Men trots att bara knappt två procent av de som köper hushållsnära tjänster påverkas av den kommande sänkningen har branschens utveckling redan bromsat in.
Själva debatten om rutavdraget och sänkningen gör att många tvekar inför att köpa hushållsnära tjänster. Det är allvarligt, med tanke på de positiva samhällseffekter som rutavdraget kan ge.
För det första skapas många jobbtillfällen. I dag arbetar omkring 20 000 personer i rut-branschen. Antalet personer som numera arbetar vitt och med kollektivavtal är många fler än tidigare. Tre av fyra, 75 procent, av de som börjar arbeta i branschen gör det efter att ha varit arbetslösa eller uppsagda. Rutavdraget har även främjat kvinnors entreprenörskap.
För det andra underlättas integrationen. En majoritet av Hemfrids 1800 medarbetare har utländsk bakgrund och representerar över 40 olika nationaliteter. Många av dem har hos oss fått sina första jobb i Sverige. Rut-branschen bidrar alltså till integration genom att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och skapa schyssta arbetstillfällen i en ny och växande tjänstesektor. Det behövs inte minst för att ge nyanlända svenskar större möjligheter att få jobb i sitt nya hemland.
För det tredje främjar det jämställdheten. Ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet är fortfarande ojämnt fördelat, och kvinnorna utför merparten. Den typiska rut-köparen är en 40-årig kvinna med familj. Ingen orkar dra dubbla lass en längre tid och att få hjälp med tjänster i hemmet underlättar för båda att göra karriär på lika villkor.
Vår unga bransch behöver stabila förutsättningar, så att seriösa aktörer vågar satsa och därmed kan skapa ännu fler arbetstillfällen. Vi efterlyser nu långsiktiga spelregler för rutavdraget och de hushållsnära tjänsterna. Det skulle skapa fler jobb och bidra till integration i Östergötland, samtidigt som det fortsätter att underlätta för många att få sitt livspussel att gå ihop.