Skolmaten får inte vara ett kommunalt lotteri

Kommer eleverna i våra kommuner vara vinnare eller förlorare? Det avgörs i de kommunala budgetförhandlingar som pågår.

Det kan alltså bli så att den elev som bor i ena kommunen kan serveras både frukost och näringsriktig lunch medan kompisen i grannkommunen bara får en näringsfattig, billig lunch, skriver Jeanette Blackert ordförande LRF Östergötland. Arkivbild.

Det kan alltså bli så att den elev som bor i ena kommunen kan serveras både frukost och näringsriktig lunch medan kompisen i grannkommunen bara får en näringsfattig, billig lunch, skriver Jeanette Blackert ordförande LRF Östergötland. Arkivbild.

Foto: Albin Wiman

Debatt2023-11-15 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots att studier visar att näringsriktig mat under skoltid är avgörande för elevernas betyg, hälsa och framtida jobb, så diskuteras det ändå i vissa kommuner i vårt län om att dra ner på kvaliteten på maten.

En nyligen genomförd undersökning av Skolmåltidskommissionen visar att 9 av 10 kostchefer är oroliga över att de tvingas till kraftfulla försämringar i sina skolmatsalar, om de inte får mer resurser för skolmaten.

Samtidigt växer intresset för att servera frukost i skolan lavinartat. De som provat vittnar om lugnare elever, goda effekter på fysisk och psykisk hälsa, studiero och bättre skolresultat, och även en förbättrad arbetsmiljö för lärare och andra som arbetar i skolan.

Hur det blir för kommunerna i vårt län återstår att se. Men det kan alltså bli så att den elev som bor i ena kommunen kan serveras både frukost och näringsriktig lunch medan kompisen i grannkommunen bara får en näringsfattig, billig lunch.

Skolmaten till våra elever och framtida beslutsfattare får inte vara ett lotteri på detta sätt. Att LRF nu har tillsatt en fristående Skolmåltidskommission, som bland annat ska titta på dessa ojämlika förhållanden, är glädjande. En fråga som skolmat väcker engagemang och starka åsikter, så att samla kompetens från olika delar av samhället, som ska ta fram mer fakta om hur man ökar jämställdheten i våra skolmatsalar, är ett mycket bra initiativ. 

Vi i LRF Östergötland hoppas nu att samtliga beslutsfattare följer Skolmatskommissionens arbete noga och tar del av deras analyser.

För skolmaten handlar inte bara om mätta magar hos eleverna. Måltiden är så mycket mer. Den är en samlingspunkt där elever och lärare träffas och kan prata och diskutera. Den skapar gemenskap, något som är allt viktigare i ett samhälle som blir allt mer polariserat, och den bidrar till att öka vår livsmedelsberedskap.

Prognosen för 2024 är att kommuner och regioner kommer att göra ett underskott på totalt 28 miljarder, men kom ihåg att varje satsad krona på skollunchen ger fyra kronor tillbaka i ett längre samhällsperspektiv i form av ökade betyg och därmed högre lön.

Vi lantbrukare i vårt län bidrar gärna till att servera eleverna i våra skolor råvaror som håller världsklass i en hållbar och djurvänlig matproduktion.