Terrordåden i Paris där 130 personer miste livet och ännu fler skadades aktualiserar än en gång behovet av ett djupare europeiskt samarbete. Än en gång har vi sett hur terroristerna rör sig fritt över nationsgränserna inom Schengenområdet, därför måste polisen i EU få befogenheter att göra likadant. Den nu eftersökte terroristen hade innan dåden förhörts av belgiska säkerhetstjänsten och stoppades på väg från Paris efter dåden vid den belgiska gränsen. Inre gränskontroller hjälper föga om inte myndigheterna delar information och vet vad de ska leta efter.
Huvudproblemet är inte att vi har för lite övervakning utan att sammarbetet mellan våra medlemsstater för att förstå insamlad information på bästa sätt inte fungerar tillräckligt bra.
Som talesperson för den liberala gruppen i Europaparlamentet efterlyser jag nu en övergripande europeiskt strategi för terroristbekämpning och uppmanar EU:s institutioner att vidta fem brådskande åtgärder, som bör vara på plats innan årsskiftet..
Strategin kan sammanfattas i fem punkter:
1. EU:s underrättelsetjänst, EU Intelligence Center, bör byggas ut för att stärka samarbetet mellan medlemsländerna genom att länderna på ett automatiskt sätt delar både information om misstänkta personer och företeelser och riskanalyser med varandra. Detta måste naturligtvis ske på ett rättssäkert sätt. För efter varje attack som skett inom Europas gränser framgår det att nyckelinformation fanns i något av medlemsländerna, denna måste delas med de andra länderna inom det europeiska samarbetet, framför allt med de inom Schengen.
2. EU bör ge Europol betydligt mer personal och automatisk och omedelbar tillgång till terrorinformation från de nationella polismyndigheterna.
3. Eurojust, EU:s enhet för rättsligt samarbete, bör också byggas ut så att myndigheten även omfattar en europeisk åklagarkammare. Då kan gränsöverskridande brottslingar och terrornätverk på ett effektivare sätt gripas och ställas inför rätta.
4. Människor som förlorat hopp, tillit och framtidstro och riskerar att rekryteras till att bli jihadister måste fångas upp tidigt i skolor, bland ungdomsgäng, i fängelser, moskéer och andra platser i våra samhällen. Samhället måste omedelbart reagera på varningssignalerna och återintegrera dem i vårt samhälle innan det hinner gå för långt. Därför behövs mer resurser fokuseras på gräsrotsarbetare, som genom att vara på plats i bostadsområdena kan hålla koll och slå larm när det finns en risk att en viss person eller grupp involveras i planerade terrorattentat.
5. EU: medlemsländer bör bygga upp avradikaliseringsprogram, speciellt inriktat på de jihadister som återvänder från terrororganisationer i Mellanöstern. Vi måste också stärka möjligheten att lagföra de återvändare som begått övergrepp och krigsförbrytelser.
I den svåra situation som råder där människor är rädda måste det övergripande målet för varje politiker vara att skapa trygghet och säkerhet för medborgarna. Samtidigt får inte vår frihet inskränkas av de som vill skrämma oss. När terroristerna hotar med våld och vill ställa människor mot varandra måste vi alla tydligt stå upp och försvara våra öppna, fria och mångkulturella samhällen. Europa behöver mer sammarbete mot terrorism och grov brottslighet för att lyckas i denna strävan.