Vi förstår att ledande socialdemokrater försöker peka ut de minimala förbättringar man kan hitta när det gäller de första preliminära skolresultaten i Norrköping. Men resultaten är inget att yvas över. Och att Lars Stjernkvist (S) dessutom hävdar att behörigheten till gymnasiet har stigit, när statistiken tycks visa det motsatta, är direkt oärligt.
Den första betygsstatistiken för den just nu avslutade vårterminen visar att behörigheten till gymnasiet, för kommunens egna grundskolor är fortsatt låg. När friskolorna räknas in har behörigheten sjunkit med 1,5 procentenhet. Man kan med tydlighet se att när de nyanländas behörighet ökar sjunker densamma för alla andra elever.
Vi konstaterar nu återigen att det finns en skiljelinje mellan hur vi och den ledande koalitionen värderar resultaten. S, L, C och KD fortsätter envist att framhäva meritvärden för elever. Om detta är ett resultat av att de själva inte förstår skillnaden mellan meritvärde och behörighet till gymnasiet eller om det handlar om att de känner sig tvungna att gripa efter de små korn av förändringar som finns för att försvara sin egen skolpolitik får de själva svara för. Enligt oss borde de istället göra relevanta analyser som mynnar ut i åtgärder som på sikt kan höja behörigheten till gymnasiet. Låt oss förklara varför;
1. Meritvärden
Meritvärdet är den sammantagna poängen av elevernas slutbetyg. Dessa räknas fram av elevens sexton bästa ämnesbetyg. Meritvärdet är endast ett komplement till behörigheten för olika gymnasieprogram. En elev kan ha höga meritpoäng i många ämnen men ändå inte vara behörig till gymnasiet.
2. Gymnasiebehörighet
För att komma in på ett gymnasieprogram krävs att elever är godkända i svenska, matematik och engelska. Det krävs också godkänt i ett antal andra ämnen beroende på vilket program eleven vill läsa. En elev kan ha låga meritpoäng men ändå komma in på alla gymnasieskolans program för att den klarat godkänt i alla ämnen.
Utifrån ovanstående borde även lokala S, L, C och KD kunna dra slutsatsen att meritvärden bara är intressant om man jämför med behörigheten. Och att behörigheten är helt avgörande för en enskild elevs framtid. Att kommunens meritvärden ökar när behörigheten inte blir högre betyder bara att duktiga elever blivit ännu bättre. De ungdomar, bortsett från nyanlända, som har det svårt har halkat efter ytterligare. Klyftorna mellan elever i Norrköping har ökat.
Vi får ofta kritik av S, L, C och KD när vi påtalar att det är problematiskt att skolresultaten i kommunen är så låga. De försöker framställa oss som kritiska till lärarnas insatser. Vi vet att all skolpersonal gör sitt yttersta utifrån de förutsättningar som finns. Vår kritik är riktad till koalitionens sätt att styra Norrköpings kommunala skolor. Skolresultaten kommer inte att förbättras genom att koalitionen försöker måla upp en bild av positiva tendenser som inte finns. Tvärtom – det riskerar att leda till att skolorna inte får bättre förutsättningar. För varför ska beslutsfattare tilldela mer resurser till en skola som sägs vara på rätt väg?
Sophia Jarl (M)
oppositionsråd
Mia Vargö (M)
andre vice ordförande utbildningsnämnden