Svensk skola genomgår en kunskapskris. Allt fler elever går ut skolan med bristande kunskaper i läsning, skrivning och matematik. Detta är i och för sig ingen nyhet utan en trend som vi sett under de senaste 10 - 15 åren. Ett av de verktyg som används för att motverka kunskapsraset är förstelärarsystemet.
Ett problem som vi sverigedemokrater ser är att när förstelärartjänsterna fördelas utgår Skolverket ifrån elevernas socioekonomiska bakgrund på varje enskild skola. För att räkna ut fördelningen använder man sig av Grundskolenyckeln, det vill säga elevens kön, elevens födelseland, moderns födelseland, faderns födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå och tid i Sverige. Eller Gymnasienyckeln – meritvärde från grundskolan, utbildningsform (introduktionsprogram, yrkesprogram eller högskoleförberedande program), föräldrars utbildningsnivå, kön och skolår).
Fördelningen sker alltså inte grundat på elevernas verkliga behov.
I Norrköping finns idag drygt 200 förstelärartjänster fördelade på ett antal utvalda skolor. Tanken med tjänsterna är att ge extra kompetenta lärare en möjlighet att jobba med att utveckla undervisningen, vilket i sin tur ska bidra till att höja resultaten. För närvarande är förstelärarna tillsvidareanställda och anställningen är bunden till en skolenhet. Med anställningen följer ett lönepåslag på mellan 5000 och 10 000 kr beroende på skolans socioekonomiska nyckeltal. Skulle försteläraren börja arbeta på en ny skola mister han/hon sitt försteläraruppdrag och sitt lönepåslag.
2024/25 får Norrköpings kommun 21 420 000 kronor i statsbidrag för dessa förstelärartjänster.
Många kommuner i Sverige väljer nu att göra om förstelärartjänsterna till tidsbegränsade förordningar, baserade på skolornas behov av kvalificerad personal. Målet är att fler elever ska få ta del av en förbättrad undervisningskvalitet och att fler elever ska få chansen till ökad måluppfyllelse.
Sverigedemokraterna anser att Norrköpings kommun måste utvärdera sin förstelärarorganisation och garantera att resurserna framöver används för att säkra alla elevers rätt till stöd. Förutom att se till att förstelärarnas kompetens används på bästa sätt, måste kommunen se till att den ökade undervisningskvaliteten når alla skolor. Sverigedemokraterna anser därför att kommunen ska kompensera de enheter där fördelningsnycklarna genom sin utformning skapar en orättvis fördelning av förstelärare, samt tillåta att förstelärare kan byta tjänst till en annan skola där det finns större behov av hans/hennes kompetens.
Ett sätt är att omfördela medel från den Kommunala strukturersättningen, som uppgår till drygt 105 miljoner/år och vilken även den bygger på kriterier som skapar orättvisor. Varje höst räknar kommunen ut skolornas strukturindex som baseras på föräldrarnas utbildningsnivå. Om alla föräldrar har högskoleutbildning blir skolans index noll, medan på de skolor där föräldrarna har låg utbildningsnivå blir indexet högre och skolan får extra pengar per elev oavsett elevernas behov.
Vissa skolor har alltså i dagens läge, trots att eleverna har uppenbara behov av stöd, ingen chans till att få förstelärare med hjälp av statsbidrag, inte heller få några extra pengar via den kommunala strukturersättningen. Genom en omfördelning av befintliga resurser skulle vi kunna åtgärda detta problem.
Statsbidragssystemet för förstelärare och den nuvarande kommunala strukturersättningen cementerar orättvisa villkor i tillgången på hög kvalitet i undervisningen. Strukturindex och fördelningsnycklar missgynnar framförallt etniskt svenska elever, som är i behov av stöd. Sverigedemokraterna tycker att det är dags att se över vilka konsekvenser för lärandet som det nuvarande fördelningssystemet systemet får.
Vi anser också att en likvärdig skola endast kan skapas om man utgår från elevernas verkliga behov av stöd, inte bara utgår från exkluderande index och påhittade fördelningsnycklar.
Gunilla Hellberg (SD)
Gruppledare i Utbildningsnämnden, ledamot i Kommunfullmäktige Norrköping
Erik Johansson (SD)
Ledamot i Utbildningsnämnden och i Kommunfullmäktige Norrköping