.
2025 ska de första elflygplanen finnas på marknaden. Då kommer kortare resor kunna genomföras med mindre klimatpåverkan än några miljöbilar eller någon utbyggnad av järnvägen kan erbjuda. Men bara om infrastrukturen finns på plats för att ta emot den nya tekniken.
Istället för att låta de regionala flygplatserna läggas ned och satsa på kontraproduktiva klimatåtgärder som tar alltför lång tid innan de börjar ge klimatvinster hoppas vi att infrastrukturminister Tomas Eneroth menar allvar med att man vill stötta de regionala flygplatserna (DN 10/2). De är till exempel viktiga för bekämpning av skogsbränder som MSB konstaterat. Men framförallt är de livsviktiga byggstenar i en hållbar infrastruktur och nödvändiga om vi vill vända klimatkurvorna innan det är försent.
Vi är överens med NT:s ledare som 13/2 framhöll att de regionala flygplatserna behövs.
Mari Torstensson, projektledare för Grön Flygplats, Svenska Regionala Flygplatser