Jag tror att en förklaring till uteblivna resultat är att vi idag saknar kunskap om hur nuvarande fördelningsmodell av pengar fungerar. Vi vet hur vi fördelar resurserna; barnens föräldrars utbildningsnivå styr en stor del av elevpengens storlek, men vi vet lite om hur just den delen används på skolorna och om det påverkar resultaten. Idag tilldelas skolor i exempelvis Navestad, Hageby och Klockaretorpet betydligt större resurser än andra skolor. Det enda säkra resultatet vi kan se av den fördelningen är att exempelvis Skärblacka, Jursla, och Vikbolandet får svårt att klara sin organisation. Segregation bryts inte genom en sådan fördelning av resurser utan att vi istället förmår elever som bor nära skolor med uppenbara kvalitetsproblem att aktivt välja andra skolor.
Idag vittnar elever och föräldrar om ett stort antal inställda lektioner, lärare skriver i lokalmedia om en ohållbar arbetssituation och rektorer berättar hur de får lägga administrativ tid på att söka pengar avsedda för elever i behov av särskilt stöd för att kunna hålla budget. Det är tid som en icke ändamålsenlig resursfördelning tvingar dem till istället för det pedagogiska uppdraget.
2017 saknades 50 miljoner i Norrköpings skolor. Med anledning av detta behövde 2018 års tilldelning av resurser tillskolorna förändras. Vi föreslog att hela beloppet som saknades skulle tillföras skolan för att åtminstone upprätthålla den nivå vi har idag. Den ledande Kvartetten beslutade dock att endast tillföra knappt hälften. Redan nu ser vi effekten av detta – det saknas i dagsläget nästan 30 miljoner i våra skolor.
Vi har, förutom det övergripande resursförslaget, också haft egna förslag om hur den interna budgeten inom utbildningsnämnden ska fördelas. Vi ville tillföra ytterligare 53 miljoner till skolorna så att även den skola med sämst förutsättningar klarar att hålla en bemanning. Vi anser att tillgången till vikarier måste säkras på ett bättre sätt än idag. Uteblivna lektioner kommer aldrig öka elevernas kunskap och vi är nog alla överens om att läraren är avgörande för en bra kunskapsöverföring.
Vi har också föreslagit att de elever med särskilda behov som inte klarar att vistas hela dagar i ett ordinarie klassrum ska tillåtas att få sitt lärande i särskilda undervisningsgrupper där vi kan samla den kompetens uppdraget kräver.
Summerat går vi in i mandatperiodens sista år med ytterligare underskott, en stark revisionskritik gällande politisk styrning av utbildningsnämnden samt en stor andel kommande personalneddragningar på våra skolor. Detta är resultatet av en socialdemokratisk styrning av skolan med direkt stöd av KD, C och L där företrädarna för dessa partier tydligt gjort klart att de återigen vill styra nästa mandatperiod tillsammans.
Det är alltså enbart en röst på Moderaterna som är en röst på förändring. Norrköpings skolor behöver en ny politisk ledning och den 9 september ber vi om förtroendet att leda den.