Världen behöver mer kärnkraft. Det har varit Moderaternas inställning länge och den bilden stöds också av FN:s klimatpanels senaste rapport. Om mänskligheten ska lyckas hålla den globala uppvärmningen under två grader behöver kärnkraften byggas ut mellan 91 och 190 procent till år 2050. Världens politiker har anledning att ta klimatpanelens ställningstagande på stort allvar. Det är bråttom om vi ska hinna ställa om från smutsig kol- och gaskraft till modern, säker och stabil kärnkraft. I detta arbete tycker Moderaterna att Sverige och EU ska ta ledartröjan.
Samtidigt som tydliga fakta pekar på behovet av ny kärnkraft, finns det många hinder för att vi ska lyckas få fram den tillräckligt snabbt. EU:s kärnkraftsforskning är kroniskt underfinansierad, det politiska motståndet i viktiga länder är stort och EU-ländernas olika regelverk utgör en oöverblickbar snårskog. EU behöver en ny agenda för mer kärnkraft och för Moderaterna blir detta en av våra viktigaste prioriteringar under åren som kommer. Nedan listar vi tre åtgärder för att rivstarta arbetet för mer kärnkraft i Europa. Det handlar om mer pengar till forskning, ett fördjupat exportsamarbete på energimarknaden och en gemensam EU-standard för ny kärnkraft.
Fördubblad budget för kärnkraftsforskning
Inom EU samordnas kärnkraftsforskningen av Euratom. De har till uppdrag att investera i modernisering av gamla kraftverk, att säkra lösningar för bränslehantering och att stödja utvecklingen av ny kärnteknik. Euratom spelar med andra ord en helt avgörande roll för att vi ska kunna öka produktionen av ren och säker kärnkraftsel. Trots detta föreslår EU-kommissionen att en tiondel av budgeten ska skäras bort. Detta motsätter sig Moderaterna med kraft. EU behöver mer kärnkraft – inte mindre. Därför vill vi fördubbla budgeten till EU:s kärnkraftsforskning.
Mer export av kärnkraftsel i Europa
Den europeiska energiunionen länkar samman EU:s energimarknader och bidrar till robusthet i vårt elnät. I energiunionen finns en stor potential att öka kärnkraftens andel av elproduktionen, på bekostnad av smutsiga energikällor som kol och gas, som alltför många EU-länder fortfarande är beroende av. Här bör Sverige ta ledartröjan och öka produktionen av kärnkraftsel för export till EU-marknaden. Det skulle gynna både den svenska konkurrenskraften, pålitligheten i vårt energisystem och möjligheten att minska användandet av fossil energi.
Gemensam EU-standard för nya kärnkraftverk
Det finns få saker som är så komplicerade som att bygga ny kärnkraft. Om man bortser från de rent tekniska delarna, så omgärdas kärnkraften också av en veritabel snårskog av byråkrati och myndighetsprövningar. Trots detta finns det ingen som med säkerhet kan säga vad som krävs för att man ska få bygga ett kärnkraftverk. Om ett energiföretag i Sverige skulle bestämma sig för att bygga, så saknar myndigheterna en klar och tydlig kravspecifikation. En sådan ska istället arbetas fram i varje enskilt fall, i en lång och komplicerad process – till stora kostnader. Processen och resultatet av den är dessutom värdelöst så fort nästa reaktor ska byggas, eller om företaget vill bygga i ett annat land. Varje EU-land har nämligen vitt skilda krav och tillståndsprocesser. Detta hindrar allvarligt den välbehövliga utbyggnaden av kärnkraft i Europa.
Istället behövs en gemensam EU-standard för nya kärnkraftverk. Genom det skulle man väsentligt kunna korta tiden från att energiföretagen initierar ett projekt till att första kilowattimmen går ut på nätet. Dessutom skulle det innebära förutsägbarhet, ökad säkerhet och lägre kostnader för såväl energiföretag som konsumenter.
Jörgen Warborn (M)
entreprenör och toppkandidat i EU-valet
Lars Ahlm (M)
ordförande Moderaterna i Östergötland